Aftonbladet – 6 oktober 1851, sida 2

Article Image
ideria, nu snart kommer att gå af stapeln. rallionsbilden, som föreställer enkedrottningen, ade ankommit från Köpenhamn med bBilduggaren-Mösen, men var ej ännu alldeles ullfördig. Litteratur. Vidskrift för Praktisk Byggnådskonst och Mekanik m. me. AF RBobert Acrel. Andra årgången. Attonde och Nionde häftenas Äfven i dessa häften röjer sig samma tillång på vigtiga uppgifter af inhemsk här.omst och samma sorgfälliga urval bland de tländska, som alltifrån början utmärkt denna ntressanta tidskrift. Till uppsatser af det örstnämnda slaget kan med skäl räknas den Åttonde häftet förekommande beskrifning, ned ritning; på ett Mejeri, för 80 korn, af r Ch. Em, Löfvenskjöld. Utgifvaren anser sig så mycket mer kunna rekommendera hr Löfrenskjölds ider, som denne sjelf, såsom ;raktisk landtbrukare, ägt tillfälle att konrollera detaljernav. Då utgifvaren tillägger, tt de af. hr L. författade ritningar (på planherna XVII och XVIII) äro noggrannt kovieradep,. inser man genast, vid första änblicken f dessa vackra och ändamålsenliga framställlingar och ännu mera vid närmare granskling, att hr L. med en erfaren landthushålares insigter och beräkning förenar den prakiske mekanistens fintlighet och en visst icke ivardaglig anordningsförmåga och smak som wkitekt. Kort sagdt: den som i stort vill Irifva smöroch ostproduktion, träffar icke ätt en mera upplysande: vägledare än herr Löfvensköld. Bland åttonde häftets utländska uppgifter ir Nasmyths fullständiga säkerhetsventils Ostriligt den vigtigaste. Det bifogade träsnittet ir tillräckligt för denna enkla anstalts efterrörande, och man kan således hoppas, att den snart skall komma allmänt i bruk. Mot den i teckningen visade konstruktionen torde likväl kunna anmärkas, att det konoidiska stycket af ventillastningen, d.v.s. dennas öfversta del, bör utelemnas och ersättas genom en motsvarande tillökning i tyngden hos de nedunder-befintliga styckena. Vid en hastig och stark ångutveckling skulle annars kunna hända, att det konoidiska stycket kastas upp till injoppsmynningen för afledningsröret och täpper denna, i hvilket fall den vid rörets motsatta inda ahbragta ventilen måste blifva overksam. I samma häfte finner man en fortsättning af den i Julihäftet begynta ärtikeln om telegrafer. Af de hithörande träsnitten kan man få ett begrepp om inrättningen af de utrikes vanligaste elektriska telegraferna. hvaribland äfven den nu mera mest använda, som är uppfunnen af nordamerikanen Morse. Tillika meddelas den intressanta nyheten, att sedan en fullständig apparat af sistnämnde slag införskrefs för härvarande Telegraf-verks räkning, hafva två sådana blifvit förfärdigade härstädes, i ändamål att göra användningssättet bekant. En bifogad beräkning upplyser, att nuvarande optiska talegraflitea mellan Stockholm och Dalarö : skulle kunna utbytas emot en elektrisk, med årlig besparing af 1000 rår bko i underbållsköstnad. . At fortsättningen af en artikel i Julihäftet, om ,arkitektoniska detaljers, har i Septemberhäftet egnats en särskild planche (XD. Dessa anvisningar att i hög grad försköna tegelbyggnader, utan någon anmärkningsvärd tillökning i kostnad, komma sannolikt att mer och mer göra sig gällande vid nya byggnadsföretag i vårt land. R I samma häfte träffas en beskrifning på kapten Jolin Eriessons förut så ofta omtalade Caloric-machine, ämnad att tillvägabringa en drifkraft genom upphettning och afkylning af luft; och härigenom ersätta ångkraft. En planche (XX) upptages med ritningen till denna uppfinning, hvarom i den tillhörande texten bland annat upplyses att uppfinnaren framträdde dermed Ten för omkring tjugo år sedan — han kallade den då Caloric Engine; men att praktiska svårigheter vid principens) tillämpning i stort hindrade Aden att då blifva använd. Hos dess upphofsman — yttrar utg. vidare — var den likväl icke död: den utgjorde tvärtom ett föremål för begrundande som aldrig släpptes, och i Amerika, dit han öfverflyttat, har han obemärkt för Europa arbetat på dess fullkomnande. Obestämda sägner hafva då och då förtäljt att en Calorie-machin af några hästars kraft redan åtskilliga år varit i bruk uti en af Newyorks stora mekaniska verkstäder; men någon närmare kännedom om de förändringar och förbättringar, som hr Ericsson gifvit sin uppfinning, ägde man ej, förrän han nu uppträdt

6 oktober 1851, sida 2

Thumbnail