Aftonbladet – 6 augusti 1851, sida 2

Btskottsbetänk:anden. Konstitutionsutskottets memorial N:o 21 innehåller örslag till voteringspropositioner i anledning af rikståndens olika beslut, röratide deutimemorialen N:ris och 10 afgifna förslag till åtskilliga ändringar i rundlagarne (Representationsförindring). Efter tillkännagifrande att Adeln och Presteständet ill grundlagsenlig behandling vid nästkommande rikslag antagit nämnda, i memorialet N:o 7, framställda örslag, med de uti memorialet N:o 10 dervid gjorda ndringar ; att deremot Borgareständet viidblifvit sin, i anleding af mem. N:o 7 yttrade, gemensamma tanka, nligt hvilken det af hr Brinck reservationsvis framagda förslag till ny vallag, rikssdagsordning och reeringsform borde till slutlig prööfning vid nästa rikslag bordläggas ; och att Bondeständet äfvensäå vidblifvit sitt, vid röfningen af mem. N:o 7 fattaade, beslut, hvarigeom ständet förklarat sin gemeensamma tanka vära, tt det af Bengt Gudmundssorn, riksdagsfallmäktig rän Hallands län, reservationsviis afgifna förslag till y regeringsform och vallag borrde förblifva hvilande ill slutlig pröfning vid nästkommande riksdag, samt rkat att propositioner för omriöstning i förstärkt utkott mätte uppsättas; utläter sig utskottet, att dä ):ne riksständ för sina gemensamma tankar förklarat le tvenne förslag, öfver hvilka omröstning i förstärkt itskott na blifvit äskad, anser Konstitutionsutskottet, med hemtadt stöd af 56 Regeringsformen, sig böra sfterkomma nämnde tvenne rikisstånds föreläggande, och får fördenskull för de stridiiga meningarnes afgörande genom omröstning i försstärkt Konstitutionsutskott till Rikets Ständers godlkännande öfverlemna voteringspropositioner, uppställdea med hänseende dertill, att då i allmänhet kontriapropositionen uti omröstningen öfver hufvudfrågan mäste upptaga den mot utskottets förslag uppställda mening, men uti förevarande fråga tvenne sädane, med hvarandra oförenliga, förekomma, genom särskild omröstning afgöras bör, hvilkendera af dessa skall säsom kontraproposition uti omröstningen om hufvudfrägan ingå. Första voteringspropositionen är alltså, huruvida Borgareständets gemensamma ttanka eller Bondeståndets skall blifva kontrapropositiion; hvarefter kommer att i andra omröstningen afgörras huruvida utskottets förslag (det af Adel och Presster antagna), eller det som vid första voteringen blifviit antaget till kontraproposition, kommer att hvila till grundlagsenligt afgörande vid nästa riksdag. Reservanter äro: biskop Hallström, med hvilken prosten Ljungdahl instämt, hr Nils Tersmeden, professor Lindgren, domprosten Reuterdahl och doktor Broman. Statsutskottets utlätande N:o 283, i anledning af väckt fräga om afskrifning och restitution af anmärkningsmedel m. m., ädömde förre regementsskrifvaren, fältkamreraren P. A. Arell, afstyrker säväl afskrifningen som restitutionen. Memorial N:o 284 tillkännasgifver, att tre stånd bifallit utlätandet N:o 241, amgäende nedsättning i krigsmanshusafgiften; samt Memorial N:o 285 likaså att tre ständ bifallit N:o 242, angäende Wisby hospitalsmedel. I utlätandet N:o 286, angående det rotehällarne inom Norrbottens län tillkommande belopp utaf 1830 med 1846 ärs rote-frihets afgift för nya hemman inom samma län, hemställes, attt Rikets Ständer mätte bifalla, att .hvad som frän octh med är 1830, i egenskap af rotefrihetsbeyillning eller rotefrihetsafgift utaf nyhemmanen inom Norrbettems län, för tiden intill 1846 års slut infistit i nämnde läns ränteri, mä, efter afdrag af hvad häraf för rotehållarnes räkning redan utbekommits eller, efter landskontorets utredning, befinnes derifrän böra afgå, utaf riksgäldskontoret i förut stadgad ordning utbetals. I utlätandet N:o 287, i anvedning af Kongl. Maj:ts proposition om restitution af bevillning. för den utaf konungariket Norges bidrag till. konvoykassan utgäende aflöning, tillstsrkes att bifalla propositionen angående restitution till vederbösrande embetsoch tjenstemän eller deras rättsinnelhafvare af hvåd, säsom bevillning för de från konvoylkassar uppburna aflöningar, traktamenten och pensioner m: m. blifvit från och med är 1836 intill närvarande tid, erlågdt utötver samma bevillnings författningsenliga belopp för svenska statsyerkets, jemlikt ofvanuppgifna beräk.