Aftonbladet – 13 augusti 1851, sida 2

manteln al obekantskap med besagde rg Ilvad betyder ordet besluta i SS 56 och 81 Regeringsformen? Det är onekligen något vidunderligt, att aldrig inom vår ståndsrepresentation man kommer till eniga begrepp om grundlagarnes ord; och likväl anbefalla de att tolkningen skall vara xordagrann.. Aldrig hör man i andra länders representativa församlingar dylikt ordrytteri och gräl om stadgandeffå i deras grundlagar. Men här och i synnerhet i våra konstitutionsutskott synes det just blifvit ett vigtigt riksdagskall, att uttyda grundlagarne, icke efter deras anda och ordamening, utan efter en hvars afsigter genom förvrängningar af ordaförståndet. Så finner man nu (se Riksdagen och Konstitutionsutskottets mem. N:o 26) en ledamot i nämnde utskott vilja tolka det i 36 och 81 SS Regeringsformen förekommande ordet besluta ). Enhvar, som läser dessa 8S, finner att hela den långa beskrifningen i 56 S, om sättet huru grundlagsfrågor skola behandlas, vore alldeles öfverflödig, om riksstånden icke hade rätt att anmärka ock ändra hvad utskottet föreslagit. Det är sålunda tydligt, äfvensom af ordets mening i 81 S, att med vbesluta, endast afses det beslut — det definitiva beslutet — hvilket icke får fattas vid samma riksdag, då frågan väckts och-genomgått den förberedande behandlingen, utan hvarom först vid den nästa och då endast med Ja och Nej skall beslutas. — Derom ha ock efter många, till en del verkligen löjliga ordtvister, såväl konstitutionsutskott, talmän och rikstånden slutligen vid månpga riksdagar förklarat sig enige; men ändock finner man saken ännu ifrågasättas, och. det af personer, som likväl synas böra kunna uppfatta meningen af så pass utförliga lagstadganden, som dessa äro. ) 56 lyder: Frägor om förändringar af Stadganden i Grundlagarne varda på följande sätt behandlade : Tillstyrker Konstitutions-utskottet hvad en Riksdagsman hos detsamma i sädant afseende föreslagit, eller utläter sig Utskottet med tilleller afstyrkande ä en at Konungen i lika ändamäl gjord Proposition; varde Utskottets yttrande vid samma Riksdag öfverlemnadt till Riksens Ständer, hvilka vid densamma mä derom kunna öfverlägga; menicke vid densamma besluta. Göras i Riksens Ständers Plena icke nägra anmärkningar emot Konstitutionsutskottets yttrande; hvile detsamma såsom ett Riksens Ständers Utlåtande, hvaröfver först vid nästa Riksdag, och då endast med Ja eller Nej, skall kunna beslutas, och gälle dä föreskriften i 73 Riksdagsordningen. Göras äter i Riksständens Plena emot Utskottets yttrande anmärkningar; blifve de, hvilka hvarje Riksständ särskildt förklarar utgöra. dess gemensamma tankar, till Kopstitutions-utskottet hänvisade. Utskottet äligge dä, att samtliga Riksständens tankar till ett helt utlätande i möjligaste mätto sammanjemka, och, om oförenliga skiljaktigheter finnas, dem -derjemte till samtliga Riksständens behandlande anmäla. Förena sig derefter samtliga Riksständen om ett enahanda utlätande, hvile det till slutligt antagande eller förkastande på tid och sätt, som ofvan föreskrifna äro. Dufre tor Svandas tanKar I Och. samima hjoA lolar sliljoltige f-i av-öfrigas, och samma Ständ sig icke efter de öfriga fogar; varde Konstitutionsutskottet, genom val af Riksständens Plena, till slutlig jemkning förstärkt till ett antal af Tjugu personer af hvarje Ständ; bvilka, genom samfälld omröstning, skiljaktigheterna förena, och det dymedelst fullständigt beredda utlåtande hvile sedan till Riksens Ständers afgörande, som ofvan sagdt är., 81 lyder: Denna Regeringsform samt Rikets öfriga Grundlagar kunna icke ändras eller upphäfvas, utan genom Konungens och alla Riksständens sammanstämmande beslut, Ej må frägor derom uti Ständens Plena väckas, utan anmälas de hos Riksens Ständers vid hvarje Riksdag valda Konstitutions-utskott. Detta utskott, hvars pligt det vara skall att Grundlagarne granska, äger rätt att hos Riksens Ständer föreslå de ändringar deruti, som det anser högst nödiga eller nyttiga och möjliga att verkställa. Riksens Ständer må icke å den Riksdag, då Utskottet någon sådan ändring föreslär, utan först å den nästföljande, derom desluta, Blifva då alla Riksständen om ändringen ense, öfverlemne de Förslaget: derom till Konungen, genom deras Talmän, med begäran, att Konungen ville Sitt bifall dertill gifva. Konungen inhemte hela Statsrädets tankar deröfver, tage sedan Sift beslut och meddele Riksens Ständer ä Rikssalen Sitt samtycke, eller ock de orsaker, för hvilka Han icke samtycker till deras ästundan., LITTERATUR. Statssekreteraren Elis Schröderheims anteckningar till Konung Gustaf III:s historia, jemte brefvexling mellan konungen och honom. Övrebro, N. M: Lindhs boktryckeri, 1851. (Slut fr. gärdagsbl.) at P2 SEE BIE TOR FRISKA dh 0 KR RESAN 4