Aftonbladet – 17 november 1851, sida 2

till sitt bröst; säg... hvarför skulle du ej utan fruktan våga undersöka ditt hjerta och lyssna till dess röst? ... O,låtom oss tala... låtom oss icke dölja för hvarandra. .. Nej, Claös, jag vill ingeating dölja... men jag fruktar att Gud... fördömer en kärlek som ... O, Therese... mins du ej bibelns... jag tror nästan Frälsarens egna ord, om henne som synden skulle förlåtas just emedan hen mycket älskat ...n Jo, men jag tror ej att detta får lämpas på en jordisk kärlek... tvertom äro vi öfver allt förbjudna att mer älska det skapade än skaparn . .. och jag... jag pliktar nu utan tvifvel för öfverträdelsen af detta bud. Ser du,, fortfor Therese till den bedragne ryttmästaren, jag törs ej blicka för djupt i mitt hjerta, emedan jag skulle blygas att ännu alltid finna det lika fästadt vid den som en annan kanske endast kunde förakta.x Baronen giorde en rörelse af otålighet. Du är i sanning... beundransvärd i... trohet och öfverseendex, svarade han, men, min stackars syster, ännu kunna dock båda komma att sättas på hårdare prof., Jag vet det, min Gud, jag vet det, och känner att jag ej skulle uthärca, om jag ensam nödgades bära min smärt. Ack Claös, hur tacksam bör jag ej vara för din vänskap! Som ingenting förmår, Therese.x Säg ej så, hvad egde jag annars? . . . skiljd som jag här är från alla min barndoms älskade. O Therese... om jag blott vågade hoppas att du fullkomligt kände och förstod mitt hjerta, att du insåg, det ännu ingen dödlig hyst så innerlig, på en göng brinnande och vördnadsfully gränslös: och uteslutande hänifvenhet för dig, som jag . . . gjorde du blott det en gång, Therese, occ dåss. jag är