Aftonbladet – 30 augusti 1851, sida 2

ra utan all praktisk nytta, utan gagn hvar-a en för sig sjelf eller andra. En början till o rsoning far nu inträdt: det nyttiga har klädt i g uti skönhetens drägt och har befunnit sigld il deraf; det har lärt sig inse, att den sköna k rägten alls icke lägger något hinder i vägen d r att vara rätt nyttig och praktiskt förträftlig, d jan att tvertom, ju ändamålsenligare, d. v. v ju mera nyttig en sak är, desto skönare är! en. Och skönheten har på detta sätt erhål-lg t en mängd nya, rika former, hvarom denö rr icke drömt. Såsom de vackraste exem-l len på de tekniska alsternas sammansmiältc ing med de sköna konsterna vill jag endastc nföra: de utmärkta fransyska gobelinstape-c rna, hvilka i väfnad återgifva de förnäm-l ja mästares målningar, med en fulländadk .ckning och en kolorit, som ofta öfverträffark jelfva oljemålningen; glasmålningarne (ifrånc alien och Tyskland), de tryckta oljemål-c ingarne, sömmade arbeten i samma genre; li Ifverarbeten, täflande med de vackraste skulp1 warbeten, o.s.v. Vid alla dessa artiklar, på lt vilka expositionen företedde så mänga utvärkta profver, ser man huru industri och l! onst närmat sig till hvarandra. i Icke mindre märkvärdig är expositionen,; edd ifrån statsekonomisk synpunkt. Den fö-l eter på samma gång en karta af en mängd änders industriella utveckling och gifver såedes betraktaren tillfälle att bättre än i några vöcker, studera denna gren af många olika änders kulturgrad, och utgör tillika en täfingsbana, der flera af jordens länder uppträdt, ör att mäta sig med hvarandra uti en de frediga yrkenas täflingskamp. Segervinnarne beönas med ansenliga premier. Hvilket stort nflytande detta måste ega på folkens förbröIring, på upphäfvandet af allt hat och alla trider nationerna emellan vore ett intressant umne att vid ett annat tillfälle afhandla. Här vare det nog att nämna, att intet spår till nåsot nationalhat kunde i England förmärkas, utt hvarje skymt dertill å engelsmännens sida, not hvilken nation det vara må, var försvunnen. Andra hafva i utförliga beskrifningar med-t lelat underrättelser om de förnämsta föremåen vid den stora expositionen. Rikedomen sf dessa föremål gör dock att ämnet visst cj ir ännu uttömdt. Jag vill likväl derutaf hufrudsakligen blott välja hvad som för oss svenskar har ett mera speciellt intresse, och nämner i detta fall den sinnrika tryckpressen, kallad Scandinavian Pressv, uppfunnen af mekani:us Holm. Samme Holm har äfven uppfunnit den här uppvisade, så kallade De la Rues nachin, att skära och vika brefkuverter (enveloppes.) — Derjemte må nämnas, såsom vackra mekaniska uppfinningar, tvenne machiner att med centrifugalkraftens användning ippfordra vatten, flera galvaniska ur, en tezelslagningsmachin, på hvilken man kunde slå båliga, tegel, hvilka äga de stora fördelarne, att på en gång vara lätta och, såsom fyllda med luft, i hög grad befordra värmens bibehållande inom ett hus; en symachin m. m. Ehuru påkostande det är och ehuru ogerna jag lägger sten på börda, kan jag dock ej med fullkomlig tystnad förbigå den svenska afdelningen af expositionen. Några afvigt upphängda vestgötkatyger, några sidenlappar, några mineralier, några simpla (kommiss) sablar, ett afvägningsinstrument (värdt kanske 50 rdr bko), var det hufvudsakliga den svenska och norska afdelningen tillen början hade att förete. För det enda något utmärkta der fanns hafva vi att tacka trenne fruntimmer, som lemnat: ett syddt porträtt af konung Oscar — fullkomligt likt ett stentryck — förfärdigadt af en fru i Söderhamn; en härfva lingarn, spunnen af en Helsingeflicka, och slutligen — det bästa af allt — en stor blomsterpyramid af. sammet, kring hvilken en mängd utmärkt vackra blommor slingrade sig — utaf fru Färstenhoff. Det är blott en skyldig gärd af erkänsla att nämna, det fru Firstenhoff, sedan hon ansträngt sig af sin högsta förmåga, att på den fransyska afdelningen förevisa så många prof som. möjligt af sin utmärkta talang, återreste, gripen af smärta öfver vår svenska expositions torftighet, till Paris, satte sina arbeterskor i skyndsam verksamhet och bragte åt fosterlandskänslan den nämnde vackra gärden, icke minst dyrbar för de uppoffringar, med hvilka den var förenad. Uppryckte ur vår slummer afhr A. Blanches bref hafva vi nu afsändt en dyrbar laddning till expositionen, för att, om ock i yttersta stunden, visa England, att vi dock ej äro så utan all industri och konstflit, som man haft skäl att tro. Ehuru väl invänningar kunna göras emot den sena sändningen, och invänningar af ganska stor vigt, så tror jag dock, att vi ej skola komma att ångra den. Lät vara äfven, att en stor mängd menniskor, som. längesedan sett expositionen, icke nu få se de svenska alsterna; låt vara att den färdigtryckta katalogen icke kommer att till odödligheten bära våra namn; likväl skola kristallpalatsets salar ännu besökas af millioner — isynnerhet sedan inträdet nu blir kostnadsfritt — och de nykomna svenska produkterna säkert ådraga sig en långt mera speciell uppmärksamhet än om de varit med från början och försvunnit bland massan af nya föremål. En nyankommen person i ett stort sällskap blir alltid mest begapad. Dessutom skola engelska och fransyska. journaler berätta om hvad utmärkt vi nu möjligen kunna förete, och sålunda åtminstone påminna Europa om att ett land som heter Sverige existerar. För min del är jag alltså ganska glad åt den sist afgångna expeditionen och är öfvertygad att vi skola hafva håde olädie och oaon af daongamma. — I ON AR