Aftonbladet – 3 september 1851, sida 2

Liebmann, som tusen gånger försäkrat mig att han fö mig, sin höge gynnare och välgörare, skulle vid alla till fällen med glädje uppoffra sitt lif; råkade uti en förfär lig ångest då jag en gång på en promenad tilltalade ho nom. Han försökte att på allt möjligt sätt komma ifrå: mig, men jag qvarhöll honom för att roa mig åt han höfliga och komiska förtviflan. Han utbröt slutligen me en smärtsam suck: Herr baron, om någon skulle få sc oss ..,w Nå, hvad då? Vi göra ju intet ondt! sade jag. Jag ber er, herr baron! Ni kan väl icke vilja stört: mig och min familj uti förderfvet? Jag kan juingenting göra för er. Med dessa ord skyndade han, dödsblek, sin väg, un. der det han, likasom en tjuf, kastade fruktande blicka åt alla håll, för att se om hans samtal med mig blifvi bemärkt. I början hade jag svårt att finna mig uti min ställ ning och menniskornas uselhet förargade mig. Men då jag besinnade huru fulikomigt oskyldigt motgången kommit öfver mig, kände jag mig upphöjd öfver dessa eländiga hofintriger, och verldslig storhet och herrlighet förekommo mig föga afundsvärda. Jag måste ju skatta mig högst lycklig att få andas fäderneslandets luft i stället för den landsförvisning jag väntade mig. Efter ett halft års förlopp kunde jag vars lugn, ty jag var så fullkomligt glömd vid hofvet, som om jag dött före syndafloden eller aldrig varit född. Emellertid fick jag genom min allvetande tant veta, att grefvinnan Tangelheim på ett aflägset landtgods njöt den ljufva modersglädjen och att hennes brors, marskalkens, arm för alltid blifvit så styf, att jag hädanefter gerna för den kunde gå skottfri. Inskränkt endast till umgänget med min tant — ty uti hennes sällskaper deltog jag icke, så vida jag icke blef tvungen att, till dess spelborden kommo i ordning, på ett eller annat sätt förkorta tiden för de ärbara matronorna — flydde jag till mina böcker. För att utinuvarande läskpappers tidehvarf bibehålla mig vid godt lynne, läste jag Horatii och Juvenals satirer eller Taciti arbeten, eller Gibbons romerska kejsaredömets fall. Jag försökte mig