Aftonbladet – 30 juli 1851, sida 3

och en ko sällan öfver 1o är. Riksdagen Plena i Riksständen. Den 29 Juli. Hos PRESTESTÄNDET antogs i gär en inbjud ning från Ridderskapet och Adeln till biträdande a dess beslut i fråga om inskränkning i rättigheten at idka handel på landet. Statsoch Bankoutskottens utlåtende angäende förändrad beräkning af resekost nadsersättning och dagtraktamente för rikets ständers revisorer blef äterremitteradt i den syftning att skjutsersättningen skulle få beräknas efter 3 hästar, i stället för 2, som utskottet föreslagit; med den föreslagna bestämmelsen af dagtraktamentet till fyra rdr va man nöjd. Beslutet om äterremissen fattades genom votering med 24 röster mot 16, efter en diskussion, hvarunder prosten Almqvist talade om hvad hrr revi sorers värdighet fordrade, och biskop Heurlin om det betänkliga för en äldre man, att i December äka i bondvagn — det enda sätt hvarpå färden efter två hästar den ärstiden kunde gå för sig. Lektor Wallman deremot mente att revisorernas värdighet bestode deri att de nitiskt uppfyllde sitt kall, och att de kunde inbespara endel af skjutskostnaden genom att fär. das på ängbåt. I diskussionen deltogo för öfrigt hr Reuterdahl, A. Nordström, Lindberg, Melen, Säve och Lundblad. Utskottsutlätandet angäende roteringen i Jemtland bifölls, nästan utan anmärkning. Vice talmannen hade, vid redogörelsen för talmanskonferensens öfverläggning om tiden för riksdagens afslutande, exempelvis nämt detta betänkande såsom ett af dem, hvilkas återremiss skulle föranleda uppskof. Statsoch Ekonomiutskottens utlätanden MM 23—34 (rubricerade i A. B. för sistl. fredag) biföllos, äfvensom Bankoutskottets Mm 66 och 67 samt Lagutskottets M 37 och 38 (se lördagsbladet). Statsutskottets utlåtande 4 258, angäende hospitalernas förbättring och underhåll bifölls. Emot förslaget om utvidgande af hospitalsinrättningen i Upsala till emottagande af sinnessjuke från Stockholm, framställde professor Wahlberg ätskilliga betänkligheter, men hvilka doktor Gumelius resonerade bort. Den af samma utskott föreslagna bestämmelsen af stora och lilla kreditivets belopp godkändes; men utlätandet 4 260, vidhällande utskottets förslag till svar på kongl. propositionen om indragning till statsverket af vissa arrenden utaf statens egendomar, afslogs i enlighet med ständets förra beslut i ämnet. Uti BORGARESTÅNDETS gärdagsplenum väckte hr Billström motion, att, alldenstund nu 3 mänader förflutit sedan beslut fattades rörande decharge för statsråderna, utan att Expeditionsutskottet inkommit med skrifvelse derom och på det att den om dechargen handlande i riksdagsbestutet ej mätte under riksdagens yttersta tid och dä göromälen hopa sig, företagas, Ständet ville för sin del ålägga utskottat att inom en viss tid dermed inkomma. Hr PetrÅ anmärkte, att i talmanskonferensen ledamöter af adel, prester och bönder förklarat frågan förfallen och att Rikets Ständer hade genom sin stora nämnd gifvet chefen för krigsdepartementet det mest. ampla förtroendevotum, hvadan det mähända skulle synas olämpligt att förklara en sädan chef sakna förtroende och ett särskildt memorial behöfligt. Dessutom tillkännagaf hr Petr, att enligt hvad man af sista talmanskonferensen kunnat inhemta, riksdagen kommer att slutas omkring den 20 å 25 Augusti, hvadan man säledes ej har att frukta någon Kongl. proposition eller motion från enskild riksdagsman. Sedan äfven hrr Lagergren, Ekenman och Gezelius jttratsig, blef på begäran af den förstnämnde hr Billströms motion bordlagd. Nägra skrifvelser från Expeditionsutskottet rörande vissa delar af statsregleringen föranledde den änmärkning af hr Wern, att alla hufvudtitlarne borde på en gäng afgå och ej en eller nägra i sender,som ou sker. Skrifvelserna äterremitterades, hvarefter Bevillnings-, Lagoch Ekonomi-utskottens utlåtande AM 3, angäende vilkoren för tillverkning och försäljning af bränvin upptogs till behandling. Med undantag af 4 1 och 8, som afslogos med bibehällande af den gamla redaktionen, bifölls det öfriga af utlätandet, efter nägra anmärkningar och en liten debatt om fabrikseller husbehofsbränningens företräde. Nägra smärre betänkanden afgjordes äfven. Hos BONDESTANDET förevar bevillningslagoch ekonomiutskottens förnyade betänkanda N:o 3, angående tillverkning och försäljning af bränvin. Diskussionen härom blef äter ganska vidlyftig, ehuru man var temligen ense om förkastelse af utskottens förslag i 28 , rörande nedsättning i beskattningen för alla ängbrännerier till likhet med 4:de klassens, och om antagande af hr grefve Gyldenstolpes vid samma gjorda reservation, åsyftamde bibehällande af beskattningen för 5:te klassens redskap med änga, oförändrad. Af.denna mening voro Ola Månsson, som fruktade att, med antagande af utskottets förslag, all redskap i 3 och 4 klasserne hädanefter komme att konstrueras efter den föreslagna 6:te, hvarigenom tillverkningen skulle vinna en oerhörd utsträckning och alla till ändamälet brukbara rudimaterier ätgå till brännvin. Uhr betygade grefve Gyldenstolpe sin tacksamhet för dess förslag, och I kallade grefve af Ugglas, hvilken va