Aftonbladet – 16 oktober 1851, sida 2

arit moderat liberala eller på sin höjd konitutionella, sedan dessa blifvit trakasserade på ilt sitt och behandlade alldeles såsom ck iest exalterade demokra Dessa sistnämnde, hvilkas antal enligt hvad forning Chronicles korrespondent uppgitver, gentligen bildar en ganska fåtalig körntrupp. vinna sålunda hastiga framsteg och betydlig örstärkning. ;Verksamma , oförfärade, och Tihetens sak enthusiastiskt hängifna, trotsa le alla faror, som äro en följd af beligtingsillståndet, hvilket ännu fortfar i Bologna, liksom i nästan alla de italienska städer, so nållas besatta af österrikare. )Sålunda utsprida de en mängd republikan— ska prok amationer och pamfietter, som lisas ned altid stigande begärlighet.: Kardinal Altieri, som nyligen gcnoomrest de ga staterna, har förgäfves sökt fframkalla sot tecken till yttring af sympathi hos folFestor och banketter, som man sökt tillöl, hafva ingalunda lyckats. Va en stor soirt, hvilken gafs då kan skulle mna Bologna, räknades endast 14 frontinmer, af hvilka 7 voro tyska. Och likväl bade alla något så när notabla familjer erhållit invitationskort. Altieris besök i legationerna, heec, tros ha flera skäl, hvaraf det srnämsta skulle vara svårigheten ati erhålla betalning af 11, million scudi, som presterna äro staten skyldiga, men som de hittills icke kunnat förmås att utgifva. Presterskapets egendomar hafva :om hvar man vet blifvit hypothicerade susom säkerhet för den romerska skattkammarens bligationer. Presterna hafva ey gång orbjulit sig att inlösa hypotheket med ÅT millioner end. Sedermera nedsatte påfven denna sunma till 174, million. Men nu äro presterna så säkra, att de icke ha lust att betala ens dennasumma.r Österrikiska tidningar hafva utspridt, att den sardinska regeringen visat sig mycket missnöjd med de till Londonska exposit på regeringens bekostnad afsända arbetar uppförande, emedan desse skulle ha fördrifvit tiden med revoiutionära adressers utspridante, i stället för att tänka på det som egentligen utgjorde målet för deras resa. Huru föga sanningsenlig denna uppgift är, bevisas bist deraf ait desse arbetare den 2 imevarand. Oktober, kort efter sin återkomst, fösamlades på börssalen, hvarest de af handelministern uppmanades att äfven framdeles för sina kamIrater blifva ett mönster icke endast på industriens utan äfven på moralens område. Från Neapel skrifves den 29 September att I konungens treårige son grefven af Lucerna natten förut aflidit. . i Från Venedig skrifves att en prost, vid namn Alois Proti, från Belluno, blifvit af krigstätten i Venedig dömd till 4 års fistmingsstraff för delaktighet i ett bemligt sällskap. SCHWEIZ. Från Bern skrifves den 4 Oktober: Stimpfli, hvars straffud tilländelupit, har blifvit ställd på fri fot. (Han satt nemligen (häktad för en tryckfrihetsförbrytelse). Pill hans ära gafs i dag ett fackeltig af omkring 1300 personer med öfver 1990 facklor och musik. Vivatrop höjdes för den fria pressen och dess representanters, för en ,bättre llagskipning o. s, v. Likvälaflopp alltilugn. För att förhindra en fruktad plan att i procession föra Stämpfli från fängelset frigafs han redan kl. 2 e. m., ehuru hans strafffud egentligen icke slutade förr än kl. I e. mu.v PLATASTATERNA, In tjurfäktning å la Rosas. Kriget emellan Rosas och Oribe å ena sidan, samt de m tem förbundna Plataprovinserna och Brasilien den an fortfor med framgång för de sednare och med i samma mån stegrad förbittins hos de förre. Såsom ett prof på att Onbe på intet sätt står efter Rosas sjefibaräl I buri, beskrifves i XCommercio del Plata för ) den 11 Juli en tjurfäktning i Cerritto, Oribes pihöggvarter, hvartill han nyligen imbjöd sina ivimvr och allmänheten, genom (ryckt provid dy rs n liknade den van lika tilltfilien, med undantag att midt sag en tjock jernstång upp: Idet var fullt hus på logerna frembars en ÅL Ule NE ikrigsfånge, major Tabares, insto vad i ett långt hvitt bolstervar, hvarur endas. hufvudet I framstack: i detta skick blef han i:stbunden vid jernstången, hvarefter en röd vissa påIgattes honom. Nu uppspelades en bullrande Ikrigsmusik, och i samma ögonblick: insläpptes fyra vilda tjurar. Det åröjde icke länge förr än de anföllo den bundne och försvarslös mannen, och stångade honom på det förIskräckhgaste. Som de likväl ej råkade ihbje!, stånga honom alldeles, blef han slutligen ned t stöt: med spj N jut; hvarvid den förut krigisi drades till en segerhymn. Ingen åskådarne vågade visa tecken till sin fasa leller afsky för detta Neroniska skådespel; men latt åe icke förökat Rosas och Oribes anhänt Bare, det ansåg hvar och en påtagligt. TenoxOmsn RE H STOCKHOLM tt st Pikets Ständers här församlae revisv rer gjorde i går e. m. kl. 7 uppvatning ho: IN MM Kanunoen. Drottninoen. En.edrottnin