ren beviljat ett ärligt statsunderstöd ar Zvvv rubell: silfver. — Lycka På sper. Uti Baden har en rysk gardes-ofticer, furst Trubezki, tvenne aftnar ä rad sprängt en dervarande större spelbank. Första aftonen började han med en Louisdor och sick bort med 35,000 franes; följande afton började ryssen med 500 francs och vann 27,000 francs. Hanl:. saf dagen derpå en diner för sina vänner som kostade l. 100 franes kuverten, och hvarvid uppassarne erhöllo 150 francs. Pleza i Biksständen. Den 25 Augusti e. m. Hos RIDD. och ADELN förekom endast protokollsjustering samt uppläsning af nägra expeditionsitskottets förslag till skrifvelser jemte bordläggning af nägra betänkanden, förutom ett anförande af hr Hjärne, hvarigenom han lemnade yttterligare styrkta applysningar om behandlingen inom Statsoch Ekomiatskotten af det förslag till underdänig skrifvelse rörande landtförsvarets organisation nämnde utskott till Rikets Ständer afgifvit, och hvarigenom han äfven förklarade sina, säsom han trodde, missförstådda ä-l sigter i ämnet, samt orsaken hvarföre han ej kundel med sin röst biträda den föreslagna skrifvelsen. PRESTESTÅNDFT biföll Lagoch Ekonomi-utskottens betänkande angående ätgärder till skogarnes värd och underhäll. Vid föredragningen deraf fick doktor Gumelius anledning att säga motionären, prosten Söderberg, nägra artigheter för hans nit om sa-l sen. Lagutskottes betänkande angäende upphörande af universiteternas jurisdiktion förordades af doktor Reuterdahl och professor Carlson. Biskop Fahlerantz yrkade afslag. Betänkandet bifölls med 21 röster mot 14. Hos BORGARESTÅNDET bifölls skrivelsen till H. M. Konungen om landtförsvarets omorganisation, sedan likväl hr Halling förut tillkännagitvit, att han j gillade ätskilliga deruti förekommande satser, och hr Sundin förklarat sig ej befogad att deröfyer yttra g, alldenstund han varit frånvarande då frågan föru! :örekommit. Hr Gezelius reserverade sig. kLagutskottets betänkande N:o 53, afstyrkande qvinnans rätt utt blifva myndig, bifölls. Ena af motionärerna, hr Winge, yttrade dervid, att af ett lagutskott, hvars 1edamöter yttrat sig för bibehällandet af laga rättighet itt få utdela husaga och för prygelstraffet och endast hänvisat till en kommittes ätgörande kunde icke förväntas nägot bättre än hvad ifrågavarande betänkande nnehåller. Tal. hemställde derefter till ständets beporöfvande huruvida det är värdigt och tidsenligt att lagutskottet vid 1851 segt fasthäller föräldrade och i dera Europas länder afskaffade lagstadganden, samt auruvida det är tillständigt ett, som utsk. gjort, ur en af motionerna i ämnet lösrycka och vanställa tansar och äsigter. Hr Ek försvarade lagutskottets äsig:er dermed, att qvinnan kan genom Kongl. Maj:t blifva myndig och hr Gezelius fann hennes myndignetstillständ mera skadligt än gagneligt och föga öfserensstämmande med hennes sinnelag, lynne, uppfostran och böjelser. Hr Indebetou ogillade den sarsastiska tonen i bet. .säsom ett utskott ovärdig, men sillade resultaterna. Hr Boseus fann utskottet med itet mindre samvetsgranhet hafva belyst ämnet, men msäg att tillräcklig garanti för qvinnan låg uti domarens pröfning angäende hennes myndigblifvande. Samma utskotts bet. N:o 56 om uppsägning af solilariskt ingångna förbindelser bifölls oaktadt hr Björck vederlade de äsigter deri uttryckas. I N:o 58, om förändringar i förmyndarevärden, och om des. k. :ysta förmänsrätterna, afslogs första punkten med 21 röster mot 14, sedan hr Indebetou anmärkt deremot utt lagutskottet behandlat frägan som en ekonomisk, uänskjutande den till Kongl. Maj:t, hvilket strider mot grundlagen, och äfven hr Ekepman irkat afslag; Tundra punkten bifölls. Lagock Ekonomiutskottens betänkande N:o 34 bifölls; N:o 36, om skrifvelse till Konungen, att han I mätte taga värd om skogshushällningen afslogs enhälligt, sedan hrr Wern , Petre, Lindström och Indebetou visat både vädan af attlemna tillfälle till inxräktningar i eganderätten och af ett beständigt sträfIsande att ställa sig under förmynderskap. Alla önskade dock en bättre skogshushällning, än den nuvarande; genom undervisningsanstalter o. s. v. skulle len bäst befrämjas. N:o 28 bifölls. Bankoutskottets memorial N:o 85 äfvensom statslatskottets N:o 337 biföllos. Statsutskottets utlåtande N:o 340, i jernvägsfrägan bordlades för första gänge Toch föreslogs, att ständet följande dag måtte besti ma, när ämnet borde till behandling förekomma. sig. BONDESTANDET afslog en i Expeditionsutshot:ets utlåtande A 14 gjord inbjudning, men biföll gesom votering, med 40 röster emot 24, Ola Mänsons förslag om inbjudning till Presteståndet att förna sig i Borgareoch Bondeständens bifall till Ekoa0miutskottets utlätande 27 22, rörande hemmansklyf. ningen. Lagutskottets utlätande J4 5S, rörande ändring i :agens stadganden rörande förmyndarevärden samt om le s. k. tysta förmånsrätterne, föranledde en ytterst ångvarig debatt. Strindlund trodde att den ansvaighet man velat a ledamöterne af soknenämnlerne på landet för de af dem utsedde gode mäns örvaltning af pupillmedel skulle komma att f.rorsaka sberåkneliga förluster, h re han uppmanade stänlet att ej erbet som omyndige för gärvaranae ä yndares egendom. Mänga nstämde Ola Mänsson, som deltagit i utskotfets tillstyrkta örslag, frågade om det ic! ke mäste erkännas att för nyndarebefattningen fierstädes är illa värdad och benöfver närmare kontrolleras ? Han frägade hvad sä xerhet de tysta förmänsrätterne medföra, utom i kon. urser? Jo, de skafla myndlingen ofta intet öfver, mder det att intekningshafvare få ut sitt. Utskottet aade endast tillstyrkt en anhällan att Kongl. Maj: mätte läta utarbeta ett lagförslag i ämnet, till ästadil ommande af bättre värd om omyndiges medel, och ådant vore väl behöfligt till förekommande at säålana händelser som den han visste omtala, t. ex. huru förmyndaren lagligen afhändt sig all sin förmögerhet till sina egna barn, med bibehällande kanske af nägra tungor spanmäls underhåll, det han på .örhand qvitterat, och sålunda bedragit sina myndlin r sar på allt hvad de ägt. Han tillstyrkte alltsä bi sIfall och understöddes af mänga ledamöter. s-) Nils Jeppsson, Per Nilsson och David Anderssor e iatade iör afslag, den sistnämnde uti ytterst vidlyf: Itiga anföranden och under förmenande att utskottets: rförslag skulle medföra en allmän svärighet at! finnc tt! förmyndare. )-) Uhr instämde med Ola Mänsson och tillade attr n gon stor förändring ej vore äsyftad, men som lage it sådan den enligt sednaste förfatining lyder, säger a.