Aftonbladet – 13 oktober 1851, sida 2

Få bland Amerikas skriftställare hafva vunit ett så verldsbekant namn, som författaren ill Spionen på neutrala området, INybyggarne eler Susquehannas källor, Siste Mohilkanen, Ångsiknen, Banditen i Venedig, Den röde Fribytaren, n. fl. Bland det stora antalläsare, som hänörts af hans arbeten, torde utan tvifvel de lesta finna sig intresserade af några underrättelser om honom sjelf. Han var född i Burlington i New Jersey, den 135 September 1789; hans: dödsdag inföll på. hans 62:a tödelsedag. Hans far, William Cooper, var domare, och härstammade från en ehgelsk slägt, som sedan ett århundrade varit bosatt i Amerika. Willianm Cooper bodde från 1769 till 1790 i Burlinggton, men beoynte 1785 anlägga ett nybygge i staten Newyork, vid Susquehannaflodlens utlopp ur sjön Otsego, hvilken anläggning småningom vext till en stad, som till grundläggarens åminnelse fått namnet Cooperstöwn, Mellan 1783 och 1790 vistades han ömsevis här och i Burlington, till dess: han det sistnäranda året för beständigt öfverflyttade från sin gamla boningsort till den nya, jemte hela sitt hushåll och sin då ett-årige son. Denne har i Nybyggarhe lemnat en högst liflig skildring öfver sitt barndomshem och allla dess invånare, ehuru under främmande mamn 5). Här hade domaren Cooperen stor tegendom, som han sjelf uppröjt ät sig i villdmarken; här tillbragte han och hans son sttörsta delen af sin lefnad och sina sista stundler. Domaren Cooper deltog lifligt i sitt lands olitiska bestyr och blef två giänger vald till edamot i Kongressen, nemligen 1795 och 1799. Hans son James sattes tidigt i skola i Burlington, under tillsyn af en prest inom episkopalkyrkad, Ellison. Efter skolan i Burlington genomgick han college (ett slägs gymnasium) i Albany, och inskrefs 1802 vid Yale College (en högskola) i New Haven, der han fortsatte studierna till 1805. Hansökte och erhöll då anställning som nmmnidshipmian på Förenta Staternas flotta, der than gjorde sig allmänt omtyckt och högaktadl, samt tjente i sex år, eller till 1811: Då tog han afsked från flottan, drog sig tillbaka till det enskilda lifvet och gifte sig med miss De Lancey, en syster till biskopen i Newyörks vestra stift samt tillhörande-en af deuna stats äldsta och mest ansedda slägter. Efter sitt giftermål bodde han någon tid nära White Plains i Westchester County, men återflyttade slutligen till Cooperstown, der han tillbragte största delen af sin öfriga lefnad. År 1821 begynte han sin bana som författare, med romanen Precautiom, en skildring af engelska hemseder. Den gjorde icke särdeles uppseende i Amerika, mnen väl i England, hvarest den eftertrycktes: och ansågs för ett engelskt arbete. Hans ryktbarhet som romanförfattare grundlades egentligen genom Spionen, som genast blef allmänt omtyckt, ej mindre i Amerika än på andra sidan Åtlantiska Oceanen, der den innan kort blef öfversatt på de fleste europeiska språk, ja till och med österländska: en persisk öfyersättning är år 1847 tryckt i Ispahan. Nu följde efterhand de i ett visst sammanhang med hvarandra stående skildringarne af det nordamerikanska lifvet, nemligen The Deer Slayer,, ;The Path Findder,, The last of the Mohicanso, aThe Pionecerso, sThe Prairie,, visserligen utgifna i en annan ordning än denna kronologiska, och interfolierade med andra om helt olika ämnen; men det är hufvudsakligen genom dessa trogna framställningar af den förut föga bekanta nordamerikanska jordens naturfysionomi och invånare, som Cooper blifvit på samma gång så upplysande och underhållande, icke blott för en mängd af sina egna medborgare, utan för hela den öfriga verlden. The Piloto (Lotsen) var dden förste bland Coopers föga mindre bekanta sjöromaner. Till denna klass höra vidare The Red Rovers (Den röde fribytaren), The Water Witch, The Sea Lions,, ;The Two Admirals., m. fi. Vi bifoga här en, så vidt vi känna, fullständig förteckning på de romaner hvartill Cooper erkänt sig som författare, i den ordning de utkommit: 1. Precation. — 2. The Spy. — 3. The Pioneers. — 4. The Pilot. — 53. Lionel Lincoln. — 6. Last of the Mohicans. — 7. The Prairie. — 8. The Red Rover. — 9. The Wept of Wish-ton-Wish. — 10. The Water Witch. — 11. The Bravo. — 12. The Heidenmauer. — 13. The Headsman of Berne. — 14. The Monikins. — 15. Homeward Bond. — 16. Home as Found. — 17. The Path Finder. — 18. Mercedes of Castile. — 19. The Deer Slayer. — 20. The two Admirals. — 21. Wing and Wing. — 22. Wyandotte. — 23. Åitobiography. of a Pocket Handkerchief. — 24. Ned Myers, a genuine biography. — 25. Ashore and Åfloat, — 26. Miles Wallingford. — 27. Satanstoe, a tale of the Colony. — 28. The Chainbearer. — 29. 1he Red Skins. — 30. The Crater, or Vulcans Peak.. — 31. Oak Openings, lor the Bee Hunter. — 32. Jack Tier, or the tl Florida Reef. — 33. The Sea Lions, or the last Sailors. — 34. The Ways of the Hours (utgifven 1850). De flesta bestå af två bamd hvar; i omvexlande innebåll visar ingen nordamerikansk författare någonting med dem jjemhförligt. Cooper har äfven skrifvit en mycket om) I The Pioneers or The Sources of Susquehanna heter nybygget Templeton och domaren som grundlagt det. Temple; men när man på kartan, vid den