Aftonbladet – 31 juli 1851, sida 2

Faustin, att deras resp. principaler skulle sel on krigsförklaring i hans anfall på Dominica; ikväl anföll han och tilibakaslogs, som beant är. Hurnvida de ifrågavarande makterna imna gifva eftertryck åt sina sändebuds hotelser var icke kändt, eller om negerkejsarens nuvarande återhållsamhet är en följd af den lexa, han fick vid första anfallet. Bref angående kejsar Napoleon. En preussisk general, vid namn 2Iuffling, har nyligen utgifvit sina minnen, hvilka bland annat innehålla tre märkliga bref till honom från general Gneisenau, som vid den tid, då brefven skrefvos, nemligen år 1815, var chef för marskalk Blichers generalstab. Dessa bref, som vickt mycket uppseende i synnerhet i Frankrike , lyda i svensk öfversättning sålunda: N:o 1. Bonaparte har blifvit förklarad i akt genom de allierade makternas förklaring; hertigen af Wellington skall måhända (i följd af parlamentariska konsiderationer) draga i betänkande att verkställa makternas dom. Var god och led underhandlingen härom på det sätt, att Bonaparte öfverlemnar till oss, för att afdagatagas. Rättvisan vill det och urslage mefattas i förklaringen af den 13 Mars. Endas. P! kan vära den 16 och 18 dödade och stym pade soldaters blod hämnas. Compicgne den 27 Juni 1815. Von Gneisenau.r N:o 2. Fältmarskalken beder mig än ytterligare anmoda eders excellens att till hertigen af Wellington förklara, att fältmarskalken ämnat afrätta Bonaparte på samma ställe som hertigen af Enghien blef skjuten; att han af eftergifvenhet för hertigens önskan icke skall gifva ordres om exekutionen, men att hertigen får bära ansvaret för att den icke skett. Mig tyckes att engelsmännen skola komma i förlägenhet i afseende på Bonapartes utlemnande (extradition) ät Frankrikes regering. Var derföre god och led underhandlingaen härom till det bästa. Senlis den 2? Juni. N. von Gneisenau., N:o 3. Om hertigen af Wellington förklarar sig emot Bonapartes afdagatagande, tänker och handla han säsom en verklig engelsman. Storbritannien ä icke skyldig någon dödlig så mycken erkänsla son denne brottling, ty det är just de händelser, hvilk han ästadkommit, som i så hög grad höjt England storhet, välstånd och lycka. Engelsmännen äro nu sjelfva verket hafvets herrar och hafva icke att frukt: någon täflan hvarken i makt eller i afseende pi verldshandeln. Så är ej med oss andra, preussare Vi hafva blifvit utarmade genom honom. Vär ade kan aldrig mera resa sig ..... Emedlertid, får gå !Efter som man vill prunka med teatraliskt ädelmod så skall jag icke sätta mig deremot. Det sker a högaktning för hertigen och... af svaghet. Senlis den 29 Juni 1815. Grefve von Gneisenau.r