Aftonbladet – 30 augusti 1851, sida 2

SÖT DR MA rr rm a la ;j blifvit bestämdt om arbetet skulle utföras af svenka arbetare eller upplyst hvarifrån medel skulle tasat. Hr Hallström yrkade afslag, samt hr Peterson, instämmande med lir Schwan, bifall. Sedan utlätandet bifallits, reserverade sig hr Gråå leremot, att proposition pä afslag blifvit gjord tvert mot grundlagen. I denna reservation instämde hrr 3illström, Falhem, Halling, Hallström, Hesselgren n. fl. Resan till Londen med ängfartyget Nord stjernan. (Slut från N:o 199.) Söndagen den 3 Aug. besöktes åter Svenska cyrkan af en del utaf sällskapet, andra ordrade sina anteckningar och arrangerade enskilda angelägenheter. Från kyrkan gjorde fru Firstenhoff ett besök ombord på Nordstjernan, hvarvid tillfälet begagnades att till henne öfverlemna en af 40 till 50 personer undertecknad tacksamietsadress, för hennes sjelfuppoffrande bemölanden att upphjelpa vår svenska expositionsafdelning med sina blommor. På e. m. besöktes allmänna platser och parker. Med denna dag skulle besöket i London sluta och afseglingen ske följande dagen, på morgonen, men då det ej lät sig göra, att på söndagen få några saker ombord och lotsen förklarade sig ej kunna, till följd af tidvattnet m. m., gå ut annat än tidigt på morgonen, fingo vi ännu en dag på oss. Måndagen användes då af en del utaf sällskapet till diverse arrangementer, såsom uppköp m. m.; andra gjorde ännu en gång, den sista, ett besök i kristallpalatset; hr Acrel med sina snickare och murare besökte åter några byggnader och verkstäder, dit konsul Tottie beredt honom tillträde. På aftonen voro alla samlade om bord. Några afskedsglas druckos och tacksamhetsord uttalades till de svenskar, som i London med så mycken beredvillighet biträdt sina resande landsmän, bland hvilka speciellt må nämnas hrr Holm och Lindgren. Klockan 4 följande morgon lättade fartyget och Blackwall låg snart bakom oss. Vid Gravesend skulle vi återfå våra 15 skott krut, men då detta var oundvikligen förenadt med dröjsmål, hvilket hade förtärt kol för mer än krutet var värdt, och det dessutom var angeläget att komma ut till sjöss utom bankarna före mörkrets inbrytande, beslöt vår kapten att låta England behålla det svenska krutet såsom en vänlig suvenir. Det uppgjordes sedermera, på drifto med någon som troligen ej varit med om krutets uppfinning, att engelska tjufvar kommit och bemäktigat sig vårt hela krutförråd, hvilket gaf anledning till mycket skämt om bord. Under hela återfärden var vädret särdeles vackert och resan gick förträffligt. — Härtill bidrog måhända äfven i sin mån en i London inköpt kompass, som blifvit uppsatt på en fem a!nars lång ställning öfver däck. Resan gick på omkring 3!; dygn till Götheborg. hvilket bäst bevisar halten af de rykten, som blifvit utspridda om fartygets närmande til Cuxhavens hamn, öster om Helgoland, til Jutland, Norge m. m., rykten sem äga sin grund. endast uti de historier, som ombord fabricerades af det förutnämnda ssällskapet för nyttiga lögners utspridande, hvilka härmed sökte gifva det något enformiga sjölifvet er liten variation, på de förskräcktes och lätttrognes bekostnad. Af samma fabrik är historien om kapten Törnstens yttrande till sir hustru rörande ankomsten till ),Gamla England.x Emellertid hafva vi nu, under det Nordstjernan i jemn fart bär oss till hemmets strand, tid att något närmare tala om hufvudföremålet för vår expedition, nemligen den stora expositionen och litet reflektera öfver den nytta expeditionen kan anses hafva uträttat. Den ofantliga expositionsbyggnadens yttre frapperade just icke genom något annat än sin storhet och genom tanken på den korte tid, på hvilken den blifvit frambragt; i arkitektoniskt hänseende gjorde den föga intryck. Så mycket mera hänförande var anblicken invändigt, hvarest en ofantlig rum-massa val uppfylld af industrioch konstalster från helz den civiliserade delen af jorden. Liksom på en jättekarta lågo här för betraktarens ögor utbredda omätliga skatter af det industrielle lifj som utgör vårt århundrades karakterskännetecken, i förening med spridda yttringar af.de sköna konsterna. Denna konstens. ock industriens sammanställning, att icke säga sammansmältning, är af. en djupare betydelse är mången ytlig. åskådare. anar. Det nyttiga och det sköna hafva länge blifvit betraktade såsom motsatser och hafva, så att säga, stått i et spändt. förhållande till hvarandra. Estetikerr från. sin höga ståndpunkt har betraktat de nyttiga, det som är till för något annats skull, med. ett sublimt. förakt och med förnäma axelryckningar kallat detsamma: materiellt, prosaiskt och lågt,; och nyttans man har å sin sida lett åt dessa konstverk och påstått dem