Aftonbladet – 26 juli 1851, sida 3

förut. Riksdagen Plena i Riksstånden. RIDD. och ADELN hade i går afton plenum, de vid friherre A. S. Hermelin, i anledning af Ekonq miutskottets utlåtande JM 114, väckte ny motion o! ej framställning till Kongl. Maj:t, det han mätte fö rlordna en eller nägra personer att ärligen intill näs Iriksdag besöka ett visst antal skolor, för att inspekter -Idem och framställa förslag till förbättringar; föro; dande motionären företrädesvis grefve Thorsten Rv I denskölds skolmetkod, Statsutskottets törslag, under 22 261, till voterings Ipropositioner i förstärkt Statsutskott, godkändes. I Konstitutionsutskottets betänkande JM 11, tillsty kande val af ordförande i utskotten c., föranledd Jhr Printzensköld att yttra sig. Med hemsk siarerös förklarade han att förändringen blott skulle leda ti partier, oro, split, oreda och chikaner mot vissa per soner eller vissa stånd. Han slutade med önsknin gen, att Ridd. och Adeln, säsom rikets första ständ också mätte bibehälla den plats, det förut med rätt innehaft, och begärde att ständet måtte såsom ge mensam tanka förklara, att förslaget är hvarken nö digt eller nyttigt. fräga om befrielse frän Öresundska tullen yttrade sig friherre Palmstjerna och grefve Gyldenstolpe fö antagande af Utskottets förslag, med uteslutande a hvad som angick tullens aflösning. Friherre Ceder. ström ville deremot, att ständet skulle antaga hi Winges reservation, Friherre Palmstjernas mening segrade. I dag på förmiddagen tillkännagaf hr landtmar. skalken, att frih. Äkerhjelm, hr af Puke och hr Lef. rån afsagt sig sina befattningar inom förstärkta Stats utskottet, efter hvilka vid början af nästa plenum nytt val kommer att anställas, — Statsutskottets utlätande 47 281, innehållande förslag till voteringsproposition, i anledning af ständens olika beslut rörande rotevakans-afgiften för de Halländska utsockne frälsehemmanen, godkändes. Derefter företogs paragrafsvis sammansatta Bevillnings-, Lagoch Ekonomiutskottets utlåtande J4 3, i anledning af gjorda äterremisser af N:o 1, rörande rättigheten och vilkoren m. m. för bränvinstillverkningen i riket. Öfver den 28 , i hvilken Utskottet, med frångående af sitt förra förslag, au tillstyrker sammanförande, till en gemensam klass, af alla ångapparater för tillverkning af bränvin, samt äsättande af en lika beskattning för desamma, uppkom en längre diskussion, i hvilken isynnerhet grefve af Ugglas med ifver yttrade sig för bifall till detta förslag, hvaremot grefve Gyldenstolpe förordade det förslag, han i sin reservation inom utskottet afgifvit; härom förenade sig grefve Horn. Yrih. Stjernstedt begärde vidhällande af Ridd. och Adelns en gäng i denna fråga fattade beslut, nemligen att bibehälla nu gällande stadgande. Sedan votering blifvit anställd om voteringsproposition och frih. Stjernstedts förslag dertill blifvit antaget, skred man till hufvudvoteringen, genom hvilken Utskottets förslag bifölls med 25 röster emot 16. PRESTESTANDET biföll i dag Lag-utskottets hemställan om utfärdandet af en författning ang. rätta orten för lysning till äktenskap. Vid Statsutskottets utlåtande N:o 281 förklarade ståndet sig vidblifva sitt beslut och antog det af utsk. framställda förslag till voteringsproposition. Konstitutionsutskottets förslag till ändring i 39 4 Riksdagsordningen, angäende val af ordförande i utskotten, framkallade yttranden af biskop Hallström, doktorerna Säve, Sandberg och Gumelius, professor Carlsson, prosten Almqvist och lektor Söderberg, som voro för förslagets antagande, samt lektor Wallman, loktor Björkman, prostarne Ljungdahl, Söderberg, Lundblad och Arosenius, professorerna Reuterdahl och Lindgren, hvilka uppträdde deremot. Biskop Heurin ville antaga det med förbehäll att valen blefve inskränkta till ledamöter af Ridd. och Adeln. Genom votering, som utföll med 12 ja mot 29 nej, förklavades förändringen hvarken nödig eller nytfig. Ekonomiutskottets tillstyrkande, uti betänkandet N:o 120, af en underd, skrifvelse ang. sundska tullen bifölls med en af biskop Heurlin föreslagen förändring redaktionen. På hemställan af biskop Holmström, som förde orlet, sökte prosten Arosenius att sammanjemka stänlets beslut med Beyillnings-, Lagoch Ekonomiitskottens utlåtande i anledning af anmärkningarna id bränvinsbetänkandet. Doktor Sandberg uttalade eservationsvis nägra fromma önskningar i bränvinsigan, med anledning af utskottens yttrande öfver ans i detta ämne afgiina motion. Konstitutionsutskottets uti memorialerna 12—17 ramställda förslag till grundlagsändringar antogos ill grundlagsenlig behandling vid nästa riksdag. Vid N:o 14 anmälde likväl doktor Reuterdahl att han ej rädt utskottets mening, och bad att få göra denna örklaring för alt icke anses genom sitt stillatigande va bifallit förslaget; han hade för öfrigt ingenting mot att det finge hvila. Prosten Ljungdahl, professor sindgren och lektor Wallman instämde häri. Enavanda förklaring afgafs af biskop Hallström, prostare Tellbom, Arosenius och Söderberg samt doktor ötenhammar vid memorialet N:o 17. Den sistnämde nente, att den deri föreslagna förändringen skulle öka egeringens förlägenhet och ge anledning till klander, tan motsvarande nytta. Hos BORGARESTÄNDET förekom i gårdagens lenum Statsutskottets afstyrkande utlåtande J4 255, anledning af väckt motion om årligt arfvode åt ex-Å. editionssekreteraren Richert. På grund af de uti mo-, ionen anförda skäl önskade hr Lagergren äterremiss ör bifall. Härom förenade sig största delen af ständets edamöter, hvarefter och sedan äfven hr Brinck yttrat g för äterremiss, hr Petrå begärde ordet och om1 örmälde sättet hvarpå denna motion säväl inom Statstskottet, som i de två första stånden, blifvit upptaen och behandlad, nemligen med största bitterhet ch partihat, som dock borde varit fjerran, helst. fra. an gäller en af landets utmärktaste rättslärde ochd m det allmänna högst förtjent medborgare. Sedanl!a tHätandet enhälliot blifvit Storan tta, 14 — I VV RN VV