Angaende Beväringsmanskapets vepenöfningar. Det har redan blifvit omtaladt, att i fråga om allmänna beväringsmanskapets utskrifning. nönstringar och öfningsmöten flera framställningar vid sista riksdagen blefvo gjorda, åsyf rande att vinna vissa ändringar i de år 1846 lerom utfärdade stadganden. Det är äfver neddeladt, att de tre stånden, på utskotts. itlätandena derom, afslogo de, isynnerhet frår 3ondeståndet, derom gjorda yrkanden; och at terföre Bondeståndet, sedan Adeln och Presteståndet äfven afslagit förslaget att hos Kongl. Maj:t begära en förändrad organisatior vf landtförsvaret, beslutade att i en serskild skrifvelse till Kongl. Maj:t framställa sina inskningar om de mest nödvändiga föräniringarne dermed. Det är ur denna underd. skrifvelse, som vi här meddela följande des: hufvudsakliga innehåll: I följd af Eders Maj:ts under den -18 November 1947 till Rikets då församlade Ständer aflåtna nädige proposition, angående ätskilliga förändringar uti gäliande föreskrifter om beväringsmanskapets vapenöfnin. sar, egde hos Rikets Ständer öfver detta för lande: igtiga ämne öfverläggningar rum, hvilkas resulta: Ständerne uti underd. skrifvelse af den 8 Juli 184 vo Jiders Kongl. Msj:t i underd, tillkänna, och på srund hvaraf Eders Maj:t under den 13 Februari 1849 utfärdade dess nådiga kungörelse, angående än. ringar och tillägg i Kongl. kungörelsen af den 27 Oktober 1812, om utskrifaingssättet och inrättningern 8 allmänna beväringsmanskapet, äfvensom, under mma dag, dess nådiga förordning angående allinna beväringsmanskapets mönstr ngar och öfningsöten. Ofyanbemälde Rikets Ständers underd. skrifvelse fo den 8 Juli 1848 innehåller, att Rikets Ständer väl 2 ena sidan bifallit förslaget i 1:a punkten, beträfnde beväringsmanskapets fördelande på stäende, så ipper af landtaarmån väl indelta som värfvade stam ;eh vissa dels indelta, dels värfvade sjötrupper; men utt de ä andra sidan, med ogillande af förslaget i 2:a, 3:e och 4:e punkterna, förklarat sin äsigt och iringsmanskapets uttagning nskan vara att med bevä ill vapenöfningar dädanefter som dittills borde för1ällas,. Hvad nu angär första punkten af ofvannämnde lädiga förslag, sä blef den säväl af Bondeständet, om de öfriga medstånden, bifallen; men, såsom vi edermera haft tillfälle f rvissa oss om, af förstbenälde ständ under den förutsättning, att tillämpninsen af densamma skulle komma att ega rum endast krigstid, icke under en tid, då fred och lugn allnänt vore rädande inom landet. Vidkommande andra, tredje och fjerde punkterna f oftabemälde nädiga förslag, tryggade sig Bondetändet vid de önskningar och äsigter, som i Rikets BEEN TRE DETT