Aftonbladet – 23 augusti 1851, sida 3

Till sitt, försvar, androg han att han icke trott sig; fva försvarat sin framlidne vän möt någon munk, 79 an mot fan sjelf, men att i Toscanas lagbok icke! adgädes straff för anfall på djefvulen, likasom kyrkoP2 gen ingenstädes tillagt, Guds och menniskors urfiende igon helighet eller förklarat -motständ mot honom r nägon skändning af det heliga. Korsikanen blef. frikönd.r na Det bästa af hela historfen äterstär, tillägges i ett!P! kef från Florens af den 19 Juli, Munkarne i domi-lt6 ikanerklostret. hafva anklagat Gazetta dei Tribunali å ör missbruk: af tryckfriheten, genom offentliggörandet) en händelse, som efter deras pästäende blifvit helt ch hället vanställd, i ändamål, att kasta skugga på eras Heliga orden, och. ministern för allmänna unervisningen har lyssnat till deras klagan samt beallt offentligt ätals anställande mot Gazetta. Detta h FEET DEE ett nytt tillägg till reaktionen äd i det beklagansvärda Italien. — INDUSTRIEXPOSITIONEN I LONDON. Tvenne ordamerikanska indianchefer hafya ankommit till .ondon och medföra till expositionen ätskilliga at dem jelfva förfärdigade arbeten. LyncH-POLIS AF NYTT SLAG. I ett beryktadt pelhus i Natchez blef en af Mississippi-ängfartygens assagerare bestulen på sin plänbok och beklagade ig öfver olyckan för ångfartygskaptenen. Dessa beulhäfvare utöfva, som bekant är, i Nordamerika närå og. ett slags envälde öfver sina passagerare, men anset ig ä andra sidan förbandne. att taga deras försvar mot hvem som helst utom fartygets reling. I följd f denna grundsats begaf sig kaptenen till husets gare och äterfordrade den inom huset bortkomna länboken; men bemöttes med hänfull vägran. Jag ser er betänketids — fortfor han då helt tryggt — I: till dess jag är färdig att draga in landgängen; om plänboken eller ätminstone innehället icke dessförinvän ryekt fram ur huset, så skall ni få se dem följa ned ändå. Derpå gick han sin väg. Några minu er före fartygets afgäng återsägs han i sällskap med n skara armstyfva matroser och fyrare, som medläpade fartygets gröfsta ankarkedja. Denna lades ring huset och träddes behändigt in genom ett par. önsterbägar, hvarefter begge ändarne fastgjordes vid artyget. Nu förnyade kaptenen sia fordran, men fick lott ovett och svordomar till svar. Han steg då om ord och befallde machinisten sätta i gäng, men sakta. Kedjorna begynte spänna sig mer och mer; slutligen ;nakade det i knutarne af huset, som var af trä. I detta, ögonblick kapitulerade röfvarfästet: plånboken ch alla deri befintliga sedlar utkastades genom fönstren. Fartyget stannade straxt; den i land ännuvar rande passageraren upptog och granskade sin äter; fångna egendom och steg ombord helt ostörd. Först nu lossades kedjans ena ända och flög rasslande kring huset vid. spelets gång, och i samma ögonblick sköt fartyget vidare ut på floden och fortsatte sin resa. — ÖFFENTLIGA UNDERVISNINGEN I RYSSLAND, Genom en ministeriell skrifvelse, utfärdad. är 1850, bar Kejsären anordnat, att vid universiteterna i Petersburg, Moskau, Kiew, Charkow och Kasan samt vid det pedagogiska öfverinstitutet och Riselews Lyceum de filosofiska föredragen hädanefter skola komma att hållas af andliga och icke af verldsliga professorer, och att af filosofiska ämnen endast psychologi: och logik skola läras. Undervisningssystemet för dessa bäda läroämnen mäste godkännas af undervisningsministern och den ryska kyrkans presterskap. De filosofiska föredragen vid universitetet i Dorpåt och andra orter, hvarest Studehterha icke bekänna sig till ryska kontessionen, äro äfvenledes inskränkte till logik och psychologi. Åren 1850—51 har denna anordning blifvit genomförd, samt de filosofiska fakulteterna i följd deraf upphäfda. Ifrån denna stud finoas vid de högre ryska undervisningsanstalterna blott tvenne fakulteter, nemligen en historisk-filologisk geh en fysisk-matematisk. Vidare hafva vid universiteteb i Petersburg, Moskau, Charkow, Kiew och Kasan pe: dagögiska lärostolar blifvit upprättade och ställda under de historiskt-filosofiska fakulteterna. Dessa ärd bestämda för på statens Bekostnad studerande ynglingar, som skola bildas till gymnasiilärare , samt för privata lärare som ämna bilda sig till privatlärare. Universitetens rektorer och dekaner, som utnämnäs af regeringen, hafva uppdrag att strängt kontrollera professorernas föredrag. : . — D:r Laurentrz OKEN, professor vid universitetet i Zäricb, för den vetenskapliga verlden bekant genom sina naturhistoriska forskningar, och för den större allmänketen genom sih vidt spridda naturhistoria, afled den 11 dennes i Zärich, vid 73 års ålder. (P. T.) : — NYyrr sätt ATL LOCKA ÅHÖRARE VID PREDIKNINGAR. Invånarne i den nordvestliga delen af Lövisiara i Nörra Amerika lära enligt flerfaldiga berättelser hysa föga gudsfruktan. En kringresande metodistprest hade fätt underrättelse derom och riktade nu sin väg ät denna trakt, för att genom sina predikningar uppbygga Zions murar. Men förgäfves voro alla hans ansträngningar. Knappt ett halft dussin andäktige infunno sig att afHöra honom; mar lyssnade här längt heldre på jockejer och hästbytare Med nordamerikansk fintlighet grep han nu till et splitter nytt sätt att locka åhörare. I hela traktet lät han sprida en mängd affischer af följande inne häll: — Religiöst tillkännagifvande. Hans ärevördig het m:r Blaney kommer att nästkommande sönda; hålla tvenne predikningar på Dempsey-ängen. Mel lan hvarje predikan läter han sitt gulbruna sto Jt lia fäfla i kapplöpning med den bästa trafvare sor erten kan erbjuda. Pris 500 dollars. Nu blef då en helt annan ifver i trakten. Från alla häll strör made menniskor i hundratal tillsammans för att s (och äfven höra, förstäs) den dråplige läsarepresten På morgonen predikade han inför ett oerhördt ants åhörare; red derpå sin Julia för en än talrikare sam ling äskådare; vann sina 500 dollars och besteg äny predikstolen för fullt fölt. Uppbyggelsen blef allmär säväl han som försämlingen funno sig snart höglige belåtna med hvarandra. — Processieystnap. En fiskare i Skåne, so! blifvit lagsökt för tvä valar sill, har, efter mäle fullföljande ikammarkollegium och hos Kongl. Maj: blifvit älagd att utbetala sillens värde med 32 s banko samt i lösen och lagsökningskostnader 12 r 16 sk. banko. Antages blott att öfriga omkostnad i och för målet uppgätt till en lika summa, hvilk dock är alltför lägt beräknadt, så har fiskaren, ist let för att göra upp saken i godo med 1 rår rgs, få betala 38 rdr s. m., och ändå fick han icke nöjet: ha rätt. (U. Corr.) sm AD nn fm OM Mm RENAR DNE SPSEARIET FEET IS ROAT TEE HANDELS-UN DERRÄTTELSER., Medelkurs, noterad å Stockholms Börs d: 22 Auc