Aftonbladet – 8 november 1851, sida 2

yttersta vigt i Ungern, som hufvudsakligen var och är ett jordbrukande land. Allmogens belägenhet blef i följd häraf det första föremålet af våra reformatorer, hvilka insågo att vårt af naturen så rikt begåfvade land aldrig skulle kunna blifva det paradis, som det bör kunna bli, utan bistånd af fria arbetare, 1 åtnjutande af medborgerliga rättigheter. Vi insågo att då våra bönder måste utgöra 104 dagsverken om året åt sina herrar, medan en mängd arbetsdagar försvunno genom söndagarna, högtidsdagarna och vintern, och att då de dessutom måste gifva niondedelen af sin jordafkastning ät godsägarne, tiondedelen åt biskopen, så var en sådan belägenhet oförenlig med menskliga rättigheter och med rättvisans grundsatser i allmänhet. (Högljudda rop af hör, hör). Den första åtgärden var alltså folkets frigifning (Högljudda bifallsrop). Men denna förbättring verkställdes endast långsamt. Under den långvariga riksdagen, som räckte från 1832 till 1836, föreslogs i underhuset, hvilket består af helt och hållet valda ledamöter, att hvar bonde skulle kunna friköpa sig sjelf från lifegenskapen och sina feodala bördor, genom erläggandet af ett kapital, hvars renta motsvarade bördorna. Vi föreslogo först att hans befogenhet härtill skulle vara oberoende af jordägarens samtycke, men detta mötte motstånd i öfverhuset till dess den åsyftade friheten blef, genom styrelsens mellankomst, inskränkt till rättigheten att friköpa sig med jordägarens samtycke. Sålunda förändradt, gick förslaget igenom begge husen; men nu vägrade regenten sitt bifall, och var alltså i strid med hela folket öfver denna stora fråga. Jag bör anmärka att underhusets medlemmar röstade i enlighet med de instruktioner, som de fått i comitaterna, hvilka valt dem; och det var derföre mot de sistnämnde som regeringens intriger hufvudsakligen voro riktade. På comitatmötena kunde någon inAA — AA DD fr tn 6 AR verkan icke utöfvas af palatinen, hvilken var sjelfskrifven president för öfverhuset; i följd häraf utsåg regeringen andra personer, som skulle ombesörja korruptionen vid comitatmötena. (Hör, hör.) I hvarje comitat tillsattes en så kallad ,administrator,, som ständigt borde vistas derstädes, vara närvarande vid alla möten, bevaka hvarje åtgärd, och — missleda hvarje besvärlig ledamot, på det att comitatmötena måtte slutligen detta system, som vi motarbetade med all vår makt, men utan någon egennyttig sidoblick på vår kasts särskilda privilegier. Vi behöfde municipalinstitutionernas oberoende såsom ett vilkor, för att kunna genomdrifva reformen af vårt system till hela folkets gagn. (Högljudda bifallsrop). Men ju mera vi utvecklade sjelfva syftemålet för våra reformer, jr verksammare satte styrelsen sina administratorer i rörelse, för att inom hela landet hindra oss. Sådan var vår ställning ända til riksdagen i Oktober eller November 1847, någon tid före den sista franska revolutionen. Jag klandrar icke revolutioner; men jag har önskat kunna visa, att några revolutionärer icke funnos uti Ungern: att Ungrarne icke voro invecklade i någon hemlig sammansvärjning; att de tvärtom vid offentliga möten, på öppen och grundlaglig väg, kämpade som Imän för sina rättigheter. (Hör, hör.) Jag sjelf hade den äran att blifva utvald till leIdamot vid denna riksdag 1847, för metropoIlitancomitatet af Pesth, ehuru styrelsen giorIde allt hvad den förmådde för att hindra mitt lutväljande. Min första motion, öfverensstämImande med mina valmäns önskningar, åsyfItade våra municipalinrättningars återställelse Itill deras ursprungliga skick och administraI torernas afskaffande, och att ingen bevillning I skulle imedgifvas innan dessa förslag gått igeInom. Begge husen voro oense om fråIgan; de diskuterade derom i närg två månader, men utan att kunna komma öfverens. IJag bör nämna . att begge husens samtycke II fordrades för ett beslut, innan det kunde framläggas för konungen. I öfverhuset saknade Jdet nyssnämnda förslaget majoritet derföre, Jatt detta hus innehåller så många af kronan Jutnämnda embetsmän och så mänga personer som önska befordras till embetsmän. Men jag har den tillfredsställelsen att veta att det var understödt af många bland Ungerns mest oberoende magnater, bland hvilka äfven min saknade och olycklige vän Ludvig Bathyany. I Emellertid fortgick korruptionen, och jag såg Islutligen att vär enda utväg var att med ens gå till det ondas hufvudkälla. Forts. följer Med den sent på aftonen i går ankomna södra snällposten emottogo vi tidningar från Köpenhamn af den 4 dennes om morgonen, IfHamburg den 1 dennes och Brissel den 31 Oktober. DANMARE. I den sistl. måndag af foikthinget hållna sammankomst för slutna dörrar beslutades, efter en längre debatt, att regeringens meddelande om utländska förhållandena skulle föredragas i ett: hemligt möte, hvilket genast der-! en anser PAR on SER URIN 5 VINES EDETS ADSTETASET INSE AEA paryren beträffar; komma på bal utan bukett? Huru vill ni då att herrarne skola kunna jemföra er med rosor och liljor, om ni inte bär förevändningen för en sådan jemförelse synlig blifva blotta redskäp åt styrelsen, Det varl i handen? Att komma på bal utan: bu-) kett är ett verkligt brott emot elegansen och ett ecerimen Ipren emot kakettariot