Aftonbladet – 25 september 1851, sida 2

ovärderliga egenskap till nationens egendom, än om vi beflita oss att sätta hvarje medborgare i tillfälle att vinna en lefvande kännedom om vär verkliga ständpunkt i politiskt och socialt känseende. Men vägen härtill gär genom jemförelser; det är först genom den omfattning blicken erhåller, då vi från skiljda länder jemföra likartade förhällanden med vära inhemska, som vi lära oss rätt bedöma hvad vi äga och hvad vi sakna, som vi t. ex. inse, om ock huruvida naturens gäfvor af oss begagnas bristfälligt eller tillräckligt, om den andeliga eller materiela kulturen hos oss är i framskridande eller i vissa hänseenden gär fillbaka, om vära institutioner äro så tidsenliga och förnuftiga, de kunde vara, eller om de böra mot andra utbytas, huru dessa böra vara beskaffade och hvilka frukter de i andra länder redan burit o. s. v.; och det är blott en sådan mångsidig upplysning som sätter oss i tillfälle att, utan afguderi för främmande mönster, likasom utan blind förkärlek för egna törhällanden, med oförvillad blick uppfatta vär verkliga ställning och mälet dit vi syfta eller hvartill vi böra rikta vära sträfvanden. Det är derföre som författaren gjort försöket, att på vårt språk lemna en vägledning för bedömandet af såväl främmande staters som vårt eget lands tillgångar, institutioner, m. m. Han hade icke ämnat att göra planen så omfattande som den blifvit eller att utsträcka den till län ler utom Europa; men detta har blifvit en följd af erfarenheten under arbetet om det samband som äger rum, icke endast emellan ämnena, utan äfven mellan de större stater i andra verldsdelar och vår. Andra delen kommer att omfatta Sverge och Norge samt öfriga europeiska stater. Den tredje och sista delen öfrige verldsdelar. Uti inledningen, definierar han statistikens föremål, vid sidan af historien, geografien och statsekonomien, såsom en skildring af staterna ur politisk synpunkt; visar att dess behandling såsom vetenskap icke är gammal, ehuru dess elementer under sekler varit odlade och värderade; och lemnar en kort öfversigt af de författare som vinnlagt sig derom och hvilkas nit och arbete man har att tacka för, att jemte rikare materialier ett stegradt intresse för denna kunskap uppstått. Derefter öfvergår han till det speciella af statistiken, likväl efter en interessant sammanträngd beskrifning öfver några af de allmänt antagna storhetsbestämmelserna i afseende på vår Jord och dess fördelningar, äfvensom några allmänna anmärkningar och uppgifter öfver folkens utbredning öfver jordytan, deras fördelning efter racer, religionsbekännelser, språk och politiska förbindelser, m. m. Man kan härvid icke annat än berömma der omsorg hvarmed förf. sökt att rikta arbetets speciella delar, med de nyaste upplysningai och uppgifter som vi ega. Man kan ej i detta afseende tillräkna honom, om några oriktigheter här och der kunnat insmyga sig; ty dels är det omöjligt att kunna kontrollera de under officiell anspråksfullhet lemnade, men ändock ofta otillförlitliga siffrorna; dels äro i de särskilda staterna en mängd skiljaktigheter i benämningar och beräkningar, som icke kunna annat än något vilseleda. Emellertid hafva vi, vid den jemförelse vi här och der kunnat anställa med sednare tiders uppgifna förhållanden, trott oss finna förf. hafva framgått med berömlig noggrannhet. Vi rekommendera derföre ett arbete, hvilket, om del fortsättes med samma omsorg som det börjats, bör blifva af stor nytta, icke endast för statsmannen och administratören, utan för de enskilde hvilka under sysselsättning och företag med handel, sjöfart och näringar, såväl behöfva göra sig sunda och riktiga begrepp om andra länder och nationers verkliga krafter, produkter och behof. Äfven för den högre undervisningen bör det kunna blifva af en ojemförligt stor vigt, genom den lättare öfversigt det erbjuder, än de eljest i en mängd spridda arbeten befintliga upplysningar som med möda mäste uppsökas. För att gifva ett begrepp om rikhaltigheter af de ämnen som utgöra föremål för hvarje lands beskrifning, vilje vi här blott uppräkna. hvad som förekommer för Storbritannien och Irland, nemligen: 1. De länder och öar, m. m. hvaraf detta stora rike utgöres; 2. En tablå öfver dess tillväxt i arealinnehåll: 3. Beskrifning på landet, till gränser, indelning, allmän beskaffenhet; 4, Invånarne, till folkstammar, andlig kul tur, litteratur, sedlighet, folkökning och nä ringsklasser; 5. Statsförfattning och statsförvaltning, unionsförhållanden, centralmyndigheter, provincialoch kommunalförvaltning, rättsförvaltning, finanser, krigsmakt, o. s. V. 6. Näringsförhållanden; (urproduktion), landtbruk, boskapsskötsel, bergsbruk, fiske; (industri och handel), fabriker och manufakturer. handel och sjöfart; 7. Bankväsende; 8. Kanaler; 9. Jernvägar 10. Postväsende, 0. s. V. Derefter lemnas beskrifningar på de vigti gaste städer, deras näringar, byggnader, m. m och slutligen på engelska biländer och kolonier andra verldsdelar, med de vigtigaste förhållandena derstädes. Vi torde icke behöfva yttra mera, för at göra läsaren bekant med ett verk, som förtjenar uppmuntran och som vi hoppas säker skall finna den. Biksdagon. . Debatten i Borgareståndet angående Statsradet åecharge. (Forts. från N:o 138.) Sedan referatet i Aftonbladet af debatten :;