Aftonbladet – 29 augusti 1851, sida 2

Lj . Dagens Plena 1 Riksstånden. RIDD. och ADELN har i dag fortsatt behandtingen af jernvägsfrågan. På yrkande af grefve Lagerbjelke delades den 8:de punkten itvenno delar, viljande han bifall på den första och afslag ä den andra. För öfrigt ansåg han den vara bäde olaglig och otjenlig, sädan den af utskottet blifvit framställd. Olaglig derföre att denna riksdag ieke eger att bestämma nägot om bevillningen längre än till nästa riksdag; otjenlig derföre att om bolageets inkomster icke uppgå till 5 procent, så fyller statcen bristen derati jemt till denna gräns, bolaget må betala bevillaing eHer ej, och om de skulle öfverstiiga 5 procent, sä vore det icke skäl att fritaga detta bolag mer än andra frän bevillning af inkomsterna. — Grefve Möraer anser det vara en onödig omgång att bolaget örst utbetalar bevillningen och sedan återfår den af staten, hvilket kommer att inträffa om inkomsten icke stiger till 5 procent; återigen om inkomsten skulle stiga till 5 procen eller mera, sä får bolaget intet af staten; men likväl skall len efter 40 är öfverlemna banan ät staten; för en sådan händelse tyckte grefve Mörner det vara rätt abilligt att det derjemte äfven skulle betala skatt. Men dä denna fräga säsom bevillningsffråga efter ett ständs afslag, ändock mäste gå till förrstärkt utskott, så ville grefsen icke sätta sig emot grefve Lagerbjelkes förslag utan gick in på bifall ttill första delen ch afslag ä den andra. Sedan hrr P?rytz, Printzensköld och friherre Cederström äfven yyttrat sig vilja rösta på samma sätt och hr vom Axelsson pämint att vifall till den sednare punkten icke borde komma fråga, emedan den innefattade en olaglig framställning från statsutskottet, som icke egde att dermed taga befattning utan bevillningsutskottets tillkallande, så giek grefve Lagerbjelkes förslag igenom. Derefter ville grefve Lagerbjelke till den nu slurade 2:a afdelningen af betänkandet hafva tillagt en mening, att, derest under byggningstiden eller sedermera, bolaget skulle försumma att uppfylla sina skylligheter, så skulle banan och den jorl, som frän staten blifvit afträdd, äterfalla tillstatenutan ersättning. Öfver denna fräga uppstod äter en lifig och ofta tilr och med bitter diskussion, derundei grefve Lagerbjelke fick mottaga ätskilliga pästötningar för sin envishet, sin afvoghet mot jernvägssaken o. 8. v. som let kallades. När al!ltkom omkring hade man 4 sller 5 olika meningar att få fram till omröstning, ch detta var ingen lätt sak. Diskusssionen om hvad som: skulle bli kontrapropositiori hotade att bli-lika äng som den i hufvudsaken. Slutligen kom man lock till rätta och fann; att grefve Lagerbjelke hade 35 för sig; men 36 emot sig. Reservation anmäldes vf frih. Palmstjerna och hr Blomstedt. PRESTESTÅNDET biföll Lagutskottets afstyrkande wf föreslagna förändringar i lagens stadganden angände testamentsfriheten, och afslog -samnra utskotts förslag om verkställighet af utmätning genom länsman, dberoende af kronofogdes order. Statsutskottets förslag till de två sista afdelningarne af reglementet för Riksgäldskontoret godkändes. Laggoch Ekonomiatskottens afstyrkande betänkanden N:is 40 och 41, let ena om utvidgande af allmogens och köpingarnes seglationsfrihet, det andra om ändrimg i Kgl. brefvet. imngåäende besittningsrätt ä kronohemman, biföllos.. Jamma utskotts hemställan i betänkandet MM 42, om ipphäfvande af förbudet för svenska lutherska un1ersåter att bivista fremmande trosbekännares gudsjenst, föranledde någon diskussion. Emot förslaget ippträdde biskop Fahlerantz, doktorerna Annerstedt, 3roman och A. Nordström, komminister Beckman, iektor Wallman, hofpredikanten Lagergren: och prosten: Forssell. För förbudets upphäfvande talade dok:or Gumeelius, professorerna Carlsson och Lindgren samt prostarne Hasselrot, Melander ochSetterblad. Vid votering afslogs betänkandet med 18 röster mot ). Bondeständets inbjudning till biträdande af dess beslut i fräga om jordafsöndringar gaf ocksä anledaing till nägra yttranden; af prosten Forssell och lekor Wallman för, af prosten Arosenius emot. Med 13 öster mot 10 afslogs inbjudningen. BORGARESTANDET lade lagutskottets betänkande N:o 63, om testamentsfriheten, på hemställan af hr Sundin, Billström och Gräå, med ogillande till handlingarne, sedan hr Grää erindat derom, att inaev. riksdags lagutskott uppskjutit 1lla vigtigare frågor till yttersta tiden och då lemn.t dem i ontredt skick. Utaf lagutskottets bet. N 64 bifölls 1:sta ounkten och afslogs den 2:dra, sedar hrr Brodin, Nordvall, Boseus, Hörnstein och Billstöm deröfver yttrat sig. Statsutskottets utlätanden N:ris 344, 348 och 349 samt lagoch ekonomiutskottens N:ris 40—42 biföllos, hvarjemte ståndet beslöt att expeditionsutskottets kansli och betjening, som behöfves 14 dagar after riksdagens slut, skulle under nämnde tid tillgolonjuta sina arfvoden. . I gärdagsbladets referat af hr IPetrås anförande i jernvägsfrägan skall den meningen: som börjar med orden : Dessutom hade så mänga anslay till hamnar, 9. 8. Vv. lyda så här: Dessutom hade så mänga anslag till hamnar, vägar o. s. v. redan blifvit beviljade att all disponibel arbetsstyrka derför behöfdes, och att således inga nya företag rvtan skada för kroaan och uppstegring af arbetspriserna kunde skvBONDESTÅNDET godkände 3tatsutskottets uvlätanden N:ris 344—346, med förshger till reglemerni2 och aflöningsstater för riksgäldskontoret, äfvensonr samma utskotts N:o 349, om öfverlemnande af samma reglemente till Kongl. Maj:t. Lagutskottets betänkande N:o 63, angående ändring i testamentsfriheten och dermed sammanhängande frågor, bifölls. Samma utskotts N:o 64, rörande länsmäns befattning med utmätningar, bestreds af Sahlström, men godkändes slutligen, på hemställan af Medin, Per Nilsson och Strind hmd. Lagoch Ekonomiutskottens utlätanden N:ris 39—42 samt Expeditionsutskottets mem. N:ris 18 och 19 biföllos. En af Ola Persson från Blekinge väckt fråga om huruvida icke, i följd af Bondeständets beslut i jernvägsfrägan, omröstning i förstärk Statsutskott bör anställas i fråga om bolagets bevllning, begärdes pä bordet. En inbjudning från Borgaresändet i jernvägsfräzan afslogs. Utskottsbetänkanden. Konstitutionsutskottets mem. N:o 32 innehäller annvnälan am då i företärkt kanestititinonevntecekatt anställde