Aftonbladet – 5 november 1851, sida 2

dens öfriga folk, Engelska folket känner att b det icke kan vara för detsamma likgiltigt, si hvarken i socialt eller politiskt hänseende, om! d Europa är fritt eller om det flämtar underjst Rysslands och dess satrapers ok. Engelskals folket har medvetande af sin ärofulla ställti ning; det vet derföre ock, att medan det be-!h varar sin egen frihet, kan det icke tillåta den rysk-österrikiska despotismen att förfoga öfverlb Europas öde, utan måste äfven lägga sin vigt i vågskålen; England skulle annars icke vara någon europeisk makt (Högljudt bifall). Kän-l: nedomen härom är en källa till förhoppning och tröst för mitt betryckta fädernesland och alla andra europeiska folk. Ty att sluta från den grundsats, hvarpå beståndet af er frihe: och er lycka hvilar, äro vi öfvertygade att när engelska folket en gång kastar sin vigtivågskalen blir det icke enväldet utan friheten. icke orättvisan utan rättvisan, icke några fursteätters ärelystnad, utan mensklighetens mo raliska välfärd och värdighet, som kommer att vinna. Det var hvad jag väntade af Britanniens politiska tänkesätt. J hafven stegrat min förväntan till öfvertygelse genom denna ädla adress, i hvilken j försäkren er hysa den förhoppningen och tron att mitt fädernesland ännu äger en framtid. J hafven stegrat denna förväntan till visshe:! genom uttalandet af er förhoppning och er tro att mitt fädernesland ännu äger en framtid, i följd af de grundsatser vi förfikta. Att det ären j, som hysen denna tro och detta hopp, är redan nästan detsamma som en seger. Ty tillkännagifvandet deraf kan icke förfela den eftertryckligaste inverkan på Ungerns nationalanda, och att fördubbla mina landsmän: ihärdighet såväl som min egen, för värt fiderneslands .sak. Mäåtte, innan jag lemnar detta land och seglar öfver verldshafvet för att besöka den unge jetten, er mäktiga stams yngre broder, tacka honom för hans ädelmodiga beskydd och bedja honom sträcka ut sin broderliga hand för Europas framtid och mitt fäderneslands — den allsmäktige dessförinnar unna mig att öfver edra stolta öar få se utbredd en af dessa mäktiga föreningar hvarigenom j förhjelpen hvarje stor förbättring. hvarje stor grundsats i er författning, till seger! (Högljudt bifall). Jag hoppas att få sc en af dessa stora föreningar egna sin uppmärksamhet åt Ungerns enhet och oberoende, i öfvertygelsen, att Europas fred och brittisk: folkets deltagande för mitt arma förtryckta fädernesland då skall vinna en praktisk rikt-: ning, och att betryggandet af Europas frihet kommer att dervid uppställas såsom ledande grundsats. Jag får äfven tacka för de ädelmodiga önskningar, som j behagat uttala i afseende på min enskilda välgång. Lifvet äger för mig icke något annat värde, än så vidt det kan användas till nytta för mitt fäderneslands frihet och oberoende samt mensklighetens väl: och fastän jag måste afstå från alla de loforå man egnat min personliga karakter, emedan jag icke vet mig hafva gjort någonting anna! än hvad som var min pligt, så anser jag dock dessa edra loford som en uppmuntran till fortskridande mot det mål jag föresatt mig. och jag hoppas att den Allsmäktiges välsignelse och engelska folkets deltagande, såväll som deltagandet af alla ädla hjertan i hele verlden, måtte förhjelpa mig att uppnå dette min lefnads syftemål.TYSKLAND. Den fria hansestaden Hamburgs råd har den 23 Sept. 1831 beslutat, samt d. 24 Oktober offentliggiort en provisorisk förordning angående äktenskap mellan kristna och judar. hvaruti förbudet mot giftermål mellan dessa olika trosförvanter uti Hamburg och dess område upphäfves. ÖSTERRIKE. Hertiginnans af Angoultme egenhändigt affattade testamente insätter hertigen af Bordeaux till hennes universalarfvinge, samt ihågIkommer de fattiga i Frankrike och hennes Itjenstefolk med rikliga gåfvor. Hennes lik skall nedsättas vid sidau af hennes mans och Karl X:s uti Franciskanerklostret vid Görz. ITALIEN. Från Rom skrifves den 20 Oktober till IKölnische Zeitungs: I sin sista session har La Sagra Consulta afgjort en politisk rättegång, hvars förlopp allmänheten följt med stor uppmärksamhet dels ör anledningens skull, dels i anseenee till det stora antal personer, som varit invecklade i rättegången. Den står i sammanhang med I bekanta minnen från den romerska republiI kens blodigaste epok. Då nemligen de franska trupperna under sista dagarne af April månad visade sig utan.Iför Porta di San Pancrazio för att intaga Rom, ;pItogo sig flera medlemmar af Jesuiter-orden, I kyrkoherdar och andra andliga personer det lorådet före att i åtskilliga delar af staden uppvigla folket till uppror mot triumvirerna. Men deras anslag rönte ingen framgång, och då nu till och med fransmännens anfall slogs till-Ibaka af den romerska republikens trupper, så blef de andliga agitatorernas ställning ganska Isvår. De första 10, som grepos, arkebuseraIdes redan den 2 Maj f. m. på San Calistos klostergård, och ett vida större antal, som se-Idan häktades, blef strängt bevakadt af Gari-Ibaldis soldater i San Uffizios lokal, utan hopp -jatt kunna undgå samma öde som träffat de -1 förstnämnde kamraterna. r Några af dem blefvo ock verkligen skjutna efter hållen ståndrätt, tills ändtligen Roms int tagande genom fransmännen befriade de öf, Tiga. I denna rättegång hafva icke mindre än f1157 personer, till största delen f, d. soldaa ter, varit invecklade till följd af delaktighet i dessa andliga personers häktning och arkea rer