Aftonbladet – 15 november 1851, sida 2

Då skall Frankrike återkalla honom, va Detta rop, med hvilket vårt folk helsade ke ditt fartyg, ädle flykting, var icke ett farväl,lfö itan en öfverenskommelse om att träffas enjoc annan gång. ja De hafva väl insett det, dessa män, hvilkali försökt att mot dig höja sin sträfva stämma, kt öfverröstad af Frankrikes bifallsrop. Åk De allmänna hånarne plägade med sina oqväden förfölja de triumferande hjeltarnes vagn, men icke landsflyktingens båt. Det var frihetens, förnuftets och filosofiens öfverlöpare förbehållet att vara de förste i detta slags mod. Vanmäktiga raseri! Ingenting skall kunna förhindra Frankrikes uppvaknande, ej heller folkens befrielse! Det är förgäfves som några menniskor utan fädernesland, från kontinentens ena ända till den andra, mot de uppväxande demokratierna framkalla det främmande svärd, som slagit ned öfver ditt odödliga Ungern. De isolerade folken hafva blifvit besegrade. ;De förenade folken skola segra. Det fins intet hinder för den som vill! Frankrike skall vilja! Europa skall vilja! Gud endast känner timman; men timman skall slå! Vi skola återse dig, Kossuth! ,Lefve den demokratiska republiken! ;Lefve folkens heliga allians!!! sAssociationen har i samma session utvalt medborgarne Henri Martin, som uppsatt adressen, och Geraux, skattmästare, att såsom de-puterade till Kossuth sjelf öfverlemna denna adress. ,Enhälligt beslutadt vid allmän sammankomst den 10 Okt. 1851. Undertecknadt af Byråns ledamöter: Boullenger, Coppens, Delande, Faviere, Forestier, Guichenne, Geraux, Henri Martin, Schumacher, H. Tonnelier. L. 8. Alexandre Buisson.x STOCKHOLM. H. M. Enkedrottningen har till småbarnsskolan i Gefle behagat förära ett belopp af 66 rdr 32 sk. bko. — Fe AA Nn I MM RA — Vår frejdade författarinna Fredrika Bremer lärer i dessa dagar återkommit till fäderIneslandet från sin långvariga resa i Förenta IStaterna. Vid återkomsten till fosterlandet träffades mille B. af den smärtsamma underrättelsen om förlusten af en syster,: som för några dagar sedan aflidit på en familjen Bremer tillhörig egendom, Årsta, i Österhanninge I socken af Södertörn. (B.) — Artisternes och litteratörernes pensionsIkassas nionde soirge gifves uti de la Croixs 5 lokal vid Brunkeberg, i morgon, åtta dagar till. Äfven denna gång. har direktionen iden Iglädjande visshet, att det kongl. husets höga I medlemmar vilja hedra soir6en med sin närslvaro. (P. T.) I — Det är oss ett särdeles nöje att få fästa uppmärksamheten på den högtid, som på Kongl. . teatern förberedes för den svenska dramatikens vänner, genom uppförandet derstädes, om måndag, af Börjessons herrliga sorgespel Erik dun fjortonde. Hr Dahlqvist, sJden utmärkte skådespelaren, bör ej mindre för osin egen än för styckets förtjensts skull, dera! Ikunna påräkna ett par tusen riksdaler irecett. 4) — De båda nya stycken, Fomponette och Pompadour samt Alla spekulera, med hvilka np Mindre teatern nu sednast riktat sin repertoar. -ha rönt ett godt och gladt emottagande. De utmärka sig genom mycket lif och qvickhet. -loch utföras på ett raskt sätt. Den beundrans,: I värda flit, Mindre teatern alltid ådagalagt, för,nekar sig således ei heller denna säsong, och st ) det vore önskligt att publiken å sin sida ickt ss ) försummade att uppmuntra densamma. as) — Då vi sällan Kommit att omnämna hh Le Tort, hvilken så ofta under den förflutn: )t sommarsäsongen roat allmänheten med sin: ar I väl. utförda och ofta rätt ovanliga taskspelare: Il konster, anse vi oss böra nämna att han id morgon för sista gången uppträder å teater tili Jacobs-Bergsgränden, hvarefter han ämna ta lafresa till landsorterna. sal — Enskilda bref från Paris med sista po sten förmäla, att presidenten L. Bonaparte budskap, hvaraf ett utdrag lemnades i gårdagen ; ilAftonblad, väckt en stor nedslagenhet äfve an linom affärsverlden. Väl ansågs allmänt försla get om afskaffande af inskränkningen i val va rätten såsom en nödvändighet, för att före ns komma våldsamma oroligheter vid de bi sig vande valen nästa år; men hela den politisk ia. karakteren af budskapet i öfrigt och den reak otionära anda, som deri framlyste, samt farhå gan för den ihärdighet, hvarmed presidente årt synes fortfara i sin afsigt att med eller uta revision af konstitutionen blifva återvald, oc Ika latt i sednare fallet försöka sätta hårdt emc len hårdt för att få behålla makten; anses komm att ånyo för en tid förlama aftärerna, emeda seman är öfvertygad att en otalig mängd blan de folket vågar lif och-blod för att försvara de grundlag som landet nu en gång erhållit oc sålemedan man befarar, att just den fiendtlig ställning, som regeringen sålunda synes antag 0 mot republiken i dess närvarande skick, san att den nära förtrolighet, som hela tiden varit ri Idande mellan regeringen och de antirepubl kanska kotteriernas anförare, jemte de intr af ger hvarmed det oupphörligt bearbetas på a se, få Bonaparte återvald, lätt kan framkalla skal ver ningar. -H t