BORGARESTÄLNDET. Vi huniw i gärdagsbladetii endast omnämna, ddet diskussionen i anledning af statsiv utskottets utlätandde N:o 340 i jernvägsfrågan på för-l middagen ej Hanna att afslutas och tillägga nu att den ( på eftermiddagen : afgjordes efter två timmars ytter-0 ligare debatt. Reesultatet blef attt ståndet först. ge-ir nom 39 röster mobt 5, som voro för afslag, uppställdelv som kontraproposittion återremiss och sedan vid slut-!s omröstningen medl 28 ja emot 16 nej biföll statsut-!3 skottets utlätande jemte den af hr Lagergren föreslagna förändring uti 7 punkt. lit. a) att bolaget! skall utan Kostnad, eller ärlig ersättning, erhålla upp-: lätelse af sädan, för jernvägsanläggningen erforderlig, : kronan tillhörig jord, som är under Kongl. Maj:ts! och kronans omeddbåra disposition. AÄfvenledes biföl-t Jos statsutskottets utlåtanden N:o 339 och 342, detj1 sednare tillstyrkarde ett lån 50,000 rdr till storac Barnhuset i Stockholm. Men vi äterkomma till jernI ( L 1 1 j vägsfrägan, hvarifver diskussionen öppnades af hri Fahlhem, som förklarade sig med ledsnad hafva sett ideer och syftemål, för hvilka han alltid varmt in-! tresserat sig, blifvit misshandlade, säsom nu skett med: förevarande fråga om förbättring af kommunikations-: anstalterna, och anmsäg sig ej kunna med godt samvete rösta. för att ett faattigt land anslär 10 mill. rdr på ett. företag, som äinnu ej blifvit behörigt utredt, enär i: han ej gillade maximen, att ändamålet helgar medlen. Inståmmande i friherre Palmstjernas reservation yrkade talaren att man mätte äterremittera eler för närvarande afslä utlätandet. Hr Petr yttrade, att! statsutskottet betraktat frägan frän blott ekonomisk synpunkt, men att den äfven hade en politisk, hvarpå man borde kasta en blick. Det erkännes, yttrade talaren, temligen allmänt att vär regering har behof af en sansad och moderat opposition, men som äfven är ädel och kraftfull,, för att hejda henne på hennes reaktionära bana, erinra. henne om förgätna löften, varna henne för oaansvariga rädgifvare, uppmana henne att verka för statssnyttiga ändamål och förmå henne att handla reformaerande med ädla grundsatser. Att! bilda och sammannhälla en sådan opposition har dock vid innevarande rriksdag varit omöjligt, och föreva-! rande utlåtande bbidrager att förklara detta förhällande. Det visarr, att äfven äldre riksdagsmän, ehuru af föregående rikssdagars erfarenhet varnade, nu omfattat den lumpnaaste krämarepolitik och lägga i dagen att de i ställdet för att afse det allmänna bästa antaga förslag, hwari den ena tjensten får gälla iutbyte mot den amdra och det ofta på statens bekostnad. Personligt afseende på motionärens riksdagsförtjenster har gjort att man låtit motionen hvila under Pela riksdagen, och belöningen för dem är nu den att man vill söka befordra annat än hvad som mo-! tionen innehåller. Motionären hade nemligen förut! endast talat om jemkningar uti förra riksdagens be-! slut i jernvägsfråsgaån, men ej om jernySägens utsträck-! ning till Köpings. Enligt talmannens tillkännagifvande har äfven 1riksdagen blifvit förlängd för den frågans skull. Tal. påminde ääfvenledes huru Kongl. Maj:t uti en vida mindre vigtitig fråga ej kunnat sanktionera rikets ständers besislut för att ej rubba de ömsesidiga rättigheterna. Föör konseqvensens skull hade proposition bordt vägraas på förevarande frågas upptagande till behandling. — Betänkligast dock attvägens utsträckning till Köping ej ens it så pffErad afutskottet, som alltid skett i dylika fall. aren tadlade den partiskhet utskottet visat, derigenom att det bifalit ifrägavarande förslag, men nekat anläggningen af en jernväg mellan Fahlun och Gefle. I Nerike har fastighetsvärdet stigit så högt som det kan vara önskligt; i Dalarne är det i vanpris. I Nerike äro kommunikationsanstalterna ganska goda, däibDalarne är trafik endast under det korta vinterföret; på förra stället är ett välmåendelfolk, på det sednare tusentals uslingar, som mnödgas kringströfva hela landet. Men i Dalarne finnas ojemförligt rikare naturalster, hvars bearbetande skulle lemna staten en stor fördel. Man hjelper emellertid dalarne genom barmhertighetsverk, som dock ej borde finnas, men som af vära statsmän omfattas i stället för statsekonomiska tillgöranden. Bland de skäl utskottet anfört, var äfven det, att jernvägen skulle löpa igenom sädesbärande provinser. Dermed förhöll sig dock så att dessa provinser ej hade säd mer än till eget behof. En annan origtig uppg;ift var den, att der denna jernväg skulle gå fram frunnos rika malmverk. Med undantag af Nora och Lindes, hvilka här ej kunna komma i fråga, enär de redan fått anslag, tunnos der inga sådana. Man hade äfven förbisett eller underlåtit at! omnämna tillvaron af Hjelmarens och Arboga kanal på hvilken sednare staten dock offrat 6 å 700,00( rdr. Till oformligheterna hörde, att motionären äbe ropat en engelsk associaton som ej finnes till, sam att den enskilde engelsmannen Burge ej berättiga nägon att framställa det förslag statsutskottet antagit grundadt på ett bref och utan nägon vidare auktori sation. Det gamla bolaget var ej upplöst och er -mängd statistisk:a utredningar af frägan hade äfver Behöfts. Bland förhastade beslut af stassutskottet va det, att staten skulle utan ersättning upplåta jord til vet ifåR t rymd. Talaren meddelade äfven huru er peti till konungen om annan rigtning af jernvä an den föreslagna höll på att afgå, samt an. märkte att grefve Rosen emot grundlagen fått et slags monopol pä anläggning af den förra jernvägen hvarom skriftliga förhandlingar i och utom lande vittnade samt hvarom han skulle bli egare. På be gäran om upplysning angående trafiken på den linien der jernvägen skulle gä, hade man upplyst, att sta den Götheborg beböfde för skeppning till Frankrik nägon kommunikation för det jern, som annars gå Mälarevägen eller de 80,000 skeppund, som dit ex orteras. Beslutet om anläggningen af jernväg mel an Nora och Örrebro var afgjordt och sålunda bord ej rikets ständers beslut nu upphäfvas. Dessutom had sä mänga anslag till hamnar, vägar o. s. v. reda blifvit beviljade att all disponibel arbetsstyrka uta skada för kronan och uppstegring af arbetsprisern kubna ske. Att man slutligen skulle vilja öfver lemna en dylik frågas utarbetande till en finansmini ster, mot hvilken motionären sjelf gjort ganska svår anmärkningar, var ej lätt att begripa. Man förbisä sälunda de enklaste konstitutionella sanningar och be redde hvarken sig ära eller staten nytta. Talare ansäg förslaget ej vara värdt annat än afslag, men konseqvens medl sina vanliga ätgöranden i dylika fa yrkade hän äterrremiss, fggenande att Kongl. Maj skulle blifva uppplyst om, ätt afslag derå kunde sk på hans förut amnförda motiv. Efter hr Petrre yttrade sig utom de i gärdagsbl det nämnde leddamöterna af ständet, äfven hrr Ca sel, Palander, Colln, Schwan; Bergman, Björe Sundblad och PPetterson för bifall, hrr Ekholm 0 Winge för återremiss samt hrr Halling, Billström o Hallström för afslag. Så snart utrymmet medgifv skola vi återkomma till diskussionen. Den 28 Aug. f. m. RIDD. och ADELN har i dag, sedan i går aft de föregående vigtigaste punkterna blifvit bifalln fortsatt behandlingen af jernvägsfrågan, dervid 4:( punkten af utskottets förslag blifvit godkänd. V den 5:te uppstod äter en ny diskussion. Grefve L gerbjelke hade nemligen funnit utskottets förslag denna del alltför pr betryggande för staten, att icl er 2 ÅA fasan förlanan anda