Aftonbladet – 21 juli 1851, sida 1

. UTRIKES. I Med gårdagens och dagens poster hafva vw .Jemottagit tidningar från Hamburg till oci med den 17, Berlin Köln och Stettin den 16 Brässel d. 15, Paris och London den 14 d:s DANMARKE. Reventlow-Crimini! var ankommen till Kö penhamn den 14 dennes med ångfartyge Slesvig;, och ministern Bardenfleth skulle af resa till Flensburg följande dagen, för att a hr Tillisch emottaga befattningen såsom mi nister för Slesvig. Tidningarna meddela det bref, som amtmai ILehman sändt omkring i Veile amt för att ff Ji gång den omtalade, redan aflemnade stor: Ipetitionen, i anledning af ministerförändringen Man finner deraf, att hr Lehman alldeles icke såsom Köpenhamnsposten påstått, deri uttryck något xopassande; uppmaningen åsyftar blot satt ansluta sig till konungen och grundlagen, som är hans heder och folkets lyckax, o. s. v. I öfrigt åsyftas med petitionen blott, att Danmark icke må komma i något förhållande till Tyskland, som kunde skada dess frihet och sjelfständighet. PORTUGAL. En minister förändring har inträdt. Loule Pestana och Soure hafva begärt afsked och i deras ställen hafva Fonseca Magalhaens, Pereira de Mella och biskopen af Algarbien inträdt, såsom inrikes,marinoch justitieministrar. Saldanha, Franzini, och JervisdAntorgia äro qvar för Krigs-, finansoch utrikes-ärenderna. Man tror att den nya ministeren ämnar modifiera vallagen. Drottningen har utflyttat till Cintra. SPANIEN. Lagen om statsskulldens reglerande blef den 12 dennes antagen med en stor pluralitet. FRANKRIKE. Den 14 dennes började debatten om revision af grundlagen. En mängd åhörare hade infunnit sig; af de främmande diplomaterna märkte man likväl ingen. Ordföranden, Dupin, yttrade först några ord till församlingen, uppmanande alla partier till lugn och mätta. Man anmärkte isynnerhet följande uttryck: Under 60 är hafva våra lagstiftande församlingar esomoftast blifvit sammankallade för att genom nya grundlagar ersätta de regeringar som blifvit störtade genom revolutionerna. Men ingen sådan församling har, liksom j, kunnat på grund af sjelfva den bestående grundlagen under fredliga former med trefjerdedelars röstpluralitet uttala den önskan, att grundlagen måtte till en del eller till sin helhet förändras.n Dean förste talaren mot revisionsutskottets betänkande, hvilket som bekant gick ut på total revision af grundlagen, var Paycer, Lamartines alter ego och f. d. sekreterare, hvilken sjelf väckt motion om grundlagens partiella revision till förbättring af de republikanska institutionerna. Republiken är enligt hans äsigt för alltid grundlagd i Frankrike och fråga kan derföre endast blifva om förbättring af dess institutioner. Men då revisionsutskottet tyckes sätta sjelfva republiken i fråga, så kan talaren icke understödja den resolution som det föreslagit. Talaren uppdrog derefter en sorts jemförelse mellan den sista monarkien och republiken 1 afseende på ursprung, stabilitetsförhållanden, välstånd o. s. v. samt förnyade slutligen sin protest mot total grundlagsreviSion. Honom följde den bekante legitimisten, f. d. ministern Falloux; hans ord voro hufvudsakligen följande: Hvarken otålighet eller hopp, eller hem1ga personliga motiver af hvad slag som helst, nafva förmått mig att begära ordet. Grundagen sjelf har ålagt oss en strid, som vi måvända icke ens önskat. Hafve vi någon ritt ill grundlagens revision? Formellt taget har nan bestridt oss denna rätt; man har sagt oss: Upphäfven lagen af den 31 Maj, som inskräner allmänna rösträtten, och derefter skole vi. så in på grundlagens revision. Dessa svarar! ag: Det bästa sättet att försäkra sig om reviion utaf vallagen af den 31 Maj, är att gå! 1 på grundlagens revision. (Skratt och iro-( iskt knot på venstra sidan.) 1 s