Aftonbladet – 13 november 1851, sida 2

111 VI DIULL LIL Mallvelt RUDUvV MM TP OVBY see 6707) en kunna vi utantill när vi vakna., im det Gymnastiska Ceatraliastitutet och den lediga öfveriärareplatsen Andre Artikeln. På den artikel, som i detta ämne för omring en månad sedan förekom i Aftonbladet. l ar eh insändare i Bore afgifvit ett svar, soml örtjenar uppmärksammas, så väl för de åsiger der finnas framställda, som för den hunanitet, hvarmed det i allmänhet är affattadt. Insändaren anser, att sjukgymnastiken ej illhör det gymnastiska centralinstitutet; att den är en xenskild inrättning, fast på sednare iden onaturligt hopvext med den militära och vädagogiska gymnastiken till lokal, och hvad värre är, till åsigters; att den är en gren al medicinen och derföre funnit sitt rätta hem i äkarnes händer, att den således bör heit och hållet skiljas ifrån gymnastiska centralinstitutet. De argumenter, som härför andragas. iro hufvudsakligen: att institutet, såsom statsnstitution, endast är till för den militära och pad 280giska gymnastiken, att sjukgymnastiken örlamande inverkar på dessa gymnastikens praktiska delar, emedan det vetenskapliga, djupa studerandet, den spejande, noggranna och fria forskningen icke tyckes rätt väl förenas med den hurtighet, liflighet, lefnadsglädje, kroppsoch själsfriskhet, som äro nödvändiga egenskaper hos den person, som, vare sig i stor eller liten skala, sjelf skall leda öfningar i militär och pädagogisk gymnastik,, samt att slutligen ingen person efter Ling funnits, som ägt de egenskaper, hvilka gjort honom fullt dugiig till föreståndare för ett institut, der dessa skiljda grenar af gymnastiken voro förenade. Vi hafva förut medgifvit, att centralinstitutet, såsom statsinstitution, enligt sin närvarande organisation, Jhufvudsakligen endast afser den militära och pädagogiska gymnastiken. Att likväl sjukgymnastiken icke är alldeles fremmande för densamma, torde bevisas deraf, att vid institutet finnes en på stat lönad lärarinna, som endast har med sjukgymnastiken att göra. Det bör härvid icke lemnas oanmärkt, att det funnits och finnes en mängd personer, som få begagna sjukgymnastiken fullkomligt gratis. Att för öfrigt de nämnda grenarne af gymnastiken ej äro tillfälligtvis sammanbundna, utan verkligen äga ett inre samband, visar ins. sjelf, då han yttrar, att de äro hopvexta icke blott till lokal.,, utan äfven till åsigters. Ins. anser denna hopvexning onaturlig; helt annorlunda företer sig dock saken, ifall man ser till stiftarens mening, sådan han icke blott i theorien framställt, utan in praxi utfört den. Det visar sig då, att den onaturliga hopvexten, icke skett först på sednare tiden, såsom ins. tror, utan var kort efter institutets grundläggning härstädes af Ling införd, att denna förening t. o. m. utgjorde grundtanken i hela hans system för gymnastiken. I hans skrifter öfver sitt älsklingsämne framträder oupphörligt tanken på gymnastikens enhet, och han säger på ett ställe, att den mekaniska grundformen (gymnastiken) sicke kan sönderfalla i friskoch sjukrörelse,, utan måste vara en, att friskgymnastik har ett medikal syftev och sjukgymnastiken i sitt sista moment bör sammanfalla med friskgymnastikena: derföre kallas äfven sjukgymmnastikens ledare oupphörligt gymnastenm, om hvilken Ling säger, att han måste alltid förena theori och praktik,. sDen gymnast, som föraktar den en: eller den andra af dessa, är ett vacklande rö i alla sina handgrepp, ty han vet icke nä och hur han skall använda den eller den rö relsem. — — Anatomien, denna hela genelais, som framlägger skaparens storverk föl Imenniskoögat, som lärer henne på en gång Ihuru liten och dock huru stor hon är, var gymnnetens käraste urkund; men han använd ess liflösa former icke såsom sådana, utal Iskåde dem med sann siareanda uti fullt lif verkande icke såsom massa, utan såsom guda I väsendets (andans) vehikel, och af detsamm i hvarje punkt besjäladt. Härtill fordras ana Itomiens oskiljaktiga maka, fysiologiens). — Dessa Lings ord torde äfven innebära ett till -lräckligt svar på ins:s yttrande angående de I vetenskapliga studerandets oförenlighet me Iden hurtighet, liflighet etc., som äro nödvän Idiga för den person, som skall leda öfninge i militär och pädagogisk gymnastik. Vi anse det vara öfverflödigt och icke en oss tillständigt, att för egen del anföra någr argumenter för sjukoch friskgymnastiken nödiga sammanbindning, emedan stiftaren egen, klart uttalade mening bör härutinna I vara tillräckligt bindande. Dock vilja vi här -Itill lägga ett yttrande af en utaf Lings för nämsta lärjungar, professor Georgii, uttalac helt nyligen, således fullkomligt oberoend af allt eget intresse. -Om, säger hr Georgi sgrundläggarens enhetsidd för gymnastiken särskilda underafdelningar icke engång vi central-institutet hålles i helgd, -— så ska gymnastiken i Sverige snart nedfalla till de dusthög, ur hvilken Lings snille och foster landskärlek en gång upplyfte den och sålund måhända snart nog den dag randas, då Ling rörelsesystem i sin fulla integritet blir ante get i den öfriga verlden och utträngt ur vå fädernesland. Giltigheten af sitt anförda argument: a ingen person funnits efter Ling, som ägt d egenskaper, hvilka gjort honom fullt duglig att förena den vidsträckta verkningskrets, so! en sammanbindning af sjukoch frisk-gym i Ca rllunmnactilane allmänna orindora af Tine 2 — OG AA HA