Aftonbladet – 21 augusti 1851, sida 2

3 VN 3 vt tukthusstraff, blifvit faststäldt af öfverappel ånlationsrätten. -Blankmeister och Rödiger hafv ;tylgehom flykten -undandragit sig straffets verk e-Iställighet. De båda fångarna, som sutto häk ä-itade-1 öfversta våningen af fängelset, hade mlefter kakelugnens nedrifvande, genom den ns taket anbragta öppningen för kakelungspipan uppkonimit på vinden, hvarifrån de, på el n-bredvid ett fönster anbragt 24 alnar hög åsk 1-(ledare; nedklättrat på marken. Efter förmo a idån hade något biträde förut uppkommit p: sel samma väg, och sönderbrutit en dörr, hvilker lljeljest stängt fängarnes väg, samt biträdt den r-l vid takets genombrytande. a ÖSTERRIKE. al Redan i December 1849. blef Kossuth, ge. rr nom ett edikt af undersökningsdomstolen : -Pesth, förklarad skyldig att för högförräder dömas in contumaciam. Man väntar nu att er -sådan dom kommer att. snart nog afkunnas .Jöfver denne namnkunnige man, Uti Siebenbirgen har ett fruktansvärdt di väder med storm och skydrag föröfvat stor förödelse. I trakten af Herrmannstadt hafva flera byar blifvit förstörda och en mängd broar .I bortförda. : v). Edsförbundets officiella organ, das Bundesa blatt, innehöll för entid sedan den af Drney -j utarbetade politiska afdelningen af förbundss rådets redogörelse för: dess verksamhet uxder får 1850. Ett utdra häraf; meddelades äfven i Aftonbladet vw 180. under rubriken: Schweiz. II denna berättelse talades äfven om vissa ut. ländska makters hotfulla ställning till -Edsförbundet. Tidningarne medföra nu den underrättelse, att Drueys åsigter i denna fråga jemte Thela hans betänkande blifvit gilladt af för-! bundsrådet. H I ett tal, som Druey för tillfället höll för; att motivera sitt betänkande, förekommer bland annat följande uttryck: i Makterna veta ganska väl huru grundlösa; deras klagomål äro; men man har velat förmå. oss att gripa till bönboken, man har velat för-! skräcka oss, under det man är mera förskräckt sjelf. nn 1 I Glömmora äldrig, ätt Oss Kär i Schweiz kan man aldrig kufva utan en allmän krigs-! låga; och man skall nog besinna sig, innan man sticker Europa i brand. Men om å an dra sidan makterna skulle en ång. besluta att i krossa republikerna, så skola de nog göra det: i alla fall, kosta hvad det vill, och utan att! våra förklaringar ett ögonblick kunna leda dem från deras mål. d bh Låtom oss derföre vara vid godt mod, om t ock endast af klokhet, ty med svaghet hafve I vi intet att vinna!, .å sd cc RYSSLAND. : AV Till firande af ryske kejsarens 25-åriga krös!p ningsfest, som inträffar den 3 Se tember (22e Augusti) hafva från PetersSurg inbjudningar .v afgått till de befryndade europeiska. hofven. ; Festen skall komma att utmärka sig genom : en utomordentlig prakt. ITALIEN. H Daily News innehåller ett cirkulär, som mi: F itäroch civil-ståthållaren öfver de venetiank ska provinserna, en hr Gorczkorkawski utfär. ej dat till sina underbefälhafvare. Cirkuläret in-! nehåller instruktioner, huru rapporter skola; uppställas öfver politiskt misstänkta personer. Följande uppgifter skola lemnas: NIA 1) Om den misstänktes härkomst, födelsebe ort, ålder, slägt, o. s. v. HE 2) Hans utseende. i 3) Hans andliga bildning och talanger. — -jivå 4) Hans karakter och temperament. ät 3) Hans åsigter i religion, politik och ans Ira ämnnen. af 6) Hans ställning i samhället, uppfostran sts 1. m. : 7) Huru hans anseende är bland allmänhed ;ele en, om han. har något inflytande. ide 8) Hans lefnadssätt t. ex. hvåd Han vanlän gtvis har för sig eller icke befattar sig med; :Ko m han ofta är hemma eller ej; hvart han bif anligtvis går, när han beger sig ut, allt med tar peciell uppgift af namn på allmänna orter; stå rivata hus och. familjer, ..som; han besöker ; ren dare om han går dit dag eller natt; ofta, rar illan eller periodiskt; och med hvad sällskap för an oftast tillbringar sin tid. går 9) Föremål för. hans tal på allmänna ställen. näs 10) Med. hvilka han. korresponderar; -om Ma n skrifver ofta, sällan eller periodiskt. ilget 11) Om han har vanarätt reså, hvatt ochij der.hvilkeh förevändning, om det sker ofta, gar lan eller periodiskt; ensam eller med sällde. ap, och med hvad sorts åkdon; . fatt 12) Hvad han lefver af; om ett riktigt förlande äger rum mellan hans utgifter och komster; om han. är sparsam, hushållsaktigg2 er slösaktig o. s. v. mes 13) Hans förhållanden till sin familj, sina tigv nner och sin :käraste. 3 sj JAPF 14) Hvad del han tagit i revolutionen; OM förs d ord, gerning eller blotta tankar (!); or Kar n visat sig såsom enthusiast . eller kallblos ling 5 beräknare; om han öppet eller hemligt förr der neutralitetens mask understödt revolus und nen; äfvensom, här, hvar, på hvilken spePES Il ort. tera Ni 15) I fall han icke deltagit i revolutionen: kon, ruvida detta skett af grundsats och af tros blåd mot sin rättmätige suverän, eller af frukunde beräkning, tröghet, liknöjdhet, politisk Oe thi och indifferentism. ilvid I 6) Om hån under de. politiska vexlingarne tinfä Isevisat: sig lik, eller. om han förändrat land alit efter den olika vind som blåste; äfhälln som med hvilka facta hans sinnesföräns och lighet kan bevisas; samt slutligen le 7) en biografisk skizz, innefattande hela från s förflutna lif. SS EE CENTRAT AMERITA 16