Aftonbladet – 19 augusti 1851, sida 2

— I går afton och i dag på förmiddagen har Statsutskottet förehaft frågan om det nya förslaget i afseende på en jernvägs åstadkommande mellan Örebro och Hult, eller som det numera är fråga om, mellan Köping och Hult, hvarigenom således Mälaren och Wenern skulle sammanbindas. Det är förut nämndt, att grefve Rosen numera lyckats anskaffa anbud af ett engelskt bolag, att öfvertaga hela denna inrättning, så framt staten vill garantera fem procents ränta å 5,260,000 rdr i 23 år, eller också i 40 år, det sednare så beräknadt, att staten skulle efter dessa 40 år blifva egare af jernvägen. Det kan ej behöfvas att här upprepa alla de kända fördelarne af lättade transportmedel, i hvilket hänseende man vet att ingenting kan jemföras i fördel med jernvägar, relatift till onriggningskostnaden. Vi för vår del äro så öfvertygade härom, att vi ej ett ögonblick drage i tvifvelsmål, det ju egendomarne och arbetsföretagen i de trakter och provinser, som kunna draga parti af jernvägen, derigenom komma att få en tillökning i kapitalvärde långt öfver de föreslagna fem millionerna, och härtill kommer utan tvifvel jemväl en stigande arbetsflit, besparing af dagsverken m. m. dylikt, som ej genast kan uträknas i siffror, men som likväl blir en ostridig enskild och allmän vinst. Om allt detta; som angår sjelfva utgångspunkten för sakens bedömande i allmänhet, tro vi, med ett ord sagdt, att tankarne äro föga delade. De egentliga praktiska spörsmålen för ett företag af så stor omfattning och som erfordrar ett så betydligt kapitalförskott, hvilket åter ej kan erhållas utan en gaanti af staten, som med visshet kommer att nedföra en årlig uppoffring under en längre id, blifva således här: dels i hvad mån företaget kan anses så sagneligt för hela riket, att staten bör vidännas den äskade uppoffringen derför, samt wuruvida en motsvarande uppoffring, använd å produktiva företag å annan väg, skulle unna lemna en större afkastning, dels också om denna fråga besvaras till förnån för företaget, det då möjligen kunde vara vera uträkning för staten, att genom uppta-) ande af ett större lån mot t. ex. 4, proc. unna verkställa jernvägen för egen räkning.v lan vet att den sednare frågan har på de ednare åren varit en af de mest omtvistade andra länder, och att olika systemer dervid ;ljts t. ex. i Belgien, hvarest alla jernbanorna