Aftonbladet – 27 oktober 1851, sida 2

— De båda sednare posterna hafva, såsom äsaren sett, medfört underrättelser om ett nytt uppslag uti den politiska ställningen i Frankrike, som är af stort intresse för betrakaren, i anseende till den spända uppmärksamhet, hvarmed de nyz valen, som der skola inträffa nästkommande år, emotses. Såsom det förut är väl bekant, synes presidenten Louis Napoleons hela sträfvande ifrån början då han mottog sitt embete, hafva hufvudsakligen gått ut på att befästa sig uti makten och att på ett eller annat sätt kunna undkomma efterföljandet af den föreskrift uti grundlagen, som förbjuder samma persons återväljande till chef för verkställande makten tvenne gånger å rad. Det är likaledes bekant, eller har åtminstone synts följa af alla omständigheter, att det var egentligen för att vinna detta mål, som han kastade sig i armarne på det monarkiskt reaktionära partiet inom nationalförsamlingen och genomdref lagen af den 31 Maj, som så betydligt inskränkte valrätten, att mer än hälften af befolkningen derigenom anses utesluteh från denna rättighet. Vi veta likväl äfven, huru mycken motvilja denna !ag rönt bland allmänheten, och att bladet vändt sig så, att Louis Napoleon derigenom, i förening med sin öfriga styrelsepolitik, gjort sig ingenting mindre än populär. Då han nu i elfte timman synes hafva förmärkt detta och börjat befara möjligheten deraf, att han just i följd af nyssnämnde lag torde äfventyra att ej blifva återvald, har han nu på en gång sadlat om, vill åter låta afskaffa inskränkningen och har med förkunnandet häraf emottagit ministrarnes afskedsansökningar. Det är klart, att denna nya vändning skall komma att göra den politiska diskussionen vid nationalförsamlingens föresiåcude samman. träde särdeles pikant, likasom att republiken och det demokratiska partiet i alla händelse skola vinna styrka deraf. I hvad mån presidenten slutligen dymedelst koremer att vinna sitt syftemål, är en annan fråga.