ördenskull vederbörande regementsoch corps-ehefer sf Armeen samt stat onsbefälhafvare vid Flottan, sä-!, äl för den redan förflutna tiden sow framdeles, till ,ernälda collegium utan dröjsmål insända tillförlitlig ippgift.på de med nägotdera af förenämnde ut när elsetecken benädade personer, jemte tiden för de-l4 as utnämning samt då innehafvande lefnadsoch . jensteälder, äfvensom sedermera om deras afgäng: nedelst afsked eller genom döden. L 3:0o. Sedan Svärdsman eller nägon af gemenskaen, som med Svärdsmedalj är -benädad, undfått velerbörligt afsked, och officiel underrättelse derom till Xrigscollegrum ingätt,; utfärdar collegium, sä framt ;ensionsrum då finnes ledigt, genast eller, i annat all, vid först inträffande ledighet, för honom penionsbref, hvilket genom vederbörande. regementsler corps-chef eller stationsbefälhafvare honom: tilltälles och hvari, på grund af Vära nädiga stadganlen och de hos collegium förda anteckningar, penionens belopp, tiden när densamma fär tillträdas amt hvarest och huru den bör lyftas, tydligen utättas. Hvilket Vi eder till vederbörande chefers förstän-! ligande i näder meddele etc. — Stadsrådet i Londons City har under ordmayorns ordförandeskap beslutat en lyck inskningsadress till Kossuth. I det af m:r Gilpin under diskussionen härom hållna tal, nvari han föreslog den med acklamation antagna adressen, yttrade han bland annat: Jag vet att flera bland de hedervärda ledamöterna icke tänka som jag om tvisten emellan ungarne och Österrike; men jag önskar att d måtte rösta som jag, och bästa medlet dertill ir att helt enkelt framställa mitt förslag. Jag begär att Londons borgare måtte hedra sig sjelfva genom att hedra Europas förste med; borgare, och att Ludvig Kossuth måtte mottagas med offentligt betygande af våra lyckönskningar och vårt deltagande., (Bifall.) — I Fahlu tidning läses: En häst, tillhörig Täpp Ol. Andersson i Nordanaker, Malungs socken, hvilket kreatur under Westeräs marknad förklarades af djurläkaren Engström derstädes vara behäftadt med springorm och af sådan anledning blifvit genom kronobetjeningens försorg hit transporteradt, har sedermera, på konungens befallningsbafvandes anmodan, undergätt besigtning af djur: läkaren Schough här i staden och dervid befunnits fullkomligt frisk samt utan minsta tecken till berörde sjukdom. Hvarest. Ol Andersson skall vinna ersättning för sin oförskyllda skada, torde blifva ännu svärare att utgrunda, än huru den i vetenskapens namn kunnat honom äbringas. — Af förekomne anledningar förnyas tillkännagifvandet, att insände annonser om Vigde icke i bladet införas, om ej uppgifterna äro bestyrkte af vederbörande presterskap, samt att annonser om dödsfall böra, för att i bladet omnämnas, vara bestyrkte af prest eller läkare. — Hr mag. doc. K. Olivecrona har begärt rum för följande: Af förekommen anledning får jag härmed förklara, att jag icke författat, eller låtit författa, någon af de i tidningen Aftonbladet intagne uppsattser, rörande den vid universitetet i Upsala lediga professionen i Civil-rätt och Romersk rätt. Upsala d. 10 Okt. 1851. Knut Olivecrona. Red. af Aftonbl. har naturligtvis ej kunnat vägra hr Olivecrona rum för denna reklamation, ehuru vi ej neka till det ju vi hellre sett, att det icke blifvit begärdt. Den upplysning, som här lemnas, hade Aftonbl. genast kunnat meddela, men vi hafva icke ansett skäligt, att på detta sätt uppmuntra Posttidningens inqvisitoriska bemödanden. Det har synts oss, att den som uppträdt så offentligt som hr O., borde vara fredad för misstankan att skrifva artiklar i hemlighet, framför allt en artikel, som Aftonbl:s red:n erkänt såsom sin egen. Den förbindelse. som P. TT. i detta fall velat ålägga hr O., äl i hög grad otillständig. Särdeles framstår halten af ett sådant beteende, då man dermed jemför P. T:s omdöme öfver A. B:s ord: med samma skäl kunde A. B. uppmana hr Juel, att upplysa om han skrifvit Posttidningens artikel; men detta anse vi ei vara oss tillständigt; i afseende å hvilka ord P. T. med sin vanliga klassiska ordställning yttrar: långt skall den ha kommit på möjligheternas scala (2), som kan ens tänka, än sedan (2) skrif va sådana beskyllningar.. (Hvilka beskyllningar?) Huru igenkänner man ej i dessa valda ordalag den affekterade gentillessen hos en redaktion, som anser sig äga uteslutande rätt att åsidosätta all grannlagenhet, under det den deri vill vara mentor för andra? Om den är långt kommen på möjligheternas skala, som uttryckligen förklarar, att han anser det ej vara sig tillstänuigt att göra en uppmaning, hvilken P. T. anser innebära en nedrighet; hurv långt är då den kommen på samma skala, som peremtoriskt gör och förnyar enahande uppmaning? anske P. T. kan upplysa härom? NORGE. Underrättelserna om skörden af vårsäd är mycket olika från olika byggder. I medler