Aftonbladet – 20 november 1851, sida 2

— Kongl. Maj:t har, under den 10 sistl. )ktober, till dess befallningshafvande i rikets amtliga län, med undantag af Malmöhus, utärdat följande cirkulär, angående vederböranles hörande i frågan om de uti ordinarie ränan ingående persedlars omsättning och förnkling m. m. OSCAR c. Sedan Wi, uti till Rikets sednast örsamlade Ständer den 1 Februari innevarande är läten nädig proposition, med hänsigt till grundränornas förenkling, hufvudsakligen föreslagit, att, jemte let de i ordinarie räntan, så väl hvad beträffade den ndelda, som den kronan behållna andel deraf, ingände hufvudpersedlar skulle bibehällas, de mindre betydliga eller så kallade småpersedlarna, hvilka äro yeroende af markegäng, mätte efter ett, på grund af nästföregående tjugu ärens markegängar, faststäldt medelpris förvandlas i penningar; hvarjemte, och selan Rikets Ständer härom meddelat sitt beslut, Wi förklarat Oss vilja, efter det nödiga upplysningar blifvit inhemtade samt vederbörande embetsmyndigheter med underdäniga utlåtanden inkommit, till Rikets Ständer afläta ytterligare nädig proposition i afseende ä bestämmandet af de hufvudpersedlar, hvilka borde till utgående på hittills vanligt sätt bibehållas; så hafva, enligt underdänig skrifvelse af den 20 sistlidne Augusti, Rikets Ständer, uppä de i den nädiga propositionen anförde skäl, bifallit hvad Wi sålunda, angäende grundräntornas förenkling föreslagit; hvarjemte Rikets Ständer und. anhållit, det nädiga föreskrifter måtte varda vederbörande meddelade, ledande dertill, att de för ändamälet erforderliga förberedande ätgärder må så fortskyndas, att Rikets Ständer vid början af deras nästa sammanträde kunna få emottaga den nädiga proposition för frågans slutliga afgörande, som Wi förklarat Oss vilja till dem afläta; äfvensom, och dä det ofelbart skulle leda till enkelhet vid debiteringen och till lättad kontroll för de skattskyldiga, om vid den blifvande ränteförenklingen alla bräktal af räntepersedlar för helt hemman ur jordeböckerna uteslötos, Rikets Ständer för sin del beslutat, att, sedan för hvarje efter ränteförenklingen qvarstäende persedel minsta enheten blifvit bestämd och hvartill, i afseende på de af Oss uppgifna, Rikets Ständer antagit, för spannemäl, en kappe; för smör, kött och fläsk, ett skålpund; för hö, tackjern samt strömming och lax, ett lispund; för kol, en tunna; samt för ved ett mått (s:dels famn), hvad i persedeltal, efter helt hemman beräknadt, finnes upptaget till ringare belopp än nyssangifna arbeten, må efter samma grund, som fr persedlarne finnes bestämd, förvandlas och tilläggas penningeräntan: börande jemväl denna sednare ränta för hvarje helt mantal jemnas till fullt skillingtal på det sätt, att till och med sex runstycken uteslutas, men högre runstycktal beräknas till full skilling; och hafva R. St. i öfrigt ansett alliräntorna ingäende penningeskatt böra beräknas och utgå likmätigt myntbestämnings-lagen af den 1 Mars 1830. Detta ärende hafve Wi Oss föredragas lätit; och jemte det Wi i nåder gillat Rikets Ständers ofvan omförmälte beslut, angäende bestämmande af minsta enheten för räntepersedlarnes beräkning samt om för vandling i penningar af hvadi persedeltal finnes upp taget till ringare belopp än denna för hvarje persede uppgifna minsta enhet, äfvensom om penningeräntan utjemnande till fullt skillipgtal samt dess beräkning och utgående enligt myntbestämnings-lagen den 1 Mars 1830, hafve Wi, med hänsigt till fastställande af antalet och beskaftenheten af de räntetitlar elle: persedlar, som inom hvarje af rikets serskilda lär böra, sedan de öfriga eller så kallade smäpersedla förvandlats i ständig penningeränta, för framtider fortfarande bibehällas, pröfvat skäligt till en börjar förordna, det vederbörande räntegifvares yttranden : frågan skola inhemtas på det sätt, att, sedan, vid behörig ordning utlyste socknestämmor, ett ombud fö hvarje församling blifvit valdt, desse sålunda utsedde Isockneombud af vederbörande kronofogde kallas til sammanträde, hvarvid, i bemälte tjenstemans närvaro af sockneombuden utses visse deputerade till ett anta för hvarje fögderi af minst tre och högst sex, hvilke i Wäre befallningshafvande efter fögderiernes storlek och beskaffenhet ega bestämma, under iakttagande likväl, att uti de län, der endast inom vissa fögderie eller socknar ränteförenkling ifrägakommer, endas