Aftonbladet – 5 augusti 1851, sida 2

varda inom behörig tid, genom vederbörande, reqvirerade. (Bore). — Kommenderingarne på förestående höstexpeditioner med fregatten Eugenie och korvetten Lagerbjelke äro följande: På fregatten Eugenie: chef: kommendörkapten Virgin; sekond: kaptenlöjtnant J. B. Kleman; med kommenderade officerare: premierlöjtnanterne Träsärdh,Sundin, Cronstedt och Skogman, sekundlöjtnanterne Fries, N. A. Fischerström och Theorell; till exercis: sekundlöjtnanterne O. Rahm och C. A. Falkenberg; extra kadetter: ynglingarne C. Cederström, Molander, Rundqvist och Petre. För öfrigt apptager besättningslistan: 4 styrmän, 8 konstaplar, ; skeppare, 1 marinunderofficer, 3 läkare, 1 prest, 1 förvaltare, 4 timmermän, 1 segelsömmare, 1 tunnbindare, 1 smed, 1 trumslagare, 24 marinsoldater, 36 matroser och jungmän, 40 artillerister och 181 andre bätsmän samt 12 skeppsgossar. Summa 340 man. På korvetten Lagerbjelke äro kommenderade: chef: xapten C. Engelhart; sekond: kaptenlöjtnant Lagerstråle; medkommenderad officer: premierlöjtnant Adtersparre; till exercis: sekundlöjtnanterne O. E. Wollin, O. Lagerberg, G. O. Härdh, A. F. Rahmn, A. R. F. Sydow, L. J. Cronstrand, J. F. Thorssell och G. N. Bratt. (Naj.) — Neptuniorden firade sistl. söndag sin 53:e sommarhögtidsdag, på Östanä, dit ägaren lagman Boström inbjudit orden. Utfarten skedde med ängfarryget Gustaf Wasa, för tillfället rikt prydt med flagzor och vimplar. Middagsmältiden var arrangerad i 2n skuggrik och herrlig all i trädgården. Återfärden skedde kl. 7. En insamling för nödställda sjömän samt deras enkor och barn blef innan sällskapets ätskiljande gjord. Branden på angfartyget Gottland. Befälhafvaren på ångfartyget Gottland har begärt rum för nedanstående förklaring, hvilken visar, att såväl innevånarne som borgmästaren i Kalmar, vid olyckshändelsen gjort allt hvad de kunnat för att bidraga till släckningen och bergningen. Till Redaktionen af Aftonbladet! Med anledning af den artikel, som influtit i gårdagens Aftonblad om branden ombord på ängfartvzet Gottland, anser undertecknad för en kär pligt erkänna, att utan den verksamma hjelp som lemnades i synnerhet af den bättre delen af Kalmar stads innevänare vid eldsläckningen; hade fartyget troligen oedbrunnit till vattenlinien. Hos frivilliga brandkärn isynnerhet stannar undertecknad i evig förbindelse för den hjelp den lemnat, säväl vid släckningen som vid fartygets länspumpning, äfvensom kl. 2 på morgonen den 3 dennes, då man vid fartygets tilltänkta afgäng af änga missleddes tro, att eld äter utbrutit. Vid sistnämnde tillfälle voro tillförordnade borgmästaren, brandehefen, chefen för sprutan N:o 2 äfvensom flera andra närvarande. Tvifvelsutan förena sig alla passagerarne med mig uti ett hjertligt tack till invänarne i Kalmar för visad hjelp, äfvensom för den gästfrihet, med hvilken de i privata hus blefvo herbergerade och bespisade. Stockholm den 5 Augusti 1851. — J. A. Forsström. Befälhafvare ä ängf. Gottland. — De med sednaste posterna ingångna underrättelserna om solförmörkelsen den 28 Juli innehålla en mängd iakttagelser, som det skulle blifva alltför vidlyftigt att anföra omständligt; i synnerhet som de flesta beskrifva samma slags fenomener, -hvaribland en mer eller mindre molnbetäckt himmel var det rest allmänna. Dessutom känner man ännu icke, med ett enda undantag, några observationer af de egentliga astronomerna; sådana äro likväl sannolikt att snart förvänta, och blifva då utan tvifvel intressanta nog för ett mera fullständigt meddelande. I afvaktan derpå må följande korta sammandrag, dels ur bref, dels ur tidningar, anföras, från 16 vidt skiljda orter: Paris. Förmörkelsen börjades kl. 2 och 20 minuter, vid klar luft och 33, 7 värme efter Celsii thermometer. Den observerades pä observatoriet af m:r Babinet, med ett stort teleskop; tillika begagnades en särskild apparat, som koncentrerade solens bild på en avit marmorskifva, hvarifrån den uppfångades förstorad, på en annan, medelst ett slags solarmikroskop, så att man mycket noga kunde betrakta alla särskildheterna af fenomenet. Man säg mänkantens ojemnheter och fyra af dess högsta berg ganska tydligt i början; men när mänen hunnit längre in på solskifvan, blefvo de bortskymda genom en mellankommande ljus sky, När förmörkelsen nätt sin höjd, kl. 3 och 32 m., var luften äter ren och skymningen af sjelfva förmörkelsen kunde nu märkas; thermometern hade dä fallit till 279 2. Kl. 4 och 30 m. var förmörkelsen slutad. Brissel. Början kl. 2, 27 m. 25 s.; slutet kl. 4, 36 m. 30 s. ; observationen gjord på observatoriet. Tunna moln försvärade iakttagelsen och hindrade att uppskatta förmörkelsens inverkan på ljusförminskningen. Thermometern föll; huru mycket är ej angifvet. Östersjön mellan Petersburg och Stettin, vid 569 3 Nordlig Bredd och 17? 13 Östlig Längd, ombord på ryska postängfartyget Wiadimir. Luften fullkomtigt klar. Förmörkelsen börjades kl. 3 och 24 min. (medeltid), blef total kl. 4; 22 m. 30 s, Månen visade sig nu svart, med en kantig, blekgul rand och betäckte solen fullkomligt, så att oräkneliga stjernor framtindrade på firmamentet. Skeppet var dä på 56? 1! N. B. och 17? 1I Ö. L. De lindrigt krusade hafsvågorna hade en högst sällsam färg, äskädarnes ansigten tycktes gräbleka. Efter 3 m. 30 s, förlopp framljungade en solblixt från månens motsatta sida, och med detsamma försvunno stjernorna lika ögonblickligt som de förut framträdt. Kl. 5; 23 m. var förmörkelsen slut; skeppet befanns dä vid 552 48 30 N. B. och 169 49 Ö. L. Skeppets kurs under de två förmörkelsetimmarne var SVtV. efter kompassen. Thermometern vid förmörkelsens början 14, under totala förmörkelsen 12, vid slutet 139. Norr om Helsingborg, vid Bergagården. Början kl. 2, 58 m. 60 s. (efter en i Köpenhamn ställd kronometer). Strömoln. Svalorna höllo sig nära jorden; men i mån som förmörkelsen framskred blefvo de stilla, likasom hela den öfriga djurverlden, och dufvorna begäfvo sig in i dufslaget. Hästar, hundar, kattor, gäss, ankor och höns, som man hade tillfälle att hetrakta, stadnade alldeles orörliga. När förmörkelsen blef total, visade.sig stora planeter och fixstjernor. Då sista ljusblicken af solen försvann i dess öfra venstra rand, omgafs mänen af ett rent hvitt, norrskenslikt skimmer, strålande i radiernas riktning. Samtidigt härmed sägs i den diametralt motsatta mänpunkten en-starkt lysande röd prick, som, mäten med astro-l EERO ARN TREE VASST VTA KE SE