Aftonbladet – 17 juli 1851, sida 2

Mm BIM en VE DLEMULYV Bet, EVERS TLSELALGLEV UPPBER bite ,301 man; 2:0 af circa 80,000 rman all verklig soltbildning och militärisk utredninng saknande beväigsmanskap: allt emot en total lkostnad af emellan å 7 millioner riksd:r. Taga vii i behörigt betraknde värt nära insulära läge, hvaarigenom vi befinna s frånskilda från de stora miliitära sträkvägarne, ledes befriade ifrän all inblandning i det öfriga aropas tvister, så framt vi i dem icke opäkalladt lja taga del, så finna vi äfven att följande försvarsganisation är den för oss enda rätta, nemligen: 1:o t betryggande sjöförsvar; 2:0 ett landtförsvar, beiende af: fullt tjenstbara och rörliga stamtrupper, 1 antalet icke större än som jemt och rätt erforas för att vidmakthälla den inre ordningen och garnes helgd samt kunna leda beväringsmanskapets wpenöfningar; vidare en vapenkunnig krigsreserv; utligen en, i händelse af fientligt anfall tillgänglig, ed vapnens bruk icke obekant landtstorm. I öfvernsstämmelse med dessa åsigter är äfven förslaget 4 1 uppgjort. Det företer nemligen: 17,162 man lt tjenstbara och rörliga stamtrupper; 104,250 man vapenbruk kunnige krigsreserv-soldater och hvaraf 1,700 man äro fullt beklädde och utredde; 20,850 nder 21 dagar öfvade rekryter för krigsreserven; utligen en i vapnens bruk ieke obekant landtstorm f circa 450,000 man; allt mot e n, till något öfver v million uppgäende besparing atf nuvarande kostnaer. Med full tillförsigt vägar jaag pästå, att ingen om vill göra sig minsta möda attt behörigen och oväligt pröfva förhällanderne, kan amse vära närvarande örsvarskrafter i materielt hänseende vara hvad de orde; icke heller kan nägon bestrida, att ju deras rdnande och sammansättning, i enlighet med mitt örslag, företer något ojemförligt bäde starkare och nera systematisk än nuvarande organisation. Visserigen har det blifvit pästädt att de föreslagna stamrupperne icke äro nog talrika. Jag vägar dock betrida giltigheten af detta pästäemde, och uteslutande illskrifva invändningen ett begäir att likt och olikt landra. Betraktom t. ex. andrra stater, hvilka beinna sig uti en med vär mottsvarande ställning. bland andra vill jag anföra Förernta Staterna. Detta and äger en yta af 78,600 qvaadratmil, bebodd af 23,400,009 menniskor. Icke desssmindre uppgär dess täende här endast till. 10,320man; men bredvid lensamma finnes en mot landetss folkmängd proporionel, ungefärligen lika med Goittländska beväringen vapenöfvad, landtstorm (mellis), uppgående till 1,914,101 man. Sverige, för närvarande redneeradt till urstammen för detta fordom mäktiga rike, d. v. s. sedan det förlorat Finland och alla Östersjö-provinserne, underhäller äter pä en yta af 3868 qvadrat mil, bebodd af endast 3,275,864 menniskor, en stäende här, hvars verkliga nummerstyrka, efter hvad redan blifvit omförmäldt, uppgår till icke mindre än 34,301 man. Det missförhällande som häruti finnes, synes ännu mer, om man tager landtförsvarets kostnader i beräkning och jemför desamma med hvad andra länder i detta afseende föjrete. Gå vi t. ex. först till brödrariket, finna vi startsutgifterne der uppgå tll 3,088,700 speciedaler, Ihvaraf 801,400 spd. tillko mmer landtförsvaret, såledees nära en-fjerdedel. Uti Förenta Staterne uppgå statsutgifterne till 50,825,215 dollars, hvaraf 10,311,629 dollars tillkomma landtförsvaret, säledes circa en-femtedel. Uti Frankrike, det arme-starka Frankrike, som ständigt mäste vara beredt att taga till svärdet mot yttre fiender och en orolig befolkning, uppgå statsutgifterne till 1,336,581,327 francs, hvaraf landtförsvaret tillkommer 301,987,232 francs, säledes omkring enfjerdedel. I Sverige uppgå stawtsutgifterne till omkring 14,000,000 rdr, och kostzar landtförsvaret, då deruti inbegripes indelningsverketts m. fl. i statsregleringen icke upgtagne. kostnaderr, emellan 6 och 7 millioner rdr; säledes lika myccket, som de öfrige statsutgifterne tillsammanräknadee. Allt detta har jag, med hänseende till förslaget M 1, icke ansett mig böra förbigå att omnämna, säsom ett passande ämne till betraktelser för dem, hvilka förklarat sig motståndare till den föreslagna organisationen. Jag öfvergär nu till förslaget JM 2, för hvars framlängande jag hemtat anledning utaf utskottens vid sista riksdag afgifne och af Riksens Ständer bifallne betänkande, deruti jemte förklaringen att indelningsverket till sin hufvudgrund innefattar det för Sverige mest passande organisationssystem, äfven förekommer erkännandet, att uti indelningsverkets nuvarande organisation finnes brister i anseende till dess i flera hänseender intrasslade och omilitäriska former (se det anförda protokollet pag. 261.) Dä jag häraf ansett mig uppmanad att framlägga ett förslag i den sälunda antydda rigtningen, och sökt samt i så mänga fall, jag vågar pästå det, lyckats föreslå förbättringar, så vore det af särdeles vigt att pröfningen af detsamma sker mwed omsorg och att Rikets Ständer icke gilla anmärkiningar, som befinnas vara grundade på oriktiga sakupppgifter eller obevista förhällandeu. Jag har trott mig finna sädane i utI skottens förevarande utlåtande och anhäller att i neI dannämnde fall få desamma anmärka. Å Att någon minskning i den stäende härens nuvarande numerär skulle enligt förslaget uppstå, medgifves; men den sker på kavalleri. och artilleri-vapnen; I hvaremot infanteriets effektiva styrka ökas. Då en organisation af armeen väl mätte allena afse rikets försvar, så kan väl med skäl yrkas, liksom sakkunnige män, t. ex. framlidne genteralen m. m. Björnstjerna, redan vid förra riksdagar tillstyrkt en nedIsättning af kavalleriets styrka siäsom för vära lokal. I förhällanden större än hvad somn erfordras, Nedsättningen är likväl icke större än 796 man: en minskIning som väl icke kan ingifva tfarhägor, dä 3200 man bibehällas och en krigsreserv af 982 man med lika antal hästar beredes:i (Seförslaget i Ridd. och A:s protokoller vid innev. riksdag 1:a bandet, pag. 49.) Hvad Artilleriet angär upplyser försläget, (se ofTvanstäende pag. i Ridd. och Adelns protokoler) fullIständigt om skälen, hvarför en minskning af 944 man Imäå kunna vidtagas, då det stämdiga hästantalet icke minskas, och vapnets krigsresemv blifver 1,228 man I med 1,962 hästar: ett reservanttal, som Artilleriet nu helt och hället saknar. Det bör äfven besinnas, att Armeen genom förslaget erhäller den ifrågasatta af mig nödig ansedda Isärskilda Ingenieur-truppen, bredvid de öfriga vapnen. Beträffande den minskning i kostnaden, som förslaget i verkligheten medför och som utskotten icke hafva ansett motsvara nedsättningen i numerären, så Iskall längre fram visas, att denna nedsättning alldeles icke är så ringa som i utskottens utlåtande antydes. Hvad tobaksskillingen vidkommer, så är den obetydliga minskningen af 2 rst. lanko för nummerkarlen (korporalerna hafva fätt den förökad) föranledd af beqvämligheten att kunna liqvidera dem i jemat myntslag. Att denna minsknimg icke kunnat anses betänklig för indelta soldaten, lär en följd af dennes betydliga löneförmäner i jemförrelse med den värfvade. Hvad åter denne sednare beträfffar, så är han genom förslaget beredd en betydlig ersättning genom den I förökade aflöning han på grund af förlängd tjenstetid erhåller, och som han äfven säsom permitterad ätnjuter. Hvad det uppgifna beloppet af 7000 rår angär, och då, enligt hvad här anmärkts, blott minskningen angär de indelta trupperna, sä uppgär det endast till 5,222 rdr 4 sk. banko, nemligen: Under mötena: Indelta soldater . . os 19,712 man. r hornbläsare . sv 224 Ah trumslagare . . . s . 448 ? kavallerister . so . . . 2,78 a Trumpetare . . ss s so 4 cv 64 ox hofslagare . so so s ov 32 a 23,264 man. å 2 rst, pr man under 30 dagar gör 1,395,840 rst. För Ezercis-kompanierna: Soldater 1,20) man. Hornblåsare 48 a Trumslagare 9 1,34t man. so PT EE OT rr TE TI Ne fla 2 rst. pr man gör under 60 lagar 161,280 rst. , Under Stockholms-kommenderingen: 4 Soldater — 1,402 man. Hornbläsare 16