Aftonbladet – 30 juli 1851, sida 2

ke; polisoch militärmakt, utbredd såsom ett tätt nät öfver länderna, det argaste trycktvång, den fermaste expedition af ransakning och: exekution af politiska motståndare, allt detta: kan icke, såsom framtiden torde visa, upprätthälla lugnet i Italien och Tyskland, eller — efter hvad Tiden sjelf påstår — hindra den! röda propagandan att utbreda sig. Är det icke då en blindhet, ett oförstånd utan gräns, att fördöma de enda medel, som visat sig verksamma emot det onda och förorda dem, som visat sig overksamma eller rent af befordrande detsamma? Är icke detta fanatism, så veta vi ej; så vida det ej är något sämre, så vida det ej är endast det blinda, egoistiska vidhållandet vid hvad man kallar sina rättigheter, utan afseende på om samhället deraf skakas i sina fogningar, uppröres i sin innersta grund. Ett ord blott ännu. Augsb. Allg. Zeitung har meddelat en korrespondens, ertappad hos en skräddaregesäll i Köln, hvari en del af det röda partiets i Tyskland handlingar och afsigter afslöjas. Det upplyses deraf, att en schism inträdt mellan de i London samlade ledarne af den revolutionära propagandan, hvilken föranledt en epuration af 4 de vildaste medlemmarne utaf kommitteen, med hvilka Ledru Rollin, Struve, Mazzini m. fl. icke ville hafva någon gemenskap. Dessa fyra hafva nu med förbittring uppträdt emot de öfriga och velat bilda en egen centralkommitte i Köln. Till den ändan hafva de sökt sprida de galnaste och gudlösaste manifester kring Tyskland, i hvilka således den för öfrigt utan tvifvel nog radikala Londonerkommitteen icke eger den ringaste del, eftersom den just utskjutit dess bekännare ifrån sig. Hvad hafva nu dessa galna manifester uträttat? Hafva de vunnit någon sådan sympathi bland folket, att de kunna anses farliga? Tiden berättar sjelf härom rätt naift, att kommitteen klagar öfver pbrist på enighet och energi samt på pengar,. Vi skulle kunna tillägga, att den äfven klagat öfver den likgiltighet och de bristande sympatier för sina sträfvanden, som den funnit i Tyskland. Hela Tidens manöver, att framhålla nyssnämnde Kölner-kommittes manifester såsom uttryck af demokraternas och alla liberales äsigter i alla länder, för att dermed varna svenska borgareståndet och dess vänner,, är alltså antingen öfvermåttan enfaldigt eller ganska oärligt, likasom de konklusioner Tiden dragit af den revolutionära stämningen i Europa, i afseende å våra svenska politiska förhållanden, äro förvända och snarare skola, om de sättas i verket, leda till motsatsen af hvad Tiden synes önska, eller just till extravaganser af det slag som Tiden omtalat. Den säsom utgifvare af aflidne Lördagsposten i Hjo bekante hr Carl Johan Warell har hos red. af Aftonbladet anhällit om plats för en artikel, kallad: Resan till Californien, sann händelse, deri herr W., efter nägra reflexioner öfver sin lefnad och de vidrigheter, för hvilka han varit utsatt, berättar följande tilldragelse, hvilken, om den konstateras och icke är blott produkten af en drömrik fantasi, utan tvifvel är af stor märkvärdighet. Berättelsen lyder sålunda: sJag hade bundit ett fisknät, och beslöt att, i stället för vanliga sänken af näfver med ifylld sten, begagna trissor af bränd lera. Tredje söndagen före Pingst, den 18 Maj nästlidne, föll det mig in att göra dessa färdiga. Jag nedgick till den intill belägna sjön, upphemtade ur en af vågorna gjord inskärving uti sjöbanken den eftersökta materien, förfärdigade trissorna och lät dem torka i solen. Efter torkningen visade de en mängd guldlika prickar, som fästade min uppmärksamhet; men jag ville ej derom fälla nägot bestämdt omdöme förr än jag haft dem i elden. Bränningen blef några veckor försummad, emedan jag räkade vara nog litet påpasslig vid ugnens eldning; men i veckan näst före Pingst gick den för sig. Jag blef då mer än mycket både glad och förvänad öfver att se de guldlika prickarne alldeles oförändrade, och detta oaktadt leran på nägra af trissorna nästan börjat smälta. Jag var då viss att de glim: mande punkterna voro af ädlare halt; och min förnöjelse var öfver all beskrifning. Vid sednare anställde undersökningar itrakten, och vaskning af samma jordarter har jag på egorne till ej blott min fädernegärd Kylfvanäs, utan äfven granngärdarne Kulebäck och Sanna i Ransbergs socken af Skaraborgs län, upptäckt betydliga tillgångar af guldsand med guldlera, och icke blott detta, utan äfvenl anledningar till platina m. m. och, ifrån att vara utfattig och blottad på allt, anser jag mig nu irättmätig besittning af en förmögonhet, som om allt blir rätt handladt, synes vara större än jag ens vägar beräkna efter vanlig scala. Hr Warell tillägger: Med anledning af denna lyckliga upptäckt, den jag ansett mig skyldig att offentliggöra, vill jag äfven tillkännagifva, att jag med nästa års början eller värlid, och kanske äfven förr, d. v. s. i år, derest hänlelserna o.h menniskorna nägot gynnna mig, tänker göra mitt fynd tillgängligt för en större allmänhet, så framt nemligen icke Konungen, hos hvilken det inmäles, anser det böra inlösas för statens räkning. Jag skall vidare härom gifva tillkänna, i förmodan utt man ej äter gör staten till egare af en förmösenhet, som efter vanligheten i slika fall, då endast comme nägra få till godo, utan att i det hela bereda let allmänna den vinst, som ätminstone här är möjgah borde vara gifvens. Kylfvanäs den 20 Juli 851. Utskottsbetänkanden. Konstitutionsutskottets mem. JM 12 innehäller fölande förslag till ändringar i 53 och 70 4 Reger.ormen samt 31 Riksd.ordningen angående åtskilliga 3evillningsutskottets äligganden: