den nya methoden ökar sig derföre ständigt i den mån den hinner blifva känd och vinn: förtroende. Hr N. förevisade ett prof af lin, beredt ef ter Schencks method hos hrr Bernard Kocl vid Belfast. Man antager i Irland, att anläggningskost naden för en dylik inrättning, af den storlel att den bereder 30 lispund lin om dagen, upp: går till omkring 1500 sterling, eller vid pas: 18.000 rdr bkö. Det rå, oberedda linet kan dock ej, för sir voluminösa beskaffenhets skull, transportera: mer än omkring 14, svensk mil. Hvarje rötningsanstalt verkar derföre ej på större di strikt, än en cirkel af 1!, mils radie, och all det räämne som inrättningen skall kunna med vinst förarbeta, måste odlas inom denna areal. Man har derföre äfvea varit betänkt på att inrätta machiner för det orötta linets pro. visionella bråkning och svingning, iafsigt at minska dess volym och sålunda underlätta transporten till rötningsstället. — Dessa machiner hafva dock hittills ej kunnat tillvinnz sig något förtroende. Hvad åter beträffar Clausens method, som består i linets kokning och maceration i en svag natron-lösning, med derpå följande behandling i vatten, försatt med 0,5 till 0,2 procent svafvelsyra, hade hr N. funnit opinionerna mera delade. Grunderna till denna olikhet vore att söka i tvenne olika syften hos det Clausenska beredningssättet: detena. att bereda ett godt och fint lin; det andra, att af lin bereda bomull. Detär det sistnämnda syftet, som hos uppfinnaren sjelf, hvars bekantskap hr N. hade haft tillfälle att göra, synes hafva helt och hållet utträngt det förra. Tankar att produktionen af bomull snart skall blifva otillräck ig för den alltjemnt stigande förbrukningen, samt att, äfven om detta icke kunde befaras, England dock för råämnet till sin vigtigaste manufaktur-ipdustri ir beroende af de främmande länder som producera detsamma, har framkallat den idten utt göra bomull af lin, och således inom lanlet frambringa det behöfliga råimnet, som på detta sätt skulle kunna förarbetas på samma machiner, som nu bereda bomullen. Det är dock ullens och bomullens elastiska beskaffenhet, som är vilkoret för möjligheten att behandla dessa råämnen på det sätt som allmänt brukas; men denna egenskap saknas hos linet, och skall alltid bindra det att, annorlunda än ofullkomligt, intaga bomullens plats. Hr N. företedde prof på Clausens linbomull, färgad och ofärgad, äfvensom på bomullsspinningsmachiner spunnet garn både af linvomull ensam och i blandning med vanlig pomull; likaledes åtskilliga fabrikater af linomull, af hälften lin och hälften bomull, amt äfven af hälften linbomull och hälften ll, hvilka sistnämnda syntes vara de mest yckade. Oaktadt allt detta anser man i England föröket att surrogera bomull genom den så allade linbomullen, hafva ringa hopp om ramgång. En helt annan sak är deremot linets beredling såsom lin, enligt Clausenska methoden. Jen är, enligt hr N:s åsigt, förtjent af störta uppmärksamhet. Han företedde tvenne ockar af samma lin, den ena beredd efter ;chenks, den andra efter Clausens method. Jen sistnämnda visade ett betydligt företräde å i färg som finhet, utan någon minskning i tyrka. Hvad skillnaden i kostnad beträffar, å saknade man för närvarande tillförlitliga ipplysningar derom. Talaren slutade med yttrande af den förnodan, att det ändamål, hvartill man syftar: ,eredandet af det bästa lin med relativt minsta kostnad icko skulle komma att uteslutanle vinnas genom någon af de nu anförda mehoderna, utan sannolikt genom en förening af åda.