Aftonbladet – 30 september 1851, sida 4

. a Til de barmhertige! En utfattig familj med barn, som i runda 46 år, ja mer in mycket pröfvat hvad litvet har bittert och förkrossande; nder nämnde tid hafva de otaliga gånger varit i saknad al lifvets oumbärligaste behofver och ofta lagt sig hungriga, sllt annat oberäknadt: deras bäddkläder bestå af bara slarfvor. Nämnde öden äro de sjelfya icke skulden till, utan sjukdomar och ett otacksamt yrke äro vållande till deras stora elände. Nu, till råga på sitt olycksmått, äro de busvilla och utan medel att betala någon hyra med, samt i stor förtviftan stadde uti sitt öde och veta sig ingen räddaing, bönfalla i största ödmjnkhet hos ömmande menniskohjertan om några bidrag, till afbjelpande af deras nöd, som au står för dörren och som vandrat så troget vid deras sida lifvet igenom, och som troligen följer dem till aftonen inbryter, då ingen sorg blifver mera. De ädelmodige, som sodhetsfullt vilja bisträcka dessa fattiga i sin nöd, torde sodhetsfallt inlemna det hos Hr De Vylder, i Bokhandeln vid Jacobs torg, som äfven benäget lofvat lemna app: ;3ningar om förhållandet.