ommit till den konklusion att något afseende 1leke orde fästas på motionärens framställningar. Bättre ade varit att göra som ständerna i den gamla riksagsvisan; de hade slagit ihop alla motionerna i en inta och skrifvit deruppå: Ers majestät, var nädig och jelp oss härifrå! Man hade kunnat med så mycket örre tillförsigt sålunda förfara, som i Kongl. Maj:ts onselj sitter en man, hvilken man vet ifrar för den successiva utvecklingen af våra försvarskrafters ordande i qvantitativt förhällande till rikets behof och llgängar,. Biskop Heurlin hade hört så mycket oras i denna sak, att han ej velat spilla mera tid erpä. Utskottens resonnemang bevisade nog de Stjernvärdska förslagens förkastlighet. Att de i nägot fall unna förtjena uppmärksamhet medgaf hr biskopen; nen han undrade hvad det skulle vara för ett förslag, f sådan omfattning som dessa, som icke skulle inneålla nägot begrundansvärdt. Han ville i det afsendet påminna om ett ordspråk, ehuru det härvidlag äl icke vore tillämpligt — nemligen att en blind öna ocksä hittar ett korn. Fjerde hufvudtitelns kande sedan 1810 (hvarom prosten Setterblad talat) örklarade hr biskopen derigenom att ätskilliga börlor blifvit dit öfverflyttade frän rustoch rotehällare. Jan afstyrkte på det högsta allt kommitte-väsende. an skrifvelse i ämnet ansåg han alldeles öfverflödig; vågot annat läge i botten af förslaget derom, och det nedförde en ebehaglig känsla att höra bestyrkande! leraf. Lektor Wallman betygade, att utskottet egnat n sorgfällig granskning ät förevarande ärende; det ade dervid varit vägledt af tvenne erfarna militärer. Der fanns ingen inom utskottet, som ieke gjort rätt visa ät hr Stjernsvärds förtjenster; tal. för sim del sillade flera detaljer af hans förslag. Utskotten hade visserligen icke kunnat med sakkännedom yttra sig öfver dessa detaljer och de vidlyftiga kalkylerna; men i afseende på grunderna hade det, som tal. trodde, tillräckligt motiverat sitt omdöme. Professor Lindxren uppträdde, ej så mycket för att instämma i utskot:.ets utlätande, som för att protestera mot reservationerna och främst hr Petrås. Vid begagnandet af den frihet representanten hade att yttra sig borde kunna väntas nägon hofsamhet och moderation. Ref, uppfattade icke apostrofen fullkomligt; han hörde blott att ordet smutskastning, förekom i slutperioden. Doktor Sandberg reserverade sig emot utfall emot reservanter som ej vore här och säledes icke kunde försvara sig. Prosten Setterblad stod fast vid sina jemförelser öfver landtförsvarets kostnad nu mot förr. Doktor Säve anmärkte, att man icke svarat på yrkandet om en underd. skrifvelse, och anförde mot den värde talare, som tilltrott sig indicera motiverna hos dem, hvilka begärt återremiss eller afgifvandet af en underd. hemställan, som skulle nägonting ligga derunder, att han icke hade rättighet dertill; hr doktorn kunde ej gilla att något sådant komme ur en mun, från hvilken man ej var van att höra slikt. Biskop Heurlin förklarade att han icke velat indicera andras motiver; han hade blott velat säga, att då meningen ej kunde vara att få hr Stjernsvärds förslager bifallna, mätte man ha äsyftat något annat. — På derefter framställd proposition blef utskottens afstyrkande betänkande bifallet. PRESTESTANDET afslöt i lördagens eftermiddagsplenum sin granskning af Ekonomiutskottets betänkande angående folkundervisningen. Den i 11:e punkten föreslagna underd. hemställan om en bestämdare föreskrift i afseende på skollärare-befattnings förening med klockaretjenst, afslogs med 27 röster mot 7. Betänkandets öfriga delar biföllos. Samma utskotts hemställan om tillfälles beredande för de klassiska språkens läsning uti elementarläroverken bifölls med 26 röster mot 5, efter en bevekande framställning af biskop Heurlin om afscende på ,de gamlas önskan, och sedan äfven professor Carlson talat för saken, hvaremot doktor Säve och prosten Söderberg afstyrkte skrifvelsen, hvilken af den sednare ansägs öfverflödig, enär det af utskottet åsyftade förfogandet kunde vidtagas Rikets Ständers hemställan förutan. Dagens öfverläggningar voro ganska grundliga men föga intressanta; ett par debatter i de föregående dagarnas plena hade varit så mycket lifligare. Vi resumera dem här nedan. PRESTESTÅNDET antog till grundlagsenlig behandling det af konstitutionsutskottet uti utlätandet N:o 10 sammanjemkade representationsförslag, Nägra ledamöter önskade likväl på grund af den grundlagsvidriga behandling, som ärendet i utskottet rönt, äter-l remiss, men vid votering blef det hvilande med 291: röster emot 13. Nägra till det mesta afstyrkte betänkanden från! statsutskottet N:ris 230—255 blefvo dels bifallne dels! lagde till handlingarne. Af dessa äterremitterades likväl N:o 245 som afstyrker en personel löneförhöjning åt bibliothekarien vid Linköpings gymnasium. Hos BORGARESTANDET förekom Bevillningsutskottets betänkande AM 15, rörande jemkningar i fråga om den allmänna bevillningen samt föreskrifterna för deras tillämpning. De flesta puakterna biföllos, vid några lät ständet det bero eller lade dem till handlingarne. Hr Hallings förslag vid 10 , om nedsättning af minimiafgiften för handtverkare i städerna (se Bev.utskottets bet. AA? 4) antogs, äfvensom förändringen vid 11 . Hr Halling yrkade, likasom ock hrr Falhem, Bahrman, Ekelund, Ek, Bergman och Petrå, att arbetsfolk mätte befrias från bevillning. Hr Gräå önskade att bäde gesäller och arbetsfolk härifrån befriades, en åsigt, som delades af hrr Gustafsson, Winge och Rudling. Hr Muren ansåg det ej så angeläget att ifrägavarande afgift afskaffades, allrahelst som man hittills velat läta representationsrätt bero af bevillnings erläggande. Genom omröstningar blef slutligen med 21 röster mot 20 arbetsfolk befriadt frän afgiften, och för gesäller, som hos mästare arbeta, nedsattes den till 1 rdr, Afgiften, af utländningar för idkande af handel ilandetnedsattes, på hr Brodins förslag, från 75 till 50 rdr för de tre TI första månaderna och, på hr Muråns, till 25 rår för hvarje följande månad. 16 om aktiebolag, bibehölls oförändrad, enligt hemställan af hrr Bergman, Mcechel, Muren och Wern, Angående 35, beslöts ait bevillning å aktiebolag å skulle beräknas endast för den behållning, som öfverstiger 5 procent. 4S 42, 137, 88, 89, 92 och 119 afslogos äfvenså 144 och 145, vid hvilka sednare beslöts latt poliskonstaplar i Stockholm samt polisoch nattbevakning i öfrige städer skulle befrias från bevillning, båda efter 1:sta och 2:dra art. Derefter bifölls bevillningsutskottets utl. N:o 17, om den stämplade pappersafgiften, enligt tillstyrkan af hrr Rönblad, Rudling och Muren, hvaremot herr Brodin, som reserverat sig emot en punkt, yrkade afslag. Ekonomiutskottets bet. N:o 114 om folkundervisningen i riket genomgicks sedan. Med undantag af l:sta punkten, tillstyrkande inskränkning i seminarilernas antal, som på hr Hallings förslag afslogs äfvensom 1l:te p., tillstyrkande förening af skollärareoch klockarebefattningarne, biföllos de öfrige punkterna; den 2:dra dock med den af hr Rönblad föreslagna förändring att ej yngling som vill i seminarium intagas må behöfva kyrkoherdes betyg om anlag för undervisningskallets. På N:o 115 om de klassiska språkens läsning i elementarläroverken yrkade hr Winge afslag, emedan nägot läg bakom detta förslag och man numera ingalunda behöfde äterkomma till den gamla latinskheten med thy åtföljande okunnighet i modersmälet. Hr Wern fann det äfven innebära en opinionsyttring för den numera förkastade klassiska läsningen och instämde med hr Winge hvaremot hrr Halling och Billström yrkade bifall, enär den latinska undervisningen skulle bero af målsmäns önskan. För första gängen under inaevarande riksdag afgjordes frågan genom den förseglade sedelr och bifölls, så äfven AZ 116 om utländsk mans naturalisation i Sverige, sedan hrr Bergman, Billströn och Wern yrkat afslag, men hr Björck närmare ut redt ämnet och hr Brinck instämt, 4 117, om tyd ligt bräktal på mindre silfvermynt, afslogs efter ytt rande af hr Palander, med hvilken hrr Brinck oc! Berger instämde. Tas RONDESTÄNDET förekom Konstitutionsutskot