Aftonbladet – 24 september 1851, sida 2

————— LF AG permissioner, hviskade till hvarandra, pekade och gjorde miner. Bland 50 passagerare var jag den enda som fick äran af tillsägelse att förevisa pass. Men icke nog härmed. Jag blef tillsagd att instiga med en konstapel i ctt särskildt rum, som tillriglades. Denne tillfrågade mig om jag behagade aftaga min rock. ,Hvarför icke? Men jag skulle dock först önska veta hvad allt detta skall betyda? Man misstänker er att föra förbudna varor. Aha, tänkte jag, nyss på andra sidan kanalen gällde min person för en ansenlig vetenskapsman, och här tar man mig för en smuglare, och beggedera lika oförskyldt! Så är verldens lön. Sedan min Napoleon blifvit granskad i alla vinklar och vrår, mina fickor ut och invända och till och med tjockleken af ryggstycket i min väst undersökt, blef jag utsläppt och frigifven, I glädjen öfver att hafva undkommit stormen och i förargelsen ötver att på detta sätt hafva nödgats göra mitt inträde på den stora republikens, frihetens, broderskapoets och jemnlikhetens område, efter att under min resa i England icke en enda gång hafva blifvit tillfrågad hvarken efter namn eller pass, intog jag på det första bästa värdshus, och träffade på det eleganta Hotel de Paris, Hade jag på förmiddagen åkit som en engelsman, så var det väl i sin ordning att jag på eftermiddagen logerade som en fransman, Jag begärde mat och blef genast serverad. På Kanalen hade jag gjort bekantskap med tvenne svenska fabrikörer från M., bir B. och E., och i söllskap med dessa hedersgubbar gjorde jag resan till Paris. Jag har under hela resan egt en gpärdeles lycka att stå mig väl och i anseeende hos uppassarne på värdshusen, synnerligast derföre att Jag för dem kunnat uttyda såväl mina egna som andra rescnärers till dem ställda outgrundliga frågor. Så äfven hör: efter tvenne rätter ville vi, på svenskt vis, stiga upp. Med utsökt artighet blefvo vi a! Setjenten obligerade att sitta qvar; ännu er ätt och ännu en, Oo. S. v.; så fort max värade, borttogs rätten och en ny kom i stiliet. Slutligen trycktes jag ödmjukt på axel