Aftonbladet – 22 augusti 1851, sida 2

Idadt, åtminstone har handeln icke ännu skett. — Ryktet, att den från Norge bortrymde N. Col. lett, som uppgafs hafva i arresten uti Paris afhändt! sig lifvet, undkommit och välbehållen befinner sig i JAmerika, synes bekräftadt af en persons uppgift som nyligen varit i Amerika. — I sÖrebro Tidning berättas, att på egendomen Boo den 18 dennes det nya skolhus, som genom hr baron Hamiltons försorg blitvit uppbygdt, invigdes efter slutad gudstjenst, af församlingens pastor. H. K. H. prins Gustaf var närvarande. Sedan akten var slutad, talade hr baron Hamilton till godsets underlydande nägra allvarliga, hjertliga ord om vädan af försummad barnauppfostran, hvarefter han vände sig till den närvarande höga gästen, med tacksägelse för den ynnest som blifvit visad säväl honom som församlingen; och tillade anderdäniga önskningar för H. K. H:s-och det kongl. husets välgäng, hvilka önskningar sammanfattades i det för allas hjertan så kära utropet: Gud bevara Konung och Fädernesland! hvar efter Folksängen afsjöngs. ; Skolbarnen, som till ett antal af 124 hade sig infonnit, undfägnades sedan med middagsmältid uti herrgärdens vackra park. : — Ifrån Ystad lemnas i Telegrafen följande o behagliga underrättelse, att der i trakten samt äfven nära Malmö spär till potatessjukan allmänt förekomma och redan för 14 dagar sedan, eller mera, kunde förmärkas. Här och hvar hafva potateslanden börjat på smärre fläckar mörkna; blommorna falla af vid ledet och bladen, på hvilka redan för ett par veckor sedan visade sig ljusa fläckar, torka och vissna. — En herre, som synes vilja gälla för en mycket gammal och stor filosof, har i Dagbladet uppträdt såsom försvarare för den ofördragsamhet mot fri yttranderätt af skiljda meningar i trossaker, som tillhört den gamla tiden och de flesta länder, der en statskyrka usurperat makten, att i vissa trånga former lintvinga menniskornas hela andliga lif. Denna ofördragsamhet börjar väl anses temligen gammalmodig, sedan icke blott utmärkta tänkare i den sednast förflutna tiden bevisat, utan äfven numera den stora mängden af upplysta notniskor insett dess orimlighet. Dagbladsförfattaren tänker dock annorlunda, d. v. s. han har adopterat en modifikationstheori, som går derpå ut, att olika åsigter väl skola få göra sig gällande bland de lärde, men att dej skola ovilkorligen bannlysas, så snart de framställas i sådan form, att de kunna inhemtas äfven af de olärde 5). Detta må från Dagblads-författarens sida vara rätt välment; men den som något när följt. med -de förflutna tidernas polemik -eller läst historien: känner hogsamt, att det nyss! åberopade påståendet är ingenting annat än ett! upprepande af den lära, som utgör grundtanken i hvad man kallar papism 1 religiöst afseende; likasom den i politiken sammanfaller med den bekanta regeringsmaximen: möjligtvis hvad som helst för folket, men ingenting genom folket. Denna theori tog Aftonbladet sig friheten att motsäga, dels derföre, att viej vilja medgifva någon särskild kast uteslutande rätt att tänka i högreämnen, emedan möjlighet dertill bör vara hvarje menniska beredd; dels ock hufvudsakligen derföre, att den djupare religiösa öfvertygelsen hos menigheten: alls; icke stadfästas, utan fastmer blifver allt lö-, sare, i fall den utestänges ifrån all diskussion om trosfrågor. : Huru de lärde än må -söka förskansa sig, nedtränga nemligen lika fullt: många af deras meningar, och af dessa företrädesvis de skeptiska, till menigheten, och; väcka der antingen ett tvifvel, som förgäfvesi söker någon lösning, en otro, som förnekar: allt, eller ock en fullkomlig likgiltighet för: hvad:som är sannt eller osannt. Lemnå der-: emot hvar och en tillfälle, att höra skäl för och mot, och sanningen skall göra sin kraft fullt gällande äfven hos den olärde. Det är. åtminstone besynnerligt, att någon försvararel. af kristendomens sanningar kan hysa någon! farhåga i detta fall; då det just var i den; olärda menighetens hjertan kristendomens lärde först slogo rot, under det de af de skriftlärde, bekämpades. Detta är hela hufvudfrågan; det är frågan om och hurvida ätven populära skrifter, som i eller annat afseende kunna anses strida emot de satser kyrkan antagit såsom för alla tider gällande, skola få fritt utgifvas, eller om hvarje sådant försök skall straffas med arbetets konfiskation och utgifvarens landsförvisning. Det; handlar, med ett ord, här om hela reformationens eller protestantismens hufvuflid; angående församlingens egen rätt till undersökning och forskning. — i Långt ifrån att upptaga och hålla sig vid denna enkla fråga, talar Dagbladets förf. om huru man nu skall;få se lösningen af vetandets. högsta problemer i Aftonbladet, :som kommer att lysa som en pharus; om en ung filosof, -somuppblåser kinderna med filosofiskt munväder, och börde vara! mera modest i sina försäkringar om sin vetenskapliga -kapacitet, m. m,m. m., till hvilket Aftonbladets artikel ej gifvit den minsta anledning, och som ej det ringaste sammanhänger med ämnet; upprepar flera gånger att Aftonbladets artikel innehållit enmängd fraser,, ehuru den snarare var alltför koncis och outvecklad, samt slutar med något om rdas absolute Nichts, hvartill allt reducerar sig. I detta sista har han visserligen också rätt hvad Dagbladets artikel angår. Hvad artikelförf. antyder i afseende å filosofiens förmåga eller oförmåga att lösa religionens frågor är nemligen en sak, som ej hör hit, utan utgör en ganska vigtig fråga för sig, och det är i ett räsonnemang alltid skäl att hålla sig till ämnet, äfven om man derigenom skulle nödgas för tillfället hålla inne med sitt lärdomskram och -med någon enda liten stackars. tanke, som -illfänas att få komma ut och visa sig. mL NÄ Re te HH MD mm RÅ Hr R mm Mt (nh rr UA ndfomdel ) Dagbladsförf. lärer ej vara med om landsförvisningsstraffet för sädane skrifters utgifvare, ehuru det väl varit svärt att uppfatta hans mening annorlunda, då han utan reservation uppträdt säsom försvarare at vär lagstiftning, hvilken innehäller just detta straff. mö Mm ee — För de reaktionära, för dessa det röda spökets, män, hvilka tro att tidens stora fråsor endast kunna på ett för civilisationen tillredsställande sätt lösas med — kanoner: för lesså fiender till alla samhällsförbättringar; som kunna rubba deras egen makt och syfta utt bereda rättvisa åt alla:för dessa blinda örsvarare af allt det våld och all den nedrigOm Hört —H OO Ltd mt DD OM rÅemM