Aftonbladet – 29 september 1851, sida 2

en politiska försigtigheten varna dem för ett teg, hvilket leder till ett mål, som ej kan örutses ? Skulle det, till trots af alla varningar, lycvas det förblindade partiet att genomdrifva sina planer, att blifva mästare af regeringen, så blifver regeringens ställning till nationen den vi nyss antydt, att den kommer att sakna allt förtroende, att den kommer att mötas med ett alltmer stigande missnöje och skallkanske en sång nödgas tillgripa fysiska medel, för att göra sin vilja gällande. Till representationen åter blifver dess ställning sådan. att dem med ett ultmer försvagadt stöd i de båda ständ, hvilkas betydelse med hvarje år, med hwarje dag aftager, möter en allt mera kompakt: och bestämd opposition i de båda öfriga stånden, hvilkas vilja i alla fall på sistone blifver gällande. Inträder en sådan opposition i full kraft, torde anslags beviljande och statsregleringens uppgörande kunna komma att stöta på hinder, som gör regeringens fortfarande, med bevarande af den konstitutionella grunden, underkastadt vissa svårigheter. Och ifrån denna grund vill man väl, hoppas vi, i alla fall icke gerna gå. Hvad vill man alltså med en konservativ minister hos oss uträtta? Hvilken framgång tror man sig för densamma kunna påräkna? På hvad sätt tror man, att den skall kunna stödja och uppehålla styrelsen, till hvilken förtroendet just på denna väg skall i grund rubbas? Vi öfverlemna åt det parti, som nu djerft vill gripa statsrodret i sin hand, att samvets grannt besvara dessa frågor, i fall det ännu äger så mycken besinning qvar, att det vill se framför sig och göra sig reda för följderna af sitt handlingssätt.