Aftonbladet – 5 november 1851, sida 2

går att madame dAlpuis skulle i dag komma att hemta madame till en lustfärd på landet. Ni får säga grefvinnan att jag icke kunnat vänta, emedan jag måste göra en visit. År vagnen framme?, Ja, svarade Julie, i det hon följde sin matmor utför trappan. Jag undrar hvart madame ärnar sig,, sade hon för sig sjelf. I detsamma, och l.kasom för att tillfredsställa kammarjungfruns nyfikenhet, sade madame Champlouis till betjenten, som låste igen vagnsdörren: Till Pere-la-Chaise. Ack min Gud! sade mamsell Julie ..-, och madame, som sade att hon skulle göra en visit, och nu far hon i stället till kyrkogården. Det är löjligt nog sedan hon tillbragt natten på bal,, Det bevisar att alla dagar icke äro lika, anmärkte betjenten, en gascognare, som öfvade sig i filosofiska ordspråk. HH. . mwmme derefter anlände madame Champouis till , yrkogården Pere-la-Chaise. Våren påde PySS ingått och naturen hade redan sklädt sig SU Bröna, blomsterbesådda skrud. Den rena mit man på högländta ställen ivandas kringspridde ut rymden moln at vällukter, och solen, hvars brännande strålar redan förkunnade annaikandet af den varma årstiden, förgyllde de grönskande lunderna och kastade ett klart sken på de dystra allcerna af cypresser och idegranar som utgöra gatorna uti denna nya Necropolis, . Madame Champliouis begaf sig med långsamma och afmätta steg till det ställe der hennes makes stoft hvilade på en aflögsen del af kyrkogården. På detta ställe lågo för utrymmets skull grafvarne helt nära hvarandra och voro alla uppförda efter samma modell.