Aftonbladet – 30 september 1851, sida 3

Article Image
och — allt efter väderlekens beskaffenhet — i midten eller slutet at Oktober en fjerde. — VEXTHISTORISKA EGENDOMLIGHETER. Från Follingbo (Gottland) berättar en korrespondent (den 19 dennes): För omkring 3 veckor sedan voro Hasselnötterna redan mogna och ganska smakliga, men för vid pass 8 dagar sedan befunnos de här angripna af någon sjukdom, så att kärnorna voro illasmakande. I gär plockades änyo nötter, och i de flesta af dem befanns flaset fastsittande vid skalet och kärnan förruttnad; i andra åter föll nöten säsom vanligt ur flaset, men sjelfva den fina hinnan, som omger kärnan, var nästan mörkbrun, och kärnan nästan svampaktig samt illa luktande och dito smakande. — Uti sjökapten Procopåes, m:ll Langs m. fl:s trädgärdar har man observerat å Äppleträden på mänga grenar bredvid den fullbildade frukten änyo utslagen blomma. Äfven Fläderträden blomma ånyo. — DE ENGELSKE RESANDE I DET INRE AF ÅFRIKA. Malta Times berättar, att Richardson, hvilken i sällskap med doktorerne Barth och Owerway berest det inre af Afrika, aflidit den 3 Mars i Ungurutua, en by i sultanens af Bornu besittningar. Han hade skiljt sig från sina följeslagare, af hvilka d:r Barth begifvit sig till Kanu och Owerway till Guber. — EN GALVANISK BOKTRYCKARPRESS är uUppfunnen och praktiskt utförd af en boktryckare i Illinois, Foreman, som tagit patent på uppfinningen. Denna press drifves af elektromagneter och aftrycken tagas med ljungeldens hastighet och med en ackuratess, som öfverträffar allt hvad mekaniken i denna riktning ännu frambragt. Papperet till tryckningen går öfver en haspel och afklippes under tryckningen genom en sinnrik mekanism. Den största press af detta slag skall kunna lemnas för 500 dollars (2000 rdr rgs). (H. P.) — STÅLBRÄNNING VID LYSGASBEREDNING. Bland de i England under loppet af 1851 uttagna patenter förekommer äfven ett på stälbränning vid lysgasberedning. Dertill begagnas de nu mer och mer vid lysgaskeredning vanliga lergodsretorterna. Sedan dessa fått den för gasutvecklingen nödiga hettan, inläggas i dem jernstänger af samma längd som retortens inre, och fördelas sä på retortens botten att ett tunntlager coks kommer emellan dem, samt emellan dem och retortens insida. Lysgasen utvecklas sedan på van ligt sätt, och man lemnar jernstängerna qvar längre eller kortare tid, alltefter deras tjocklek. Hvarannan eller hvar tredje dag böra de likväl vändas, när retorten påfylles med nya stenkol. Emellanåt undersökes förstälningens fortgång, som igenkännes derpä at: en hastigt afkyld stång lätt brytes. När stången visar ett jemnkornigt brott är bränningen fulländad. — NYrTtT BAGERI-REDSKAP. Bagaregesällen Loriot, anställd hos bagaren Poisson i Paris (rue Montholon JA 33) har uppfunnit detta redskap, hvar: ändamål är att på ett beqvämare och ändå jemnare sätt förskaffa glans åt bröd under gräddningen. Detta har hittills skett dels genom brödets öfverpenslande med vatten omedelbart före insättningen, dels genom fuktade trasors inkastande i ugnen, dels genom inställning derstädes af vattenfat. Loriots tillställning har likhet med det sistnämnda medlet; den utgöre: nämligen af cylindrar af svart bleck eller koppar, ai samma stortek som ett större bröd, och ofvantill för sedda med en öppning med skruflock, samt ett pa korkskrufformigt böjda utloppsrör. Genom öppningen hälles kokhett vatten i dessa cylindrar, hvarefter loc ket päskrufvas, och cylindrarne insättas i ugnen på lika sätt som bröden, samt fördelade mellan dessa på passande ställen. Det förut varma vattnet kommer genast i kokning: ängan utjagas genom de öppna rören, hvilkas skrufform hindrar vattenstänk att taga samma väg, och fäller sig på de ännu svala bröden, som sälunda fuktas tillräckligt och öfverallt, för att få den härigenom äsyftade glansen. — TJENLIGASTE SPETSNINGEN PÅ GRUNDPÅLAR. Vägbyggmästaren Kossak i Lauenburg har i OCrelles Journal der Baukunst uppgifvit sig genom jemförelseförsök vid anbringandet af flera hundra grundpålar hafva funnit att neddrifningskostnaden för pälar som blott blifvit kilformigt spetsade, eller med 2 ytor, förhåller sig med samma kostnad för de pyramidalt spetsade eller med 4 eller flere ytor, som 7 till 9; eller att man insparar omkring 28 proc. genom användandet af de kilformigt spetsade. — RystIG HÄNDELSE. En amerikansk tidning Wilkinson Whig, berättar, att i grefskapet Amity vid Liberty tre barn, som gingo hem frän skolan, dervid mött en hop blodhundar, som voro ute på jagt efter rymda negrer. Flundarne föllo öfver de små barnen, och innan man hann komma dem till hjelp hade alla tre blifvit ibjelbitna samt till det mesta uppätna. Barnens fader, som hade hört hundarne: skall och de arma barnens skrik, störtade med bössan ur huset och dödade äfven två af bestarne; men då kom hundarnes egare och hotade att skjuta fadrer om han ännu en gäng lossade skott på hans hundar. Den förtviflade fadren laddade då sitt gevär ä nyc och kulan rände snart genom slafjägarens hjerta. Den olycklige öfverlemnade sig derefter i rättvisans händer, och blef inställd för domstolen, men af jurymännen frikänd. — NSömMnsJuKa. Lloyd berättar, att i Brody (stad i Gallizien, mnd 25,000 invänare, hvaraf 17,00( judar) under flera veckor fortgätt en epidemi, som börjar med bedöfning eller sömn, hvilken varar ett, två eller flera dygn utan afbrott. Efter nägra daga utvecklar sig en frossfeber, mot hvilken vanliga mede! användas. Stundom vaknar patienten efter ett pa dygn för en kort stund och tager någon förfriskning samt insomnar straxt ånyo för ännu ett par dagar. Sjukdomen slutas sällan med döden; den har redar gätt i Brody flera veckor, utan att ännu något aftagande försports. 3000 personer lågo vid underrättelsens afgäng deraf angripne.

30 september 1851, sida 3

Thumbnail