Aftonbladet – 30 augusti 1851, sida 2

styrkande utvidgad frihet för landtstädernas och kö-lc pingarnes seglation (hufvudsakligen af omtanka der-! för, att besättningarne på de små fartygen icke skola l; dränka sig i Nordsjön m. fl. a. st.), samt n:o 41,1? afstyrkande ändring i kongl. förordningen rörande lj: besittningsrätt å kronohemman. Samma utskotts be-l tänkande n:o 42 tillstyrker upphäfvande af förbudetl för svenska lutherska undersäter att besöka fremmandel trosförvandters gudstjenst. Som bekant är stadgari. lagen Härvid ett vite af 3 rdr 16 sk. Emot detta betänkande uppträdde friherre Cederström, Clas Ru: dolf, anseende det blifva en lycka, om Expeditionsutskottet kunde slippa uppsätta en underdänig skrif: velse, grundad på så skrala skäl, som utskottet äberopat, nemligen tidsandan och allmänna opiniohen; utskottet kunde lika väl äberopat Aftonbladet och Folkets Röst. Hr Printsensköld utlät sig grundligt i frågan, viljande genom förbudets bibehällande förekomma affall m. m. Äfven friherre Palmstjerna yttrade sig för afslag, emedan han icke ansäg utskottet hafva anfört nägra riktiga skäl. Grefve Gyldenstolpe hyste det förtroende till Expeditionsutskot: tets ordförande, friherre Cederström, att han på de skäl, som af Rikets Ständer anföras, nog kunde upp: sätta ifrågavarande skrifvelse, hvarpå friherre Cederström genmälte, att han icke är mer än menniska, och att det endast tillhör Gud att af intet göra nä-: got, förmenande friherren, att Expeditionsutskottet: icke vore befogadt i skrifvelsen upptaga andra skäl: än dem, som i betänkandet förefinnas: Friherre af Ugglas och hr Rosensvärd yttrade sig för bifall, på den grund, att förbudet vore antiqueradt, då det. hvarken åtlyddes eller tillämpades; men det första vilköret för en lag är, att den skall uppfyllas. Genom votering ogillades betänkandet med 28 röster mot 16. Vi kommo ej att omnämna i gårdagens referat, att! de begge sista punkterna af jernvägsbetänkandet antogos utan förändringar. I Diskussionen öfver Jernvägsfrågan den 27—29 Augusti, BORGARESTANDET. (Slut fr. gårdagsbl.) Hrr Cassel och Sundblad biföllo, i anledning af hvad i säken förut blifvit yttradt för bifall, så ock hrr Collen och Palander, den förre oaktadt ätskilliga betänkligheter, helst kostnaden här i landet är för! milen vida mindre än i Norge, och den sednare emedan arläggningen skulle ästådkomma förtjenst för alla, frän den högste till den lägste, samt nya jernvägar genom inhemska kapitaler. Hr Halling betraktade dels formens, dels sakens beskaffenhet. Mot den förra kunde intet anmärkas, enär ständet sjelf remitterat hr Wzrns promemoria i frågan, ehuru det skett i slutet af ett längt plenum, då. sinnena voro uttröttade och då man knappt hörde derpä. I intet anriat land här man begynt en jernvägsanläggning i midten af en tilltänkt bana, utan sammanbundit t. ex. en hufvudstad med nägot annat ställe. På detta sätt gå jernvägar från Petersburg, Berlin, Köpenharfih, Paris o. s. v. Det kunde vara nog att få ge läropenning på vägen emellan Örebro och Nora. Hr Rydens uppgift, att hr Peto kan bygga en mil jernväg för 70,000 rdr, borde föranleda betänkligheter i detta fall. Talaren yrkade äfslag, påminnande derjemte, att blott 500,000 rdr äro anslagne åt vägar i allmänhet inom hela riket. Hr Petre upptog ytterligare fleres ahmärkningar och besvarade dem i ett humoristiskt anförande. Iafseende på den norska jerhvägen anmärkte hah, att den syftar att sammanbinda hufvudstaden med en sjö af 15 mils längd och med en trakt, som endast behöfver odlarens hand för att föra rika produkter i dagen, hvadan han ej skulle tvekat att rösta för en dylik; den vore dessutom tillkommen för att afhjelpa de betänkliga politiska missförhällanden; som under de sednare ären i Norge uppkommit. Talareh päpekade ytterligare motsägelsen emellan den af hr Wrern fordrade stränga bnsvarigheten mot Kkonseljen öch det nu skänkta oinskränkta förtroendet, samt ansåg att ingenting förlorades om företaget till nästa riksdag blef uppskjutet, då man säkerligen äfven kunde få samma eller måhända fördelaktigare penningeanbud. Hr Ekholm beklagade, att utgången af denna fråga blifvit ställd i sammanhang med riksdagens slut, samt yrkade återremiss, på det man ej genom ett förhastadt beslut mätte skada saken och sämedelst afskräcka frän dylika företag. Det första alternativet Ivore vida bättre än det andra, gnär deri statens ansvarighet inskränkes till 25 är. Skänken af en utnött bana om 40 är vore intet värd, särdeles som junder denna tidrymd konsten att bygga jeinvägar itroligtvis skulle komma att göra stora framsteg. Hr Schwan tyckte sig hafva rätt att klandra det yttrande br Petre haft, -den ena tjensten mot der andra, såsom oparlamentariskt och särande, men hvilket hr S. ville tillskrifva-ett däligt humör deröfver, att majoriteten öfvergifvit hr Petre. Hvad sjelfva saken angick, så hade man haft rätt att fordra mera tillförlitlighet bäde i juridiska och ekonomiska förbindelser, än dem som en enskild person, vore det än sjelfva Rotsehild, här presterat. Talaren skulle hafva varit !emot en jernväg emellan Hult och Örebro, men biföll nu, för den föreslagna utsträckningens skull, emedan den var en början till den stora linien emellan Götheborg och Stockholm. Man har här fruktat, att Stockholm. derpä skulle förlöra, hvilket dock ej inträffar, emedan dels jerntillverkningen kommer att ökas, dels frakten frän Köping till Götheborg blir vida dyrare är till. Stockholm, hvars handelskår dessutom ingenting högre önskår, än att Götheborgs våg må blifva bättre Ordnad och dess jernpriser mera stabila. En återremiss af. betänkandet skulle vara behöflig, för att ät staten bereda nägra fördelar. Dessa voro: fri postföring, fri transport af kronans effekter, trupper o. s. v., samt anläggning af elektromagnetiska telegrafer; för att förekomma olyckor genont tvä trängers sammanstötning, dä banan är enkel. ANdenstund men emeNertid: här hade att välja emellan bifall eller atslag, ville talaren tillstyrka det förra. DE beräkningar mån gjort öfver varutrafiken, inkomster o. s. v. kunde ej anses tillförlitliga. I Tyskland, England och Frankrike antager man, att genom jernJväg rörelsen fördubblas på tre år. Man har fruktat att priset på hästar skulle falla, men erfarenheten i andra länder har visat motsatsen, Största vinsten af ett dylikt företag tillfaller dock bondeständet, hvaremot industriidkarne hafva att kämpa mot en tillvexande täflan , som likväl befordrar framätskridandet. Hr Bergman falade för bifall, enär nu penningekonjunkturerna i andra länder äro goda, men lätt kunna förändra sig. Hr Björck antydde huru alla länders Historia intygar vigten af-utbyte af andliga och materiela produkter, och hvilken hög plats jernvägarne säsom befordringsmedel härför intaga, I afseende på den materiella vinsten, så befördras den i hög gråd genom underlättad transport och läg frakt för tunga varor, för nödvändighetsvaror och för sådana varor, som. endast i. vissa trakter kunna produceras, så att produktionens qvantitet bestämmes af lättheten eller möjligheten attkunna förskaffa den till försäljningsörten. Dessa tre skäl tala för Köping-Hults-vägen, som derjemte förenar landets bäda hälfter. Den ideella eller indirekta vinsten är den, att:en lifligare spridning äf idger blir möjlig och nationalandan höjes, hvari ligger den säkraste garanti. mot allt slags förtryck. Genom jernvägar kunna de rikare hastigare resa och en möjlighet är beredd äfvak fr då Ahamedlsada att hamitra oh frin dan ana