Aftonbladet – 18 juli 1851, sida 3

VO, Alb Han Tal LIN UDCECRECL Kant och Mojligen nägon gäng äfven vexlat ett och atinat ord med regementspastor Almqvist; som för fem år tillbaka, gjort honom tt besök och föreslagit honom att förskjuta penningar ät grosshandlanden Dimberg, till bedrifvande af en rättegång om ett arf ä utrikes ort, men att von Schewen icke med Almqvist gjort närmarel bekantskap förr än Bönsöndagen den 23 sistidne Maj, då Almqvist omkring klockan 10 förmiddagen, kom-l, mit till von Schewen i han bostad uti huset N:o 37 vid Handtverkaregatan ä Kungsholmen; att von Schewen vid Almqvists ankomst icke varit inne i sina rum, utan i sällskap med fabrikören Hultman uppehälltl sig uti en till egendomen hörande trädgärd, då Johan von Schewen, vid erhällen underrättelse derom, att en obekant person kommit på Besök, tillsagt tjenstepigan, som meddelat denna underrättelse, anmoda den obekanta att infinna sig, men att då Johan von Schewen genom ett ytterligare bud, fått veta att den obekante önskade tala enskildt vid honom, qvarlemInade Hultman i trädgården, begifvit sig upp i sinal rum och derstädes träftat Almqvist; som till en bör-l. jjan frågat om han var igenkänd, och sedan vor Schewen derä gifvit ett jakande svar, börjat med honom Jsamtala; att Almqvist med förmälan att Johan von Schewen säkerligen ägde sig bekant hurusom AlmJqvist stode i ett särdeles vänskapligt förhällande tilll. ryttmästaren von Schewen och dagligen besökte ryttmästaren, säväl af tillgifvenhet och för att hälla rjtt-l, mästaren sällskap, som ock till följd af deras gemensamma sysslomannabefattning uti kanslisten Ahlstedts konkurs, till en början omtalat att han fattat vänskap, aktning och förtroende för von Schewens fader, emelan denne; för några år tillbaka; vid ett tillfälle då stöld frän Almqvist skulle hafva blifvit begängen, mot laga ränta lånat Almqvist 500 rdr bko, samtl, derefter tillkännagifvit, att afsigten med besöket var att upplysa von Schewen derom, att hans fader nu mera blifvit så försvagad till bäde kropp och själ, att han nära nog kunde anses för decrepit, hvilket uttryck Almqvist på Johan von Schewens fräga, öfversatt med sinnessvag.; att Almqvist vidare tillkännagifvit, att fadren vore omgifven, säsom orden fallit sig, af en mängd slödder och figurer, som dagligen gingo in och ut hos honom, och hvilka Almqvist knappast till namnet kände, hvadan Almqvist ansett för en pligt att derom npplysa sonen, emedan Alm-l, qvist fruktade att dessa personer skullg utplundra fadren och beröfva honom hans handlingar, vid hvilket förhållande det, enligt Almqvists äsigt, vore sonens ovilkorliga skyldighet att besöka fadren och taga värd l. om honom, fast hellre som ingen vore närmare eller! mera berättigad än Johan von Seheven, att vid fadrens frånfälle bekomma hans efterlemnade tillgängar; att Almqvist jemväl underrättat Johan von Schewen der-l. om, att flere personer af fadren lånat penningar, som Almqvist förmenade sakna tillgångar skulden ätergälda, I; och uppgifvit namn på flere sädane personer, dervid Almqvist yttrat, såsom orden fallit: jag är ej intresserad, men herrn såsom son och arftagare bör vara det; få de husera som de göra blir gubben ut-l. fattig och herrn får intet efter honom; följ derföre mitt räd och tag värd om honom ; att då Johan von Schewen, under förklarande att han icke ville göra sin fader nägot emot, och förthy sedan han blifvit förvisad hans hus, ansåge sig idke böra dit ätervända, förr än han genom bud frän sin fader dertilll. erhöll tillstånd, Almqvist yttrat sig skola göra allt. för att bereda ett närmande emellan far och son oeh försona dem med hvarandra; att Almqvist, som genom sitt hjertliga och, som det syntes Johan vs Schewen, uppriktiga och vänliga sätt att vara, lätt förvärfvat sig von Schewens förtroende, uppä von Schewens begäran qvarstannat öfver middagen; derunder dvon Schewen och Almqvist druckit du-skål, att Alm-. qvist under detta besök jemväl med von Schewenl samtalat öfver likgiltiga ämnen, ocn efter hvad vonl Schewen nu ville minnas, icke talat om fadren då någon person vore närvarande; att Almwvist som under detta hesök, än enträget päyrkat att von Schewen Iskulle besöka fadren, som han sagt vara sängliggande Joch ofta falla i vanmakt samt tärdes af ett allmänt kroppsoch själslidande, än inledit samtalet ä andra ämnen, jemväl talat om förhållandet mellan von Schewens far och moi, men efter hvad von Schewen funnit, derom varit mindre väl underrättad; att Almvist, som vid sitt första besök hos von Schewen arstannat till klockan 4 på eftermiddagen, den 31 i samma mänad, äter besökt von Schewen och dä ynts häftig samt genast vid ankomsten yttrat bland -Jannat som von Schewen nu icke kunde sig påminna: Nu står det mycket illa till med din far, nu är han sämre både till kropp och själ, din far lefver ej länge, derföre kommer jag ännu en gäng för att uppmana dig taga värd om honom sjelf och hans bohag, samma figurer gå der ännu, jag kan ej ansvara för huru de kunna göra med hans tillgångar; de kunna göra med gubben livad de vilja; att Almqvist vid detta tillfälle, då någon person icke ähört deras samtal, varit mycket enträgen och synts uppbjuda all sin förmåga för att öfvertala von Schewen att besöka sin fader; att Almqvist vid första besöket säsom exempel på fadrens minnesslöhet, omtalat, att han en dag uppgifvit att nägra skuldebref, utgifna som han trodde af förre borgmästaren, nu mera statsfiskalen Mellbin, för ryttmästaren von Schewen förkommit, och för tillgreppet af desamma ej mot någon person fattat misstanka, men att samma skuldförbindelser, efter nägra dagars sökande, återfunnits liggande i ett hörn; att då Johan von Schewen förklarat, att han med vetIskap derom att fadren emot honom vore förbittrad, icke, ville med sin närvaro störa och möjligen fördystra fadrens sista stunder, och säledes ieke ämnade att besöka honom, förr ån han af honom kallades, Almqvist yttrat: då får du skylla dig sjelf om han Iblir vutplundrad, sämt efter det von Schewen i anledning af detta yttrande, tillkännagifvit sin ledsnad Ideröfver att han bland fadrens omgifning icke egde -nägon person, å hvilken han kunde lita, -utlätit sig tlsäsom orden fallit: Jag skall med nöje bevaka ditt lintresse, men för att kunna uppträda såsom ditt om2lbud behöfver jag en handling som mig dertill berätIUtigar; att Johan v. Schewen deruppä, efter AlmIqvists diktamen, skrifvit och till honom öfverlemnat tlen fullmakt, hvarigenom Almqvist berättigats att vid tl fadrens dödliga fränfälle, genast taga hand om boet och bevaka hans bästa; att Almqvist, som kommit tltill Johan von Schewen omkring kl. 3 på eftermidtIdagen, åkande i en droska, uti hvilken han sagt sig a A a t t i tlämna hemta von Schewen i händelse Almqvist lyekats öfvertala von Schewen att genast begifva sig till fadren, efter en timmas besök, och sedan han bekommit fullmakten afrest, och icke vidare infunnit sig hos von Schewen; att Johan von Schewen den 2 eller 3 uti innevarande månad, då han, efter att hafva tlvarit i staden, hemkommit, af sin svägerska erhållit underrättelse derom, att det, under hans fränvaro, varit bud fråa en i Kungsbacken boende slägting, -Jenkefru Enander, och att detta bud omtalat att fru Enanders piga af en flicka vid namn Amanda, med ti hvilken hon vore bekant, fått veta att regementspanistor Almqvist tagit alla ryttmästaren von Schewens I skuldförbindelser; att dä Johan von Sehewen om tl morgonen nägon dag derefter, händelsevis inkommit -jå Eckerts schveitzeri vid Westerlånggatan trenne främmande personer sig derstädes uppehällit, och unlider samtal med skänkföreständerskan fällt yttrande -Jom en flicka, som kunde sjunga och varit hos en -gammal rik gubbe, boende vid Gamla Norrbro, frän ri hvilken hön misstänktes hafva stulit skuldförbindelser ni till betydligt belopp; i anledning hvaraf och när von Schewens nyfikenhet derigenom blifvit retad, von OlSchewen qvarstannat till dess bemälde personer sig -Jaflägsnat, då han genom samtal med skänkförestänalderskan, erhållit upplysning dels derom, att Amanda n Brandt, som merendels uppehöll sig å schveizeriet, , nägon tid varit boende hos ryttmästaren von Schewen, men mäst flytta derifrån, emedan hon genom regementspastor Almqvists tillställning, blifvit misstänkt ajatt i nräd med ryttmästarens son, hafva olofligen fltillgripit a af Almqvist till ryttmästaren uta lhändigade dförbindelser till betydligt belopp, dels latt gift päträffats uti hafresoppa som varit ämnad ät Irättmästaren von Sehewen till förtäring, dels att flicIkan Brandt erhållit anonyma skrifvelser, deruti hon