Aftonbladet – 18 oktober 1851, sida 2

. De let förflutna. Allt detta är visserligen ingenting obekant. men det sätt hvarpå sakerna i Hallam framställas, låter förhållandet framstå i en ganska öfverraskande dager. Vi rekommendera boken högligen till sven. ska läsare och skola ej underlåta atttill densamma återkomma. Xongl. Maj:ts Förordning om antagiwde ar en ny Vexel-lag, gifven Stockholms slott den 23 Aug. 1851. Vi OSCAR, med Guds nåde, Sveriges, Norges, Göthes och Wendes Konung, göre veterligt, det Vi med Rikets Ständer beslutat, att. med upphäfvande af ej mindre lagen för inrikes vexlar den 20 Maj 18335, än äfven vexelstadgan af den 21 Januari 1748, jemte alla öfriga hittills gällande författningar rörande den utrikes vexelhandeln, i hvad de icke angå sjelfva ordningen för köpslut af utrikes vexlar och kontrollen derå, uti hvilka delar samma författningar, så vidt de icke här nedan äro ändrade, böra fortfarande lända till efterrättelse intill dess förändrade föreskrifter derom i sammanhang med ny Mäklare-ordning kunna varda af Oss meddelade, antaga följande för både inrikes och utrikes vexlar gemensamma Vexel-Lag. I Kap. Om vexels form och om vexerifvares anpsvarighet. 13. Vexel skall, för att kunna säsom grund för vexelrätt blifva gällande, innehälla a) Uppgift på orten, hvarest och tiden när den utfärdas, b) uttrycklig benämning af vexel, ec) dens namn, till hvilken eller hvars order vexeln skall betalas, kallad vexeltagare (remittent). d) den penningesumma som skall betalas, e) dens namn som skall inlösa vexeln, kallad godkännare (trassat, acceptant), f) orten, hvarest godkännaren bor: den ort gälle som vexelns betalningsort, der ej särskild betalningsort utsatt är, g) tiden då vexeln skall betalas, h) dens underskrift, som vexeln utställer, kallad vexelgifvare (trassent). 25. Vexel kan vara dragen på en person, att betalas å annan ort, än der ban bor (domicilierad vexel) ; len kan vara ställd att betalas till vexelgifvaren sjelt (vexel till egen order); den kan vara dragen att inlösas af vexelgifvaren sjelf på annan ort (trasserad 2gen vexel, trasserad sola-vexel); den kan vara utfärdad ä annans vägnar efter fullmakt (procura). 3 S. Vexel kan vara ställd att betalas ä viss dag eller vid uppvisandet (vid sigt, a vista) eller viss tid 2fter uppvisandet (efter sigt) eller viss tid efter utgifvandet (a dato). 4S. Är den penningsumma, som skall betalas, utsatt med bäde bokstäfver och siffror, men till olika belopp; gälle det, som med bokstäfver utsatt är. Finnas flera olika belopp utsatta, vare sig med bokstäfver, eller endast med siftror; gälle det, som minst är. 5 S. Vexelgifvare stände för vexelns godkännande och betalning i ansvarighet, efter vexelrätt, till alla lem, som af vexeln blifva innehatvare. 2 Kap. Om Vexelköp. G S. Vexelköp kan slutas med eller utan mäklares biträde. 7 S. Vexelgifvare vare skyldig att samma dag sexelslut skett hälla den betingade vexeln vexeltagaren tillhanda, sä framt denna till afhemtande deraf sig anmäler och den öfverenskomna betalningen derför erlägger. 8S. Är vexel aflemnad, utan att vexeltagare derför erlagt betalning, på sätt aftaladt varit, eller underlåter vexeltagare att vexeln afhemta; då bör vexelgifvaren sednast ä andra dagen efter den, då vexelslutet skedde, emot vexeltagaren protestera och inom ätta dagar, räknade från samma tid, å honom taga stämning till den domstol, som i 83 4 sägs. Vexelgifvare, hvilken iakttagit hvad nu ärsagdt, äge att utbekomma sin fordran med samma rätt, som vexelfordran i allmänhet tillagd är; men försummar han det, hafve då ej bättre rätt, än i annat skuldfordringsmål. IS. Då två eller flera exemplar af samma vexel utfärdas; vare det andra i ordningen, äfvensom hvart och ett af de följande, i vexeltagarens hand gällande säsom qvitto å erlagd betalning till vexelgifvaren. Å betalning för vexel, som i ett exemplar utfärdas, erfordras icke annat qvitto, än sjelfva vexeln. 10 S. Hvar, som, i egenskap af syssloman, vexel upphandlar, stände i ansvar derför, att betalning till zexelgifvaren erlägges. 3 Kap. Om öfverlatelse af vexel 11 S. Vexel må öfverlätas, ändå att rättighet dertill ej blifvit i vexeln, eler i öfverlätelse deraf, utryckligen medgifren genom orden till order eller annorledes. 12 S. Öfvrerlåtelse (indossament) skall innehålla: dens namn, till hvilken vexeln öfverlätes (indossat); namnteckning af den, som vexeln öfverläter (inlossant). Vexel må ock öfverlåtas genom öfverlätarens blotta namnteckning på vexelns baksida (indossament in vlanco); och stände innehafvare fritt att blanco inlossament fylla genom insättande at indossats namn. 13 s. Öfverlätelse skall tecknas å sjelfva vexeln, eller ä en afskrift deraf (copia) eller å ett vid vexeln eller afskriften häftadt blad (alonge). 14 S. Vexel kan öfverlätas äfven till vexelgifvaren, till godkännaren, eller till föregäende öfverlåare, och af dessa äter till andra. 15 3. Hvar, som vexel öfverlåter, stånde för dess sodkännande och betalning i ansvarighet efter vexelrätt till alla dem, som efter honom blifva deraf inrehafvare, så framt han ej i öfvertåtelsen uttrycklisen förbehållit sig att vara från ansvarighet fri. 16 S. Har vexelgifvare i sjelfva vexeln uttrycklisen förbudit öfverlätelse deraf; gifve öfverlätelse, som indå sker, ingen vexelrätt. Innehäller en öfverlätelse uttryckligt förbud att vexeln vidare öfverläta och öfrerlätes den ändå af den, som vexeln med det för-! ud erhöll; hafven efter honom följande innehafvare not den öfverlätare, som förbudet gaf, ej vexelrätt. 17 S. Öfverlätelse, som innehåller blott en full-! nakt eller ett uppdrag till inkassering eller dylikt procura-indossament), medföre ej eganderätt till veeln, utan vare sysslomannen endast behörig, att vidaga erforderliga ätgärder till vexelrättens bevarande i ch vexelsummans utsökande, och att densamma uppära, så ock att öfverläta vexeln genom nytt procurandossament. li