Aftonbladet – 18 augusti 1851, sida 2

testänga någon ifrån rättigheter i samhället. Jet anförda skälet, som blifvit åberopadt af; en orthodoxa intoleransen i alla dagar, är., T i i vi antaga har Joop at till grund för bondeständets votum i fråty; an, är det politiska skälet, att det vore sam-j;, ällsvådligt att öppna en större medborgerliga; erksamhet för vissa trosbekännare, som derii enom skulle komma att gå andra samhällsiedlemmar i vägen och kanske störa samhälsets lugn. Hvilka äro då dessa främmande rosbekännare, som man i vårt land så frukar? De kunna ej vara annat än medlemmar f den reformerta, den romersktkatolska och den wsaiska trosbekännelsen. Viägajust ej inoml: årt land infödda bekännare af flera främnande trossystemer. Låtom oss se till hvilka ådor kunna vara att af hvar och en af dessa efara. Hvad de reformerte angår, så äga de redan, senom 18 8 R. O. rättighet att vara represenanter, Åd. Vv. 8. lagstiftare. Då nu egenskaen att vara reformert icke förhindrar en peron att deltaga i lagstiftningen och besluta llmänt gällande föreskrifter, så borde den väl ;j heller beröfva någon rättigheten, att utöfva agen eller, med andra ord, kunna vara cemvetsman. Om vi ej misstaga oss, så hafva vi också ett exempel derpå, att en reformert kan vara domare, och detta t. o. m. i religiösa mål, och i sjelfva hufvudstaden. Hvad medlemmarne af katolska kyrkan angår, hvilka man särskildt i denna fråga framhållit, mindre af verklig öfvertygelse, än såsom ett godt ämne för fördomen och religtonshatet, så hafva dessa ganska litet att vinna af den föreslagna lagförändringen. De flesta i landet vistande katoliker äro antingen medlemmar af utländska beskickningar, hvilkas barn tillhöra det land derifrån föräldrarne äro, eller medlemmar af handtverksklassen, hvilkas barn man sällan ser inträda på den litterära banan, som måste vara första steget till inträde på tjenstemannabanan. Så t. ex. hafva vi ej hört talas om någon i Sverge infödd katolsk studerande vid någotdera af rikets universiteter. Några vådor för samhället af ifrågavarande rättigheters medgifvande åt denna trosbekännelses medlemmar, kan man således ej befara, äfven om man antoge för sanning rygtena om ett katolskt proselytmakeri, hvilket dessutom i vårt land aldrig får någon framgång. Den romerskt-katolska kyrkan tillhör en förfluten tid, synes bra mycket undergräfd i sitt eget hemland och söker förgäfves blåsa nytt hf i afdöda, förmultnande lemmar. Beträffande medlemmarna af den mosaiska trosbekännelsen, hvilka en och annan mauvais sujet äfven velat använda, såsom medel att ockra på nationalfördomar och hat, så bör man erinra derom, att det utan tvifvel vore af ganska stor vinst för ett land, att tillegna sig de utmärkta och stora krafter i både andligt och materiellt hänseende, som finnas ibland dessa trosbekännare. Vi behöfva ej upprepa de vackra vitsord för sedlig och nyttig verksamhet, som judarne ifrån flera länder erhållit; vi Ibehöfva blott kasta en blick omkring oss, för latt finna huru sällan någon jude anklagas för brott emot någon vare sig ordningseller lannan sambhällslag; huru judarne allmänt uppfylla sina förbindelser till staten, alldrig falla Inågon fattigvård till last o. s. v. Ser man Isig omkring i Europa, så finner man märkvärdiga exempel på denna nations rika själsgåfvor. Man träffar nemligen derinom vål tids utmärktaste tonkonstnärer och många stora iltänkare och statsmän. Lägges härtill der stora rörliga förmögenhet, som ligger i deras tlhänder, så måste man i sanning anse der elstats politik bra kortsynt, som af en blint fördom, förnekar sig sjelf gagnet af alla dess -Ikrafter. I vårt land hafva flera judar utmärk -Isig i både juridiska och medicinska studier ilmen en orimlig lagstiftning har förhindrat dem tlatt gagna samhället med dessa studier. Nä dertill kommer, att i Sverige infödde mosal ska trosbekännare icke till antal uppgå högr län till 4 å 300 af mankönet, så synes någr blsamhällsvådor icke vara att af dem befara men tvärtom ganska stora fördelar att hemte På alla dessa grunder, till hvilka ännu mång skulle kunna läggas, anse vi för vår del, a det förstärkta konstitutionsutskottet skulle gör aflganska illa, att afslå det ifrågavarande lagfu: 2, Islaget. Man borde åtminstone lemna det ör pet för nästsammanträdande ständer, att häro: alöfverlägga och besluta. en — — Jenny Lind ämnade enligt underrättels: med gårdagens post den 16 Augusti afres från Förenta Staterna till England. — Efter den vanliga sommarpausen i m rr dr dt fana dan a t