Aftonbladet – 26 augusti 1851, sida 2

Article Image
JICUEV VTI TIULLyg VILI VIISUTIIUSUG VaLG da UVUSKG örena sig om samma bana för nägon vägsträckning, Longl. Maj:t då täcktes föreskrifva de bestämmelser, warunder denna förening, med afseende ä de utaf likets Ständer för dessa jernvägars anläggning stadrade vilkor, må ega rum. Reservationer äro äfven anförda, bland hvilka en erdeles utförlig och som bör meddelas;, af herr friwerre Palmstjerna, C. O.: Ogerna reserverar jag mig not utskottets beslut; men det är mu en pligt som näste uppfyllas. Den af Statsutskottet tillstyrkta jernwägsanläggninsen från Köping till Hult kan föranleda en statsutgift if tio millioner riksdaler banko; en summa större än nägot hittills af Rikets Ständer beviljadt anslag, större in sammanräknade beloppet af allt hvad R. St. unler mänga riksdagars strider beviljad: för Göta kanals anläggning. Saken fordrar derföe mera uppmärksamhet, än åt densamma hittils i allmänhet blifvit lemnad, noggrannare utredning, än som kunnat ega rum på den korta tid och mel de handlinsar, hvilka varit till utskottets dispositin. Utlätandet ir derföre, jemfördt med sin vigt, ett hastverk, grunladt på uppgifter, som icke innebära nägon garanti ör sin tillförlitlighet, och på föreställningar, hvilka af ingen bestyrkt undersökning vunnit stöd. Sverige är ej rikt nog att bygga jermvägar för det mfvudsakliga ändamälet att förflytta resande från en ;rt till en annan med större hastighet än som kan ske efter hästar. Folkmängden är alltför mycket pridd för att jernvägar med detta ändamäl till hufvåsyfte kunna rimligen hör pätänkas, sävida man ej 1 åsidosätta allt afseende på jemförlsen emellan .shofvet och de erforderliga medlen. Emellan Kösving med 1,500 invånare och Hult md nägot tjog Annes blott städerne Arboga med 2,10 och Örebro med 4,800, samt 18 till 26 socknar ned sammanagdt något öfver 31 å 32,000; tillsanmans icke ett halft hundra tusende på en väglängd af nära 15 mil. Uti andra länder, der blott hälften så långa jernvägar sammanbinda städer och landskap, bebodda af hela Her halfva millioner, motsvarar trafiken likväl ganska ofta icke den nedlagda kostnaden. — Transitoart af utlänske resande på vära jernväigar kan aldrig blifva betydlig, sä länge ängfartyg gå den genare sägen från Petersburg ät Traweminde.. Vära fabriker hafva icke den utvidgning, att de samfäldt motsvara hvad den enda staden Glasgow uti Skottland tillverkar; behofvet af jernväg för fors. landet af deras varor kan ej nämnas, då man skärskädar förhållandet i andra länder och t. ex. ser att len rörelse, som föranledt jernväg frin Manchester till Liverpool, fordrar 34 vagnstäg hvaje dag. Det ändamål för jernvägar uti värt hnd, som kan ch bör med statsuppoffringar sökas, iä underlättanlet af vära exportvarors forslande till hlastningsställena och öppnandet af möjligheter att ästadkomma stt betydligare tillgodogörande af vära rika, i vissa ifseenden outtömliga tillgångar derutaf. Statsekononens blick bör fästa sig vid detta ändamäl och ej ta förvilla sig af skimrande förespeglingar, hvargenom de medel förspillas, hvilka väl använde, kunde befordra en säden, samhällskrafternas framtida utzeckling påskyndande och nationälvälständet allmänt omfattande, ytterst vigtig ätgörd. Nägon början dertill är gjord genom mindre, men kade jernvägsanlägningar uti Wermland och genom illämnade arbeten uti Westmanland; oh det anslag, R. St. vid denna riksdag gjort för jerbanan emelan Nora och Örebro, går uti samma sftning. Kostnaderne för sädane arbeten äro jemföresevis ganska nättlige, men de uppfylla sitt ändamål. MHvarföre cke fortsätta på samma sätt? Skalan kan ökas, utan att derföre inleda staten uti öfverdrifna utgifter, som skola bestridas utan afseende på statsverkets en innan tid blifvande tillgångar, och mälet smäningom vinnas utan skuldsättning. Det vinnes i alla fall ej Srådstörtande; ty grufvedrift, tackjernsbläsning och stängjernssmide improviseras ej. Men, ville man i sädan afsigt ärligen använda 250,000 rdr och i denna igtning framgå under en tid af 40 Tr, skulle uti våra bergslager kunna verkas ojemförligt mera i verkliga förbättringar, än som af ifrägavaande projekt aägonsin kan ästadkommas. Genom den af statsutskottet nu föresagne garanti af 250,000 rdr ärligen uti 40 år, inleds statsverket ati en ansvarighet, sem blir tung att lära, Utrymmet utaf en reservation kan ej medgifa intagandet if de beräkningar, hvilka utvisa att en jernväg från Köping till Hult svärligen kan inbringa hvad som erfordras för dagliga driften, ärliga underhället samt nträffande ombyggnad. Men uti utskotet hade väl, nnan ett så vigtigt tillstyrkande skedde beräkningar bordt företes, säsom försök åtminstone, att ädagaa att ett lyckligare förhällande skule kunna förväntas. Sädant har dock ej skett. Pi lösliga föraoppningar bygger maz2 tillstyrkandet af en ansvaighet på 10 millioner. Garantien för ett förklädt statslån; med den skilnad, att vid ett statslän är utgiften klart och bestämdt ippgifven, och kan säledes noga afvägas mot behofvet; men vid en utan beräkningar lennad garanti ligger osäkerheten uti den vägskäl, mo hvilken folsets penningar vägas. Utskottet har sett mycket vackra riningar samt summariska uppgifter på kostnaderne för jernvägsanäggningen till Köping. Men det har icke sett 1 äson vederbörligen granskad beräkning af verkligen sehöfliga kostnaden för ifrågavarande arbete och känner således icke, huruvida den uppgifna anläggningssostnaden af 5 millioner kan innebära mågon öfverIrift, som till anläggarens förmän ökar statsgaranens belopp utöfver behofvet. Deremot känner utskottet och har genom votering beslutat tillstyrka amorterings-procentens utgående uti 40 ir, ehuruväl hela det af amläggaren förskjutna kapibtl amorteras på mindre än 38 är. Jag anser denna hushällning med statsmedel oriktig; och mycket oriktigt att icke för R. S. omnämna orsakerne dertill, att amorteringen af ett kapital skall fortgå, fastän kapitalet är betaldt. Kan Kongl. Maj:t stadfästa ett beslut af lenna utsträckning? Det torde vara förlätligt om tvifvel uppstå, huruvida detta gynnsamma förslag kan vinna framgäng hos andra än dem, hvilka ej äro för sine tillstyrkanden ansvarige. Upplysningar saknas rörande den lärnplighet en jerny äg från Köping at Örebro och Hult äger förewrädesvis framför en sädan uti annan strickning. Iugen fullständig undersökning har, utskottet veterligen, blifvit gjord för att utröna hyilken riktnig vore den fördelaktigaste för en så dyrkar anläggninr, med hänseende till dess inverkan på vära förnämsa näringar. En plan, grundad på full och omfattande sakkännedom, återstår ännu att önska, fastän besutet om ändamälsenligheten står fördigt att fattas. Detta beslut tillkommer också uti en af grundlagarne förnekad ordning. Den inom behörig tid afgifna motionen, angående förändring uti 1848 ärs vilkor för anläggning af jernvägen emellan Örebro och Hult, innehåller blott, säsom bilagde atskrift utvisar, att jemkningar deruti mätte vidtagas och förbehåller motionären rätt att sedermera meddela den framställning uti ämnet som den engelska association, hvilken intresserat sig för anläggandet afen jernvög emellan Örebro och Hult, kunde finna släl att göra. Nu har emellertid ingen engelsk associatin meddelat aägon framställning, ingen sådan associatons tillvara ens blifvit upp gifven, utan blot; en enda nans erbjudande att bygga jernvägen emellan Örebro och Hult. Fraga om jernvägens utsträckande till Köping är säledes ej heller framställd af engelsk association, utan framkastad af motionären 7 mänader, cller mera, ef:er motionstidens slut och är dessutom icke säsom mouion ansedd af vällofliga borgareständet vid remittevandet af den blott säsom promemoria rubricerade ramställning, motionären slutligen gjort. Bilagde afskrifter och utdrag af handlingarne bevisa detta. Statsutskottet har under sädane omständigheter icke haft befogenhet att föreslå rikets ständer hvad som mu är föreslaget; men röstpluraliteten bar ej erinrat ry att en ekonomisk sak, om än så god, likväl al irig kan gillas då den upphäfver grundlagarnes helgd. För öfrigt, och på det denna reservation ej mätte blifva alltför vidlyftig och tröttande, inskränker jag mina erinringar vid detalierne till föliande nunkterR

26 augusti 1851, sida 2

Thumbnail