Aftonbladet – 5 november 1851, sida 1

UDELTALTA BRETT mediolja un Post-koniorer ä Linien, i ankommer till Götheborg Söndagar, till HelSent i går e. m. ankom dansk pst med tidningarne för tisdagen, onsdagen och fredagen i förra veckan. Vi meddela derutur under rubriken Danmark) det hufvudsaklisaste. DANMARK. Konungen hade i tisdags den 28 Okt. insommi. till hufvudstaden och aflagt besök hos enkedrottn ng Marie på Amalienborgs slott, som den dagen firade sin 94 födelsedag. Samma dag emottog folkthinget en skrifvelse från utrikesministern, med den redan omtalade berättelsen angående landets politiska ställning till utländska makter, beledsagad af en del akter, dels tryckta, dels skriftliga, som visa huru förhållandena utvecklat sig sedan riksdagen sammankom. Ministern anmodar thingets ordföramde (förmannen) att låta framlägga berättelsam till genomläsning, och fister hans uppmärksamhet uppå, att mycket af det meddelade ir af den beskaffenhet, att det vore illa om det utsprides i kretsar, hvarigenom den utländska pressen kunde missbruka detsamma. Ministern uttalar derföre den förutsättning, att meddelandet betraktas såsom skedt i hemligt möte och att behörig tystlåtenhet iakttages. Skulle riksdagens medlemmar önska ytterliggare upplysningar, lofvas att meddela sådame i ett hemligt möte, i hvilket ministeren vill vara beredd att yppa den politik den ämnnar följa. Notabel-betänkandet ätföljde enskkildt med en skrifvelse från premierministern. Tscherning begärde ordet och yttrrade sina betänkligheter öfver att meddelandeet skulle ske hemligt och i hemligt möte; ham trodde att ingenting kunde gifva regeringgen mer styrka än att utlandet såg det lugn och. den moderation, hvarmed riksdagen i dyrlika frågor uppträder inför regeringen. Ordföranden anmärkte att frågan, om mötet skulle vara hemligt, måste beslutas i hemligt möte, och ansåg sig således ej då kunna gifva ordet åt flera. Han tillkännagef, att B. Christensen i en skrifvelse tillkännagifvit, att han ej ville emottaga akterna med vilkor om hemlighet. Detta ansåg han likväl bero på enhvar riksdagsmans eget skön. Derefter behandlade thinget komunallagen. Från Helsingör berättas, att ett helt fartyg försvunnit från redden derstädes. Det var engelska briggen Janet, från Glasgow,, med en laddning talg från Petersburg. Skepparen J. Boug hade på e. m. gått i land och låtit de 4 man, som rodde honom, återvända med bäten. Då de kommo ut igen, fanns icke mer fartyget. De måste under mörka natten lägga sig vid sidan af ett annat fartyg, och då skepparen sjelf om morgonen rodde ut på redden, söktes förgäfves öfverallt fartyget. Han hyrde nu ett ångfartyg för att eftersöka briggen omkring Hven, dit man förmodade, att den kunnat drifva ifall ankarkettingen sprungit och styrmannen med de qvarvarande 3 man måst sätta till segel; men man kan ej förklara att de icke sedan, då vinden blef gynsam för tillbakasegling, sökt att med briggen äterkomma. STORBRITANNIEN. De talrika resande, som under skeppet Madrids färd från Gibraltar till Southampton varit i sällskap med Kossuth, berätta att han på alla landstigningsställena hållits skadesiös för franska styrelsens ohöflighet. I Gibraltar mottogs han. på det mest utmärkta sätt af dervarande officerskår och amerikanska konsuln. Isynnerhet öfverraskande var den uppmärksamhet som visades honom i Lissabon. iKossuth trodde sig der alldeles obekant och förvånades icke litet när Hötel Braganza, der han bodde, bestormades af uppvaktande