Aftonbladet – 22 oktober 1851, sida 3

(Infördt på begäran.) Till fru M. Lindblad, vid underrättelsen om dess dotter Maries död, som inträffade i Maglehem den 6 September 1851. Nu, Marie, din längtan slutad Är i bimlens liusa famn; Som en bleknad lilja lutad Bad du uti Jesu namn, Bad, att snart till fadrens famn få komma; Bönhörd, moder, blef din bleka blomma. Nu i jordens kalla sköte Hvilar hon så stilla här, Men vid englars glada möte, Helsas hon välkommen der, Der, dit ingen sorg och klagan hinner, Hon vid Jesu hjerta säll sig finner. Hunnen till den ljufva stranden, Blickar hon dock ofta hem, Helsas från de blåa landen, Der hon fått ett bättre hem, Helsas ifrån Fadrens sälla boning, Som har frid och kärlek och försoning. Gråt ej derför, sorgsna moder! Din Marie är säll i ljusets verld, Sparen edra tårefloder, Systrar! Hon är fri från jordens flärd. Det är ljuft att veta henne vara Bland de evigt sällas syskonskara. Slitas skola en gång alla banden, Som oss fjettrat här vid jordens grus; Men deruppe i de sälla landen terknytas de i Fadrens hus — Der skall jordens sorg och saknad slutas Och blott sälla fröjder evigt njutas. soRAOUTTTRR TE