Aftonbladet – 20 november 1851, sida 3

ör godt pris åt den förut för inköp af tjufgods tills alade näringsidkerskan Lillja, sitta ännu häktade, dä eremot Lillja vistas å fri fot. Sedan protokollet för örra rättegångsdagen blifvit justerat, hördes ätskiliga vittnen, hvilkas berättelser voro mycket graveande för Lillja, fastän bon på allt möjligt sätt sökte örklara, det hon icke afvetat att det af henne köpte njöet varit stulet, i synnerhet som hon alltid frågat: det är väl ärligt åtkommit. Mot slagatregesällen Andersson förekom ytterligare nledning till den förmodan, att han lemnat gosssen )lsson de frän hr Rabe stulne köttpartier, hvilka af ). blifvit försälde till L. Mälet uppsköts ytterligare till nästa thorsdag då:yterligare tvenne vittnen skulle höras och slutpäståemde fgifvas. Fru Holmbergs ombud förnyade derefter itt vid förhöret uti poliskammaren gjorda yrkande, tt Lilja, säsom den hvilken befrämjat stölderne mötte nmanas i häkte, hvaremot han begärde de tilltdaes ställande ä fri fot. Efter öfverläggning medleade domstolen det beslut, att det gjorda yrkandet m iljas inmanande i häkte icke kunde bifallas förän nälet blifvit utageradt. — E. 0. vaktmästaren Carl Johan Lindblom hale lördags säsom kusk blifvit anställd vid Odins hyruskverk ä Riddarhusgärden. Samma dag sent på fionen hade Lindblom efter slutade körslor kommit em och infört hästarne i stallet. Derefter hade man ppgätt ä höskullen för att, säsom kamreterna wid vlisförhöret i dag upplyste, gifva hästarne mera nattoder. Ögonblickligen derpä hade L. fallit hufymdtupa ned i gärden ifrån den ät gärden ledande vinds . luggen. Fältskär elterskickades genast och L. afjrdes till lasarettet, men afled i mändags morgon. ses TF TYS ÅA VT ÄORT KART BLANDADE AMNEN. Nr, UNDERBAR KONST ATT DRIFVA BLOMMOJR:. En fransk trädgärdsmästare, Hebert, bar gjort en högst underbar upptäckt, hvilken synes otrolig, men redan blifvit bepröfrad genom offentliga försök inför trädgårdsmästare, naturforskare och nyfikna — nemligen att till blomning bringa vexter af alla slag nästan ögonblickligen, d. v. s. på 5 till 10 minuter. Btt ö. onvittne berättar: Vi funno uti en liten improviserad trädgård ungefär fyrtio vexter, somhelt nyligen blifvit satta och ögonskenligen ännu icke fattat rot, deribland nejlikor, georginer, rosor, astrer, ssolcosor 0. 8. v. Alla hade knoppar, hvilka efter t8asernas vanliga förlopp borde hafva slagit ut efter 14 lagar. Först och främst slogs nu på stammen afen fristående georgina och på en nejlika en viss qvantitet af en rödaktig vätska, hvarefter en stor glasklocka sattes öfver vexterna. Genast utvecklades anseniig värme idom klockan, så att denna blef nästan het, och en liten lucka derpå mäste öppnas. Innan tio minuter förlupit, sägo alla de uppmärksamma äskädarne inför sina ögon de skönaste blommor utveckla sig pä nejlikan och georginan. Hebert lät borttaga klockan, afskar blommorna och delade ut dem; nejlikorna utbredde den herrligaste doft. — Ett annat försök gjordes med en oleanderbuske (Nerium) hvilken ännu fortare, likasom genom trolleri, betäckte sig med blommor. Derefter lät Hebert på fotstzllningar placera ire stora lådor, en med en centifollia, en med en indisk nejlika och en med en solros; på jorden utslog han sin trollvätska och ställde glasklockorna öfver vexterna. Alla de närvarande stodo med framsträckt hals och kikarne riktade på-vexterna; knopparne öppnade sig efter hand, och efter en kort stund var centifolian betäckt med blommor, likasom i Maj, solrosen hade utvecklat sig och nejlikorna öppnades. När klockorna aftogos, tillät Hebert alla de närvarande att sjelfva plocka en af de underbara blommorna. Till slut äterstodo tre stora stockrosor, hvilka efter den nämnda behandlingen inom mindre än fem minuter betäckte sig med blommor, som kunde utdelas ät öfver hundrade damer. . Hebert har blitvit ledd till denna uppfinning genom en lärd afhandling öfverfAdonis berömda trädgärdar, om hvilka Platon som bekanttär säger: natt ett frö, en qvist, som sättes i dessafträdgärdar, der inom ätta dagar kommer till enZutveckling, hvilken de under bar himmel knappt skulleguppna på ätta mänader.. Derefter började han sjelf göra experimenter, och buru lyckligt de utfallit, hafva vi ofvan sett; men Hebert anser detta blott för:ett Iekverk och ämnar ytterligare fullfölja sin upptäckt. Till den ändan gör ban dagligen nya försök. Redan har han inom mägra dagar förmått smultronständ till att blomma och gifva mogna smultron; han anser det för möjligt satt i sin trädgård inom 14 dagar få en torr törnros fatt betäcka sig med blad, knoppar och blommor, och mar redan förbundit sig att på en mänad framdrifva (de vackraste blommor på camelier, som ännu icke hafiva en enda knopp. Hans förfarande är ännu en hemlighet; men dervid spela gaser en hufvudroll, ty wid de anställda försöken hafva sädana exploderat; :de förväning väckande verkningarne äro dock bandgriipliga, och Hebert ämnar, likasom Daguerre, offentliiggöra sin upptäckt. (Dagbl.) — ÖvBrAs FOLKMÄNGD uppgår inalles till 1,247,230 själar, neml.: 605,650 hvita (520,000 kreoler, 35,000 spaniorer, 23,000 man sjöoch landttrupper, 10,560 utländningar samt 17,000, som äste hänföras till den s. k. rörliga befolkninger), 205,570 fria färgade (118,200 fria mulatter ch 87,370 fria svarta) samt 436,100 slafvar (11,100 nulatt-slafvar och 425,000 negerslafvar). — Folkmärden i de betydligaste städerna äro, enligt samma rbete, på norra sidan: Havanna med 200,009 in., Matanzas 25,000, Cardinas 5000, Sagua la Grade 2500, San-Juan Remedios 6000, Villa Clara 900, Porto Principe 35,000, Holguin 5000, Baracoa 460; på södra sidan: Santiago 35,000, Mazanilla 4000, Trinidad 15,000, San Spiritu 12,000, Cienfuegos 3200, Batabano 1000, San Juan 1000. — JERNVÄGARNA I ÅmMERIKA. Den första jernväg i de Nordamerikanska Fristaterna var 13 mil läng, nemligen frän Baltimore till Elicotts Mills; den öppnades den 28 December 1829. Nu äter finnas i Förenta Staterna 335 jernvägskompanier, somf hafva fulländat 10,287 miles och hafva 10,092 miles under arbete. De flesta jernvägar finnas i Illinois, der de tillsammans utgöra 1772 eng. mil. Dernäst komma: Ohio med 1697, Newyork med 1240 och Indiana med 1043 eng. mil jernvägar. Florida och Louisiana äro de enda stater, som ingen jernväg hafva: dock har man nu börjat äfven der anlägga en sädan, som i den förra staten skall blifva 34, i den sednare 89 eng. mil läng. j HANDELS-UNDERRATTELSER. STOCKHOLMS IMPORT-LISTA. Med skepp. Pettersson, från Amsterdam: L. Tyden Komp , 4350 st. ostar. — J. Wicksell, 40 kaggar sill, 150