Aftonbladet – 28 oktober 1851, sida 2

mentsersättning må åtnjutas af komnitteens ordfönde efter 3:dje och af dess ledamöer efter 5:te sssen i resereglementet; anbefallank Vi nu Värt h rikets statskontor att beloppet der:f, jemte arfde för det skrifvarebiträde, som kommitten kan sfva af nöden, äfvensom andra i och för dess uppag möjligen erforderliga kostnader på kommittens qvisition utbetala. Meddelande Eder detta till egen och öfrige komitterades efterrättelse, läte Vi nu för kommitteas damöter utfirda nådiga förordnanden. Vi befalle c. Stockholms Slott den 21 Oktober: 1851. Konmtrasigneradt J. F. Fåhreus. Nya proselyter i Irland. Medan papismen söker återeröfra England, åller den på att förlora Irland. Utnämninen af d:r Cullen till katolsk primas i Armagh, lands erkebiskopsstift, var måhända ett ännu örre misstag än utnämningen af d:r Wiseman I erkebiskop i Westminster. D:r Cullen är amme fanatiske prelat, som för nägra är sean i en offentlig skrift förnyade den antiverade romerska fördömelsen öfver Copericus och Galilei, och som med alla de meel, hvilka stå honom till budlis, sätter sig mot Irländarnes begagnande af de offentliga .udervisningsverken. Irlands Ikatolska adel ch medelklass hafva likväl ielke lyssnat till rimatens befallning att de måtte afhålla sina öner från det nya universitetet; tvertom har illoppet ökats i trots af hans hot. Och oak.adt sockenpresterna på hans tillsägelse låta de katolska kyrkorna genljuda af varningar och straffdomar emot de nya folkskolorna, har sjelfva allmogen icke låtit afskrimma sig från att der skaffa både sig och sina barn en mängd insigter, som förut icke kunnat erhållas på landet, och hvilkas nytta den begynt ana. Striden emellan kyrkan och skolan har medfört ännu betänkligare följder bland allmogen. D:r Cullens och hans underlydandes fanatism har på ett par är uträttat mer än hela anglikanska kyrkan förmått på århundraden: irländska allmogen har: begynt öfvergå till protestantismen, synnerligast i vestra Irland, som förut var de mest fanatiska papisternas stamhåll. I Majo och Sligo blifva dylika omvändelser med hvar dag vanligare, I en episkopa! ..sitations-berättelse omförnältes nyligen 712 proselyter; i en annan 40). En särskild omständighet, för hvilken den ultramontanska slugheten varit oförklarligt blind, har icke mindre än läroverkstvisterna bidragit att undergräfva den katolska kyrkan i Irland, nemligen det högst olika beteende, som Irländarne rönte under humgersnöden, hos sina katolska själasörjare och hos de protestantiske. Medan katolska presterskapets oförskräckta nit i England under koleratiden stegrade katolicismens aktier derstides, vann det protestantiska presterskapet ännu mera för sin kyrka bland de nödlidande Irländarne. Irländarne hade sett sina egna prester och munkar begagna himlens nycklar vid biktstolien och sotsängen alltförmycket som tortyrredskap, till utpressning af kyrkliga donationer och offer, eller af allmosor som ej sälIlan stadnade i den andliga allmoseutdelarens egna händer, eller användes till besoldande af kyrkans politiska advokater. Nu åter, i den ytterliga nödens tid, sågo de protestantiska prester offra allt hvad de sjelfva kunde umbära till lindrande af de lidandes jemmer, utan minsta afseende på de nödlidandes trosbekännelse och utan ringaste försök, öppet ;leller beslöjadt, till proselytmakeri. Manga lannars bigotta bland dessa pester, som förut t betraktat katolikerna med a blandning af tlömkan och afsky, vägrade m sig sjelfva och a Isina hushåll hvarje öfverflöd och ofta det nöd,vändiga, för att äga något qvar att dela med sig åt de hungrande. Många satte helsan till, och icke så fa lifvet, genom sina ansträngningar och uppoffringar under denna förfärliga tid. De gjorde allt detta blott såsom kristna emot medkristna, utan antydan om trosskiljaktigheter, utan förespeglingar till sin kyrkas bästa och utan anspråk på erkänsla hvarken låt henne eller sig sjelfva. Och folket är väl et lokonstladt men icke blindt; i trots af sina s-fördomar och sin okunnighet har det bedömt nl trädet efter frukten, och tyckt att den trosM lära, som äger sådana förkumare, icke måtte 3 vara så fördömlig som det hört sägas. Många .n bland de nya protestanterna uppgifva dylika ät betraktelser såsom anledning till sin öfvergång. sa Dessa förenade orsaker, jemte utvandringen, af hvari Irlands katolska befolkning isynnerhet sd deltager, hafva föranledt en sådan förändring ssli de begge kyrkornas statistik, att då man å! g-1834 räknade halfannan million protestanter nålbland åtta millioner Irländare eller icke full g:119 94, så räknas nu, år 1831, icke mindre är T två millioner protestanter blind sex miltione: .eIrländare, eller 33!4 4. Fertfar förändringen repå samma sätt, så anser nan sannolikt at tthalfva Irland är protestantisit inom tio år. NnI mm Mm a nn mn RR nand Fe Prem Ir ot 2 j (Införes på begäran.) a Dä ett härvarande tidningsblad för icke Yingese at, dan hade ätskilligt smädeligt att förmäla angäend 4 jen rättegång mellan vaktmästaren i postverket A. O Ljungdahl och agenten härstädes för the Medical In valid and General Life Assurance Society i London hr J. E. Samson med pästäende mot den sednar ; ilatt utlemna en assurance-police ä 500 Sterling Pp leIkapitenen och postinspektoren Gustaf Reinhold vo