Aftonbladet – 9 augusti 1851, sida 2

Biskopsvalet i Calmar. Det heter väl i grundlagen att rikets ständer äro svenska folkets representanter. Men att. ick.e ens uti det konservativa presteståndet den: pol itiska opinionen i landsorten alldeles är der2samma som vid riksdagen visar sig på in-l tres sant sätt, om man närmare granskar för-l; hålltaradet med de personer, som erhållit rö-l ster till biskopsvalet i Calmar; och en öfversigt häraf torde derföre förtjena uppmärksamhet såsom tillhörande en af dagens frågor. I Doktor Elfström, en af de äldste inom stiftet. är en man med mycket yttre anseende med både talenter och mycken administrativ skicklighet. Vid 1828—530 årens riksdag skaffade han stiftet ett amorteringslån på 16,666 rdr 32 sk. bko emot ganska billiga vilkor till reparation af? Calmar domkyrka. Men han har derjemte vid de riksdagar han bevistat städse uppträdt såsom ultrakonservativ, Han erhöll vid valet blott 14 röster. Professor Knös deremot, hvilken såsom ledamot i presteståndet understödde act nya lagförslaget, och som ej tillhör stiftet erhöll !9 röster. Doktor Sandberg har såsom riksdagsma? visat sig handla liberålt och samvetsgrant och isynnerhet utmärkt sig för sin omsorg omistor hushållning med allmänna medel: äfvensom han vid 1844—45 årens riksdag såsom moticnär i presteståndet och såsom ledamot Å bevillningsutskottet genomförde sitt vid föregående riksdagen väckta förslag, att halfva skyddsafgiften skulle användas till folkundervisningen. Han hugnades med 28 röster och -3:dje förslagsrummet. En viss skuggrädsla synes dock hafva hindrat honom att deltaga uti reformsällskaperna och att med kraft biträda flera förslag till genomgripande förändringar. Men doktor Säve har tagit verksam del uti de under riksdagarne bildade reformsällskaper äfvensom i sitt stånd understödt den nya skolreformen, nya lagförslaget 10. m. samt i allo dokumenterat sig såsom en ypperlig framåtskri1 a Mad Her ar te barr brenintt erhöll 31 röster och andra förslagsrummet. — Hvad hr statsrådet Genberg angår, så uppkom han första gången såsom riksdägsman 1 November 1847, då han icke långt förut blifvit utnämnd till filosofie professor vid akademien i Lund. Han ingick genast såsom medlem i det reformsällskap, som äfven då vid riksdagens början uppträdde i enahanda syftning som förut, eller att uppgöra förslag till en ny representation, grundad på mer eller mindre all-! männa val. Under de politiska oroligheter, som under riksdagens fortgång skakade dej Europeiska Iinderna, inkallades helt oförmodadt professor Genberg i statsrådet i April! 1848. Anledningarne härtt!l höra ej hit. Un der sim treåriga tjenstetid uti konseljen har; han slutligen tillvägabragt och kontrasignerat: den genomgripande kongl. förordningen af d.! 6 Juli 1849, hvarigenom de gamla gymnasierna blifvit upplösta och införande af den nya elementarskolans undervisningsmethod uti ri-: kets samtlige läroverk anbetalld. Han har! alltså framstätt med sympathier för reformer 1 både i staten och i skolan. Calmar stift och I dess konsistorium hafva också lemnat sin hyll1 ning häråt genom att med 47 röster uppföra 1 honom i första rummet på biskopsförslaget.!1 Många, särdeles inom det konservativa lägret, hafva väl lagt honom till last att han genomi(c ofvannämnde förordning bragt landets skol-j(c väsende i en chaotisk förvirring utan att mäkta t genom en ändamålsenlig skolordning reglera t de nya förhållanden, som skulle uppkomma,s men man bör kanske också icke begära attjv en ung professor, som blott 4 å 5 månaderls deltagit 1 allmänna ärender och är i saknadls af all praktisk erfarenhet, skall genast hanir uppstiger på taburetten, kunna utarbeta en de-!s aljerad skolordning, som löser alla svårighe-q ter och för alla förekommande fall gifver lämpn PENNAN SARAS ARENAN SAN BERN KE SANNA