Aftonbladet – 26 augusti 1851, sida 3

lasgmng HAUS: DCVIUNIUBSUSKOLLCWS UTIALATIAE NED 31, med förslag till bevillningssummans fördelning; Lagsamt Allmänna Besvärsoch Ekonomiutskottens N:o 58, om storskiftesverket i Dalarne; samt Lagutskottets betänkanden N:ris 60 och 61, det sistnämnda afstyrkande väckt motion om penningeräntans frigifvande, och slutligen N:o 62, rörande lysning m. m. till äktenskap. Derefter beslöts att främst pa föredragningslistan i morgon sätta Statsutskottets utlätande N:o 342, om läneunderstöd till stora barnhuset, samt näst derefter N:o 340, rörande jernvägsanläggningen mellan Örebro eller Köping och Hult. Hos PRESTESTANDET förekom Lagutskottets beänkande N:o 58, angäende förmyndarevärden och de tysta förmänsrätterna. Den underd. skrifvelse utkottet tillstyrkt om förslags utarbetande och propositions framställande i ämnet nästa riksdag, afslogs uppå yrkande af prosten Almqvist. En talare sade att det var detsamma om betänkandet bifölles eller afsloges; någon varm anhängare hade förslaget icke. Lagoch Ekonomiutskottens i gårdagsbladet upptagna betänkanden N:ris 37 och 38 biföllos utan diskussion. Likaså Bankoutskottets hemställan i afseende på instruktionen för Bankoutskottet vid nästkommande riksdag. Statsutskottets förslag till stadganden i riksgsäldskontorets reglemente ang. detta verks inkomster samt uppbörden och redovisningen af ditingäende bevillningsm. fl. medel, godkändes. Öfver samma utskotts hemställan om läns beviljande ät stora barnhuset yttrade sig doktor Sandberg afstyrkande. Han ogillade beskaffenheten af de inskränkningar i inrätt-) ningens verksamhet, utskottet föreslagit bredvid tillstyrkandena af öfveroch underintendents samt öfveroch underläkares anställande, de nya byggnads-) företagen, säsom inredning af intendentsväning Cc. Och så komme länet, efter hr doktorns öfvert:gelse, aldrig att betalas. Doktor Gumzlius deremot talade för länets beviljande, och utskottets framställning bifölls. Samma utskottsutlåtande i anlening af erhällna äterremisser i dess betänkande angående rusthällarnes inom Kungs;hrs tögderi befrielse från erläggandet af dagsverkslösen, rönte motständ af prosten Arosenius, som, under medgifvande att han icke förstod saken, dock på doktor Stenhammars auktoritet yrkade afslag. Prosten Berlin yttrade till en början något om svärigheten att förklara sig när man sjelf skall uppställa hvad som ä motsidan kan vara att anmärka, men redogjorde sedan i ett utförligt och flytande föredrag om sakens beskaffenhet efter hans uppfattning. Lektor Wallman betygade mycken vördnad för doktor Stenhammar, men kom till samma yrkande som prosten Berlin, nemligen om bifall till utskottets utlå tande. Derför talade ätven prosten Schram. Vid votering bifölls utskottets förslag med 19 röster mot 12. Lagutskottets afstyrkande betänkande angående skyldighet för fästehjon att inom viss tidefter slutäd lysning till äktenskap, detsamma genom vigsel fullborda lades med ogillande till handlingarna. Slutligen föredrogs ett betänkande frän ständets pastoralafdelning om ätgärder till upplifvande af sabbatens helgd. En underd. skrifvelse var af afdelninsen föreslagen om någon allmän uppmaning, upplifvande af 1687 ärs författning i ämnet, m. m. Bland annat skulle de högre och bildade klasserna uppmanas att gifva de lägre och mindre bildade ett värdigt föredöme uti ifrägavarande hänseende. Doktor Sandberg förklarade sig af hjertat instämma i detta utlätande; men han hade sina betänkligheter med afseende på den förändring opiaionen undergätt sedan 1687, och lade synnerlig vigt på en strof i betänkandet, enligt hvilken själasörjarens föredöme skulle vara det verksammaste medlet för äterinförande af sabba:ens gamla helgd. Hr doktorn ville att de stycken skulle uppgifvas, hvilka presten borde försa a. Doktor Annerstedt trodde, att här funnes flera fromma sristna än doktor Sandberg förmenat, och att vära samtal icke -så allmänt orenades af eder, som den al. förehällit; en speciell uppgift pä de fall, i hvilka presten skulle föregå med godt exempel, ansäg hr doktorn icke lämplig. Betänkandet blef på framställd proposition godkändt; hvaröfver motionären doktor Broman förklarade sin tacksamhet och glädje. I BORGARESTÅNDET anmälde hr Petre, att i dagens talmanskonferens det blifvit beslutadt, att Jernägsfrågan skulle i morgon samtidigt i alla stånden behandlas. Hr Lagergren tillkännagaf det han önskat dess handläggning uppskjuten till thorsdagen, för rättande af några oegentligheter i redaktionen. Utlätandet i frågan bordlades för andra gängen, och talmanskonferensens beslut hvad beträflade ständet illades. En af hr Lagergren väckt motion rörande iksdagsarkivet återtogs af motionären på hemställan if br Wern. Uti Lagoch Ekonomiutskottens betänkande N:o 37, i anledning af hr Billströms motion, att utländsk man ieke må tillätas att här i riket besitta eller bruka fast egendom, eller utöfva annan näring, utan att vara svensk medborgare, bifölls förra punkten utan diskussion; i anledning af den sednare anmärkte hr Lagergren, att då utländsk man kan få ega inteckning uti jordegendom här i landet, han äfven borde hafva rätt att här bo. Motsatta förhällandet skulle motverka krediten hos utländningen och försvaga hans förtroende för svenska rättsförhällanden, hvadan tal. härå yrkade afslag, hvari äfven hrr Bergman och Ek instämde. För bifall talade hrr Ekholm och BillIström. Med 21 ja mot 16 nej bifölls betänkandet. A Statsutskottets utl. N:o 338, 1:a punkten, yrkade arr Indebetou och Lagergren afslag, hvaremot hrr Boseus, Petre, Gräå och Winge försvarade utskottets isigt, som ock vid omröstningen segrade med 24 ja mot 11 nej; äfven 2:a punkten bitölls. Samma utskotts utlätande N:o 341, Bevillningsutskottets N:c 31, Lagutskottets N:is 60—62 bifollos. Hr Björck rade i fråga om afstyrkandet af räntans frigifoing i lvrissa fall (Lagutsk. bet. N:o 61) yrkat att det med gillande skulle läggas till handlingarne, hvari br Palander och Ekbolm instämt och hr Ek talat för bifall. ) Statsutskottets utlätande N:o 342, om stora Barnset i Stockholm, bordlades för första gängen. Slutligen beslöts, på hemställan af hr Petrö, att protokollsutdrag öfver ständets beslut om skrifvelse ill Kongl. Maj:t, rörande landtiörsvarets omorganisaion, skulle Bondeständet meddelas. I HOS BONDESTANDET förekommo och biföllos stats-utskottets utlätanden, N:o 338, angående befrise för rusthällarne i Kungsörs fögderi från lösen för leras hemman äliggande dagsverken, och äaende ätskilliga stadganden i ri emente samt lagutskottets afst Iden N:ris 60—062. Siatsutskottets utlätande N:o 342, angäcni imderstöd för stora barnhuset i Sc uillvida motstånd, att Bengt Gudmun on, Östman, Uhr m. Il., x le a tning i a e ns inköpspris till hvad det förut varit, mätte söras till ett vilkor för bifallet, men Strindlund, v. alm. Zetterberg m. fl. yrkade bifall utan alla förekrifter, och ständets beslut blef i enlighet dermed. Bevillnings-uttkottets utl. N:o 31, samt enskilda utskottets förslag till und. skrifvelse, angaende reslering af postskjuts-väsendet, godkändes. Ettytterligare skrifvelse-förslag af det sednare utskottet rörande lindring i rustningsoch roteringsbesväret inom I Småland, öfverläts till representanternes från samma provins bepröfvande och underskrift. HANDELS-UNDERBÄTTELSER. VEXELEURSER, noterade å STOCKHOLMS Börs Tisiagen d 26 Aug. London 414: 45 å 41: 44, k s.; 14: 42 å 41: 40, 80 d. d. ifamburg 499, 47 d. d.; 12814, 67 d. d; 123 å 12734, SO i d. dd. tlparis 2514, 20 d d.: 2334, 90 d d. tlåmsterdam 1201 20 70 dd. Peteib re SONYA, ki S. bliöp: 64V,, 8 d dd. -) För serl. blef äfven i dag kursnoteringen stegrad, .Ifast utan att vinna remittenter; deremot gjordes ätkilliga slut till den lägre eller förra postdagens no